Katastrofmatch mot Malmö!
Efter två rent ut sagt katastrofala perioder lyckades HV ändå i till sist skärpa till sig och åtminstone fixa en poäng från kvällens möte mot Malmö. Detta innebär att HV återigen tappar mark i tabellen, då det största hotet Luleå gick segrande ur mötet mot Djurgården
Kvällens match mot Malmö var verkligen ingen höjdare för varken HV- eller Malmö-fansen. Båda lagen förde i merparten av matchen ett dåligt och tråkigt spel, där man först i tredje perioden började spela hockey.
I första perioden var HV minst sagt värdelösa och man hade överhuvudtaget inget spel att tala om. Med den inställningen HV hade under drygt halva matchen kan man ställa sig frågan om spelarna förväntar sig att poängen ska regna ner över dem för man är tydligen inte beredd att kämpa för dem.
Malmö var ändå det lag som var piggast och mest tända av de två. Efter ett oorganiserat powerplay från HVs sida med några tama försök att skapa ett tryck mot bortakassen tog en fri Juha Riihijärvi fart mot en chanslös Liv och efter endast två minuter spelade stod det 1-0 till malmöiterna.
Tempot var långsamt och det såg riktig lojt ut därnere på isen. HV- spelarna gick inte in i närkamperna till hundraprocent, utan det var med tunga ben man åkte efter puck.
Det var viljelöst och allmänt okoncentrerat, varpå man speciellt i mittzon missade och sjabblade alltför mycket. Under vissa perioder lyckades man inte ens föra in pucken i anfallszon och efter periodens slut hade man endast lyckats avfyra fyra skott på mål.
Ett tips är att man slår upp ordet försvarsspel i en ordlista för något sådant såg man överhuvudtaget inte skymten av. Istället fick malmöspelarna leka helt fritt i egen zon, då HVs backar mestadels stod och sov och missade givna markeringar. Lägger man där till lagets oförmåga att skapa något framåt så är det inte så konstigt att Malmö inför den andra perioden ledde med två rätt billiga och enkla mål.
Förhoppningarna inför den andra perioden var givetvis att HV skulle rycka upp sig och utföra det jobb de faktiskt har betalt för och börja spela hockey, men istället fortsätter man med samma kassa spel som rakt igenom präglat den första perioden.
Efter tre snabba mål i inledningen kändes det onekligen avgjort. Det första kom efter endast 28 s i boxplay och strax därpå ökade Mika Hannula på siffrorna ytterligare med ett direktskott på mål. Ett skott Liv borde ha tagit, men det är inte helt lätt att täppa igen i hemmakassen då han ikväll inte fick någon hjälp av backarna. Det var riktigt pinsamt och förödmjukningen var total.
– Hockey är en konstig sport, konstaterade Harald Lückner efteråt. HV-tränaren var av förståliga skäl inte alls nöjd med spelet och tillade att han med tanke på de senaste matcherna inte fattade alls hur matchen kunde utveckla sig så som den gjorde.
Efter det första reduceringsmålet av Lubomir Korhon sju minuter in i perioden, där han lite turligt lyckades peta in pucken bakom Hadelöv börjar HV-spelarna att vakna till.
I andra halva av perioden skärper HV till sig och börjar åka skridskor. Placerad vid Hadelövs vänstra stolpe sköt Kalle Sahlstedt med ca fem minuter kvar in HVs andra mål för kvällen.
Det enda positiva HV-spelarna kan ta med sig av kvällens match är att man trots ett så stort underläge ändå kan gå ut på isen och kämpa matchen ut. Spelarna gör en repris av matchen mot Södertälje och det är utan tvekan otroligt starkt gjort av dem att göra en sådan upphämtning.
– Grabbarna knöt nävarna och bestämde att man ville ge det en chans. Vi hade inget att förlora, släppte alla hämningar och började spela hockey, menade Lückner.
Tredje perioden var helt olik de övriga två och liknade mer det spel som präglat lagens andra möten under säsongen. Tempot höjdes avsevärt och det blev mer kamp på isen.
Två snabba mål av HV i inledningen av den tredje perioden gjorde att man helt plötsligt var med i matchen igen. Äntligen började man skapa lägena och efter drygt elva minuter är Korhon på gång igen och lyfter kallt in kvitteringsmålet.
I slutet av perioden hade HV i och med en malmöutvisning ett gyllene tillfälle att ta ledningen för första gången i matchen och även kvällens vinst.
– Efter att ha fått maximal utdelning under de två första blir vi lite väl bekväma och börjar krångla för mycket i egen zon. Vi blir lite oroliga, men jag tycker ändå att vi samlade ihop oss och gör en bra avslutning under de sista tio, kommenterade Per Bäckman på presskonferensen.
HV inledde förlängningen bäst och fick ett par riktigt vassa målchanser, där spelare som Huusko och Gustavsson var nära att avgöra. Det var ett böljande spel, där båda lagen utbytte målchanser efter varandra.
Straffar skulle till sist bli det avgörande momentet och oddsen för att tvåpoängaren skulle bli HVs kändes onekligen små, med tanke på att man under säsongens gång endast lyckat vinna en enda straffläggning. Nej, straffar var inte heller ikväll HVs starka sida och man fick nöja sig med en ännu en enpoängare.
Helst av allt skulle jag inte vilja sätta poäng på någon av HV-spelarna Kvällens prestationer var minst sagt under all kritik.
