Sportklubben är Sveriges bästa lag...
...var ramsan Blue Lightnings sjöng i Scaniarinken när SSK vände och utklassade Brynäs med 6-3.
Alldeles underbart är det att komma hem och skriva en matchrapport när SSK precis tagit tre sköna pinnar. Speciellt skönt är det när motståndet har varit Brynäs, som utan problem kan räknas som en av de större rivalerna i serien.
Säkert kunde dessa känslor varit lika stora fast åt det andra hållet. Den första perioden visade åtminstonde inga indikationer på att matchen skulle sluta som den gjorde. SSK spelade oskärpt och de nya formationerna i defensiven (Björck hade bytt plats med Rohlin, alltså Poppe-Björck och Ahola-Rohlin idag) var skakiga. Spelet framåt var ingen höjdare heller och mina visa analyser om att Brynäs spelade rutinerat var, med facit i hand helt fel eftersom Brynäs helt enkelt inte är ett bra lag just nu. Samt att SSK helt enklet totalt misslyckade i den första perioden.
Att gubbarna från Gävle kom iväg med ledningen efter denna period berodde nog på rutin trots allt. Både Sjödin och Djoos visade att Christian Olsson inte saknades och att Jan Larsson var en viktig general som vanligt. Målet kom dock från en ungtupp, Kenneth Bergqvist som tog sin egen retur i kaoset framför mål och gjorde 0-1. Målet kom i slutet av perioden och med tanke på hur taskigt SSK hade spelat var det ett ganska välförtjänt baklängesmål...
Det är svårt att förklara varför ett lag rycker upp sig i andra perioden istället för att ha samma inställning redan från start. Kanske var man lite arrogant efter att ha besegrat vita lejon i deras egna kula? Hur som helst måste grabbarna i laget fått sig en rejäl utskällning av coach Särkisjärvi (jag vet i alla fall att jag inte sparat på svordomarna om jag tränat SSK efter denna första period). SSK kom ut med en bättre inställning och efter att ha arbetat sig in i matchen fick man till slut utdelning- 1-1 kom efter att Törmenen och Lind gjort allt rätt i ett 2-mot-1-läge.
2-1 och även 3-1 lät inte vänta på sig. Först mål i PP av Norbäck som gjorde en "tredje gången gillt" efter att bröderna Bemström testat skott varsin gång i snabb följd och sedan 3-1 av Juha Lind, ett mål som bara måste beskrivas närmare! Robert Carlsson bröt orädd igenom in i Brynäszonen och skärde in mot mål, släppte pucken till Peter Larsson som stod snett bakom Jamie Ram i Brynäs-målet och därefter skickade pucken vidare till Juha Lind som nätade. Alla tre målen kom inom loppet av 4.5 minuter och SSK hade satt Brynäs i ett järngrepp! Bland "gubbarna" jag berömde i den första perioden fanns Per Djoos. Han var inne på alla tre baklängesmålen och bänkades tillsammans med Rehnberg som tack för det.
Hela Brynäs var riktigt bleka under hela perioden och mer stryk skulle de få i den tredje. För knappt hade man avnjutit sin nyinköpta hamburgare innan Stefan Bemström i PP slog till med ett praktfullt slagskott som gick klockrent i mål! Anmärkningsvärt var att målet gavs till Juha Lind som inte ens var inne på isen vid tillfället, kan säkert tänka mig att domare Danielsson var den som misstagit sig då han verkade snurrig matchen igenom. Han tog ofta konstiga beslut och använde spelarprotester till hjälp när han skulle visa ut spelare, är det sådan kvalitet på domarna vi ska under Elitserien i framtiden?
Utklassningen var ett faktum när Törmenen 47 sekunder senare lyft in 5-1 på backhand efter en lång resa genom Brynäs zon. Hemmapubliken jublade och klacken gav mig rysningar när de sjöng en ramsa jag tänkt på under flera månader. Låter det underligt? Jo, låt mig förklara. För några månader sen presenterade någon på officiella SSK-sidans forum en ramsa som Twente fans sjöng när de skulle hylla Jantje Vennegor of Hesselink (det är fotboll vi snackar om nu). SSK-fanet ändrade dock om lite så att det istället blev "Sportklubben är Sveriges bästa lag". Det tyckte de flesta funkade men ramsan fick aldrig se sitt ljus i praktiken. Idag gjorde den äntligen debut och den kan bli en trendsättare i hela Sverige- kom ihåg var du hörde det först! Och för de som inte tror på denna lilla historia rekomenderar jag er att gräva bland förra säsongens "inför match" då jag nämner denna ramsa (undrar om man kan sätta trademark på hejar-ramsor? Skämt åsido...).
Brynäs reducerade till 5-3 vilket fick en att snegla lite lätt mot matchuret, men när Stefan Bemström skickade in 6-3 i tom bur var det som alla egentligen redan visste men inte vågade konstatera klart- matchen var vunnen.
Stora plus ges till Stefan Bemström, en personlig favorit man haft i flera år och som i år verkar nå toppen av sin karriär. Idag kämpade han likt resten av laget hårt och stod för många säkra brytningar tillsammans med smart offensivt spel. Kan Tre Kronor verkligen vara så långt borta? Även hans back-kollega Anders Back har höjt sig flera snäpp denna säsong och använder sin kropp på allra bästa sätt. Kan Popovic ha något med saken att göra? Åtminstonde kan man se att de liknar varandra mer och mer på isen. Och när vi ändå är inne på att ösa beröm över spelare kan Juha Lind och Törmenen få lite plus även de.
I Brynäs fanns det inte mycket att säga när det gällde positiv kritik. BIF verkar gå en tung säsong till mötes och jag tror inte det beror på att medelåldern är för hög, tvärtom var Sjödin och numera delade poängkungen genom alla tider Janne Larsson de enda som kom undan med äran i behåll tillsammans med tvåmålsskytten Bergqvist. Jamie Ram i målet var inte dålig men gav samma osäkra intryck som de andra pajasarna Elitserien har importerat till denna säsong- målvakter som varvar fina räddningar med en massa klantigheter (då menar jag t.ex Gautier och Wallenheimo).
Nu ligger SSK fint till i tabellen och kollar förhoppningsvis uppåt och inte neråt. Enda negativa efter denna match var att Gabriel Karlsson blev skadad efter att ha åkt ihop med Janne Larsson (vissa hävdade att det var en ful bentackling). Gabbe hade riktigt ont när han hjälptes av isen och spelade inte mer efter det. Kan det dock öppna dörren för våran supertalang Dragan Umicevic?
Nästa match är hemma mot ett formsvagt Modo. Enkelt tänker säkert många, men jag tror ändå på en tuff match då Modo bara måste vinna- vi syns på söndag!
