Knapp förlust mot Färjestad
SSK lyckades tyvärr inte fortsätta sin vinstrad men man föll med flaggan i topp efter 1-2 mot starka Färjestad.
Det var ingen överraskning att förlusten tillslut skulle komma, och det var än mindre förvånande att det var Färjestad som skulle stoppa vinstraden. Men efter matchen så behöver man inte skämmas för att säga ”sjutton också, vi kunde ha tagit poäng här”.
Inför matchen hade jag ett publikrekord i tankarna, tyvärr så var klackarna lite för tunna för något sådant och rekordet för säsongen hittills på ca 5500 håller sig ännu.
Nytt för den här gången i Scaniarinken var att målstolparna blivit målade med en lysande orange färg, är jag petig om jag tycker det är irriterande?
En annan intressant sak värd att nämna innan nedsläpp var att kedjan med Norbäck och Tiilikainen var presenterad som formation NR1. Det som då var intressant var att hemvändaren Jörgen Bemström var med där, och han fick en ruggig ovation när hans namn annonserades. Smart av Hallin att ta den där psykologiska detaljen i åtanke!
Matchen inleddes med att domare Lahti direkt tog fram gott och blandat påsen. Han gav SSK en utvisning direkt men bestämde sig för att det bara skulle vara rättvist om Färjestad fick ett PP direkt efter. Folk runt om mig mumlade redan då om att ”Lahti inte gjort en bra match i sitt liv” men som tur var så blev det inga mål gjorda under de PP-spelen som ärligt talat var rätt så usla.
Det var inget skönspel som publiken fick uppleva, men vid det här laget är SSK-fansen vana vid det och har inställningen att så länge laget tar poäng och hänger med så klagar man inte. Det är något som skiljer Södertäljefansen från övriga Sverige där kraven är mycket högre. Missförstå mig inte nu, varenda SSK-fan vill att klubben återgår till det glada 80-talet men det är ju helt enkelt realistiskt att målet för första säsongen är att klara sig kvar utan kval!
Tillbaka till matchen, första perioden var mer som en inledning till något, och riktigt heta chanser saknades. Båda försvaren och målvakterna skötte sig bra och man kunde lägga märke till ett par saker.
Färjestad var flera nummer bättre tekniskt sett och hade ett bättre passningsspel. Samtidigt fick SSK-försvaret jobba lite mera och utmärkte sig därför mer än deras motståndare. Jag blev också imponerad av FBK-målvakten Martin Gerber som med sina gigantiska benskydd (tänkte nästan springa ner och be om mätning!) agerade lugnt och fick allt att se enkelt ut.
Lahti missade flera utvisningar som kunde gett SSK powerplay och perioden verkade sluta precis som det brukar göra för SSK, ja just det – med att hamna i underläge.
SSK har sällan blivit utspelade i inledningarna av matcherna men samtidigt är första perioden oftast den svagaste i matchen och det som hände är typiskt. Man håller ihop spelet OK och ger matchen en ovisshet men släpper ändå in ett mål. Den här gången var det en liten miss i positionerna och att de flesta hamnade nära målet vilket gav Ulf Söderström skottläget som förvaltades. Det var skymd sikt för Roffe och 0-1 var ett trist faktum.
Vägen in mot andra perioden blev problematisk då jag blev introducerad för värdarnas nya policy. Så länge spelet fortgår får du inte gå och sätta dig på din plats utan måste vänta i korridoren utanför själva hallen tills spelet blåses av. Den folksamling som bildas under tiden får sedan tränga sig framåt och man missar viktiga minuter.
Jag hoppas man antingen drar tillbaka den idiotiska idén eller att man förbättrar serveringarna så att man inte behöver stå i kö hela period vilan bara för att man vill ha något att äta/dricka.
Nåja, det var tydligen inte så mycket värdefullt som jag missade och jag kunde ha ett par minuter till för det tog ett tag innan SSK kom igång. Och som de gjorde det! Det var imponerande att se Färjestads system falla sönder som det gjorde.
Cannerheim var först ut, efter ett pass från Popovic kom han fri men tappade kontrollen över pucken. Flera bra kombinationer av samma kedja gav ännu ett farligt läge och två halva frilägen av ungdomskedjan hade gett SSK tillräckligt med kredit för ett mål.
Stefan Bemström satte en ruskig tackling på Mathias Johansson som tappade luften och fick hjälpas av plan, i tekningen efteråt gled pucken ner i Färjestads zon och Jukka Tiilikainen jobbade och lyckades komma på plats i tid för att sätta en bra tackling, han jobbade fram pucken och serverade den till Erik Norbäck som framför mål fintade ner Gerber och en desperat back innan han tog ett skär mot vänster och la pucken i mål, en otrolig kyla precis som när han målade mot Djurgården ett par omgångar bakåt.
Det var hockeyrättvisa i sin renaste form, Södertälje hade slitit sönder Färjestads och jag tror deras tränare Gustavsson säkert fick tänka på ett och annat efter den här perioden.
Tredje perioden började ”direkt”. David Svee bröt sig igenom och skapade ett farligt läge för Gabriel Karlsson. Färjestads Frögren hann klippa ribban med ett tungt skott och Peter Ahola tvingade Gerber till en svår räddning med ett halvdant skott.
Mattias Carlsson fick ett friläge men blåstes felaktigt av för offside. När han i vrede sköt iväg pucken fälldes han osportsligt av en FBK-spelare och lite bråk uppstod, domaren tog dock inga utvisningar.
Stefan Bemström hade spelat en hel del i matchen och gjort många säkra ingripanden men tyvärr var han också inne när laget helt tappade bort sig och Jönsson kunde ge Rhodin ett för bra läge för att missa vilket han inte gjorde och 2-1 till Färjestad.
SSK blev nu tvungna att pressa på och hade ett par PP då man hotade flera gånger, det saknas tyvärr en back med ett tillräckligt bra skott och man får retlig nog bara hoppas på returer i nuläget vilket Gerber inte ville släppa många av.
Jörgen Bemström hade inte varit så framträdande och första gången jag såg han var när han kaxigt sprutade upp is på Gerber efter att han blockerat. I NHL är det en dödssynd men de för snälla FBK-spelarna reagerade inte på det.
Så kom då matchens mest dramatiska ögonblick. Målvakten var uttagen och man fick ett sista desperat skott på mål. Gerber släppte retur och ett fasligt kaos utspelade sig framför Gerber, publiken hoppades att den eländiga pucken skulle leta sig in men den rörde sig fritt inne i röran. Till slut blåste Lahti av trots att pucken låg fri! Inte nog med att han blåste felaktigt eftersom pucken inte var blockerad utan han bestämde sig för att flytta upp nedsläppet till blå linjen! Mats Hallin var rasande för första gången på säsongen och en orkan av busvisslingar ljöd runtom i hallen (troligen största missnöjet hittills av ett domslut såhär långt). Lahti kommer inte att vara ihågkommen på något positivt sätt i Södertälje efter detta…
Efter matchen så tycker jag att SSK bjöd upp till en bra kamp, det var faktiskt ändå lite av David mot Goliat och poäng idag hade ingen räknat med. Men man känner ändå att SSK matchade Färjestad riktigt bra och att i slutändan hade nog inte många FBK-fans klagat om pucken letat sig in bakom Gerber.
Nu väntar lite av en semester för SSK och till nästa match kommer Juha Lind troligen tillbaks, han hade behövts mot FBK!
