Effektivt Sverige monterade ner Ryssland
JVM är här. Den fina turneringen när man är uppe långa nätter för att se två timmar reklam och en timme hockey. Ryssland stod för motståndet för Juniorkronorna i premiärmatchen. Frågetecken fanns hos bägge lagen inför. Sverige lämnade ett styrkebesked samtidigt som Ryssland var tämligen bleka.
Ryssland var kanske favoriter inför men det fanns några frågetecken kring laguttagningen samt att målvakten Yaroslav Askarov inte övertygat för fullt under sina två tidigare JVM-turneringar. Samtidigt som Sverige på pappret har en avsaknad av spets i truppen.
Ganska tidigt i inledningen ser man att Sverige spelar efter sina förutsättningar.
Väldigt aggressivt och ger Ryssland inte mycket tid med puck.
De gulklädda kändes betydligt mer strukturerade.
Visst, det var ett och annat pucktapp men sådant känns mer som regel än undantag när det gäller JVM.
Första möjligheten till powerplayspel kommer ganska tidigt in i matchen och det dröjer inte många sekunder innan Holtz hittar Olausson som stänker dit ett fint skott när Eklund skymmer. Viktigt för det svenska landslaget att få utdelning i special teams direkt.
Den kedjan med Holtz, Eklund och Olausson var väldigt bra och skapade flera chanser.
Samtidigt som övriga kedjor gjorde ett väldigt bra jobb och låg nära Ryssland i mittzon. När Ryssland även kom in i zon lyckades man ändå ofta hålla de på utsidan och Wallstedt spred ett lugn i målet. Ingen jätteräddningar behövde göras men han överarbetade inte och hade en bra returkontroll.
Det fanns även en hel del spelskicklighet från backarna. Simon Edvinsson var mycket bra, det kunde nog vem som helst se men vill även ge beröm till Emil Andrae, Helge Grans samt Leo Lööf. På forwardssidan tycker jag att Åke Stakkestad kunde visa fina tendenser.
Boxplayspelet kändes stabilt och bra att man fick ytterligare utdelning i powerplay när Andrae gör 3-0 under spel fem mot tre.
Vet inte om jag skulle säga att Askarov var direkt dålig men han var verkligen ingen toppmålvakt och hade nog velat släppa till mindre ytor på det tredje målet samt vara tätare när Edvinsson prickade 2-0 mellan benen på ett friläge.
Det kändes som att Juniorkronorna hade kopplat ett järngrepp om matchen men man satt väl egentligen bara och väntade på att matchbilden skulle ändras, som den ofta gör i juniorhockey.
Visst skulle den göra det också.
Ryssland reducerar till 3-1 på ett slumpmässigt sätt under den andra periodens slutminuter och övertar momentumet i matchen.
Det ser ut att bli stressigt i det svenska lägret men man lyckas bibehålla tvåmålsledningen perioden ut.
Ryssland kommer ut starkt även i tredje men drar odisciplinerat på sig två utvisningar inom loppet av tjugo sekunder några minuter in på slutperioden.
Fem mot tre spelet den här gången var kanske inte supervackert, det gick ganska långsamt och inga större målchanser skapades men det krävs inte alltid mycket i den här sporten. Alexander Holtz får ett läge för direktskott och pucken går in mellan benen på inbytte Yegor Guskov mitt under en förflyttning.
4-1 men Ryssland skulle fortsätta pusha och gör lite senare 4-2 efter en snygg soloprestation av den unge supertalangen Matvei Michkov.
Samme Michkov vallade även in en 4-3 reducering och det var nerv i matchen på riktigt.
Matchen punkteras när Ryssland går bort sig i mittzon och Theodor Niederbach får ett halvt friläge. Den Detroitdraftade Frölundacentern sätter pucken distinkt mellan benen på Guskov som nog vill ha tillbaka det målet.
Efter det skulle Ryssland inte hitta kraft för en sista anstormning.
Med femtio sekunder kvar sätter även Ljungman 6-3 i tom bur och Sverige vinner öppningsmatchen.
Vad finns det då att säga om det här?
Jo, Sverige gör överlag en bra insats och vinner rättvist.
Det kanske inte var den mest bländande tillställningen men man är effektiva och står för ett stabilt spel över hela banan. Jesper Wallstedt kändes så trygg i målet som man förväntade sig, möjligen kan man sätta ett litet frågetecken för 4-3 pucken.
Powerplay kommer bli en viktig faktor för ett lag som kanske inte har materialet för att föra fem mot fem spelet. Därför var det nog viktigt för det här laget att få näta tre gånger i den spelformen direkt i öppningsmatchen men jag vill nog se mer innan jag drar några större slutsatser. Första målet sker inom loppet av tio sekunder på utvisningen genom en variant som inte kommer gå hem alla gånger. De övriga två sker under lägen där det bara ska vara mål med lång tid i spel fem mot tre.
Då kanske inte heller det andra fem mot tre läget var det vackraste man sett.
Dock får man Ryssland att dra på sig två utvisningar under sitt powerplay, det ska man ha credd för. Vi får se, material bör finnas för en bra enhet i alla fall. Vill bara inte dra för stora växlar av powerplayspelet under den här matchen.
Överlag blev jag positivt överraskad av det svenska lagets insats.
Det har man väl dock blivit tidigare år under gruppspelet.
Vad gäller Ryssland såg det ganska blekt ut.
Ingen av målvakterna övertygade, man verkade ha svårt att föra matchen även om det fanns ljusglimtar och special teams lämnade en del att önska.
Sverige monterade ner den ryska björnen under öppningsmatchen helt enkelt.
