Är fruktansvärt besviken men nej, det är inte kört
Serieledande HV71 skulle komma på besök under onsdagskvällen och jag hade absolut noll förväntningar på att det skulle leda till poäng men jag hade förhoppningar om att laget skulle kunna bjuda upp till dans efter den senaste tidens prestationer. Det gjorde man också i två perioder. Sedan kom kollapsen.
SSK kom ut starkt och dominerade det fysiska spelet och vann kamperna framför bägge målvakterna. Willman Borvik gjorde 1-0 efter fint förarbete och ett bra avslut.
Sedan skulle såklart Lindbäck kvittera till 1-1 under slutminuten, ett skott Tolopilo vill ha tillbaka.
Hade dålig magkänsla inför andra perioden men SSK gjorde faktiskt sin bästa mitten akt för säsongen.
Man höll kvar den höga intensiteten och var minst lika bra som HV71.
Det var även Södertälje som gjorde periodens första mål när Kahilainen serverade Jacob Dahlström ett halvt friläge och snabbskrinnaren tryckte dit 2-1.
Sedan skulle HV71 styra in 2-2 med några minuter kvar och det är resultatet vi går in med inför period nummer tre. SSK fick ett fyra mot tre läge med 2:15 kvar som man inte lyckades utnyttja.
En väldigt jämn match så här långt men jag hade fortsatt en dålig magkänsla.
Det känns som HV71 ofta höjer i sådana här lägen och drar ifrån.
Visst drog Jönköpingslaget ifrån men jag vet inte om HV71 höjde sig något märkvärdigt.
Från nedsläpp märker man att det är inte samma självsäkerhet hos Södertälje.
Det känns mer spänt på något sätt, slarviga passningar och inte samma kompakta försvar. Vet inte om energin tog slut efter två perioder med en oerhörd hög intensitet eller om HV71:s sena kvitteringsmål gav de ett psykologiskt övertag.
Nu börjar vi komma till det som gör mig sjukt besviken.
Alexander Anderberg drar på sig en tvåminutersutvisning.
Den kan tyckas billig men domarna i den här ligan brukar ta sådana utvisningar.
Ursäkta språket men var kylig och håll käft.
Man får inte snacka till sig ytterligare en utvisning.
Det får bara inte ske.
HV71 gör 2-3, 30 sekunder in på den första tvåan.
HV71 gör 2-4 med ungefär 15 sekunder kvar av den andra tvåan.
Något annat som gjorde mig frustrerad var det tama backspelet framför mål på Myles Powells 2-3 mål. Von Sivers flyttar inte undan täckningen framför Tolopilo, utan bidrar enbart till att han blir skymd ytterligare.
Om luften inte hade gått ur redan vid nedsläpp inför tredje, så hade den definitivt gjort det nu. Man gav upp. Det rann iväg till 2-7. Sedan fastställdes slutresultatet under slutminuten, 3-7.
Vet inte riktigt vad jag känner.
Förväntade mig inte poäng inför men är oerhört stolt över hur laget presterade i period ett och två. Däremot är disciplinen och sättet man faller ihop på i tredje inte okej någonstans. Det gör mig faktiskt fruktansvärt besviken.
Att man förlorar tredjeperioden är en sak, det förvånar ingen men sättet man gör det på är för dåligt, helt enkelt. Det är tur att HV71 har Sveriges mest röstsvaga supportrar, hade det varit AIK eller Västerås på andra sidan hade tredjeperioden varit hemsk att bevittna på plats. Sedan vet vi att det enbart är poängen som räknas i vårt läge men jag hoppas laget kan ta med sig en hel del från matchen.
Är djupt orolig för hur det här ska sluta, som alla andra men jag tänker ändå skriva att jag är besviken även på oss supportrar.
De som var på plats gjorde det bra i två perioder, inget snack om det men jag hade hoppats fler skulle vilja vara på plats för att ge laget lite extra energi.
Vår förenings existens står på spel, jag vet, det är jävligt plågsamt.
Det är oerhört krävande att orka med denna säsong men vi har en chans att rädda den.
Borde vi inte försöka ta den då?
Åker vi ur är det stor risk att denna klubb går under som elitförening.
Kan vi inte försöka sluta upp och göra allt i vår makt för att det inte ska ske?
En jävla massa press ska sättas på klubben efter detta fiasko men spelar det någon roll om vi åkt ur?
Vi har tre poäng upp till Vita Hästen som har en match färre spelad.
Dock är det långt ifrån ointagbart, vi ska möta dem fyra gånger och det finns mycket i spelet som är lovande just nu.
På tisdag fyller föreningen 120 år, en av de viktigaste matcherna ska då spelas och Kjell Svenssons tröja ska hissas.
Var på plats, snälla. Vi måste försöka rädda det här tillsammans.
På fredag är det även match mot Västerås på bortaplan, ni som har möjlighet; Åk dit.
Ser inte varför det här laget inte skulle kunna ta poäng så som de har spelat mot topplag de senaste matcherna.
Det är tufft, det är kris och det stormar rejält kring Södertälje Sportklubb.
Vardag med andra ord?
Det finns alla möjligheter fortfarande om man klarar av att spela så här i de absolut viktigaste matcherna.
Vill inte ge några garantier.
Vill inte ge falska förhoppningar.
Har bara en vädjan att vi åtminstone ska försöka rädda den här säsongen, tillsammans.
