En blöt filt som kväver sporten man älskar
Jag lärde mig ganska tidigt i mitt liv att inte ta något för givet. Genom åren har detta alltid funnits i mina tankar och jag har varit noga med att leva efter detta. Men jag kunde aldrig i min värld se ett läge där sporten och klubben jag alltid älskat skulle vara hotad. 2020 fick mig att se detta ur ett annat perspektiv.
Fram till för knappt ett år sedan betydde ordet Corona inget annat än en dryck man avnjöt i samband med tex hockey. Idag hotar den klubbars existens och har lamslagit en hel värld.
För åtta månader sedan spelade HV71 säsongens sista hemmamatch mot Luleå i dåvarande Kinnarps Arena. Matchen vann man med 2-1 inför blygsamma 6718 personer. 6718. Matchen efter spelades inför tomma läktare uppe i Dalarna. Det var den märkligaste SHL-matchen jag någonsin sett. Att spela i Sveriges högsta liga utan tillstymmelse till publik och stämning var lamslående.
Därefter kom beskedet att slutspelet ställs in. Jag tillsammans med många andra tog emot beskedet med en känsla av uppgivenhet och förtvivlan. Ingen svensk mästare skulle utses genom ett gastkramande slutspel fyllt med känslor och tryck som man i månader sett fram emot. Ingen anade då vilket helvete som väntade och vilket stålbad spelare, fans och klubbar skulle få gå igenom fram till dagens datum.
I helgen gick HV71 ut med att en coronasmitta härjar innanför väggarna i Husqvarna Garden. Spelare testades positivt och verksamheten stoppades med omedelbar verkan. Nu har gårdagens match mot Brynäs, torsdagens match mot Luleå och lördagens match mot Leksand skjutits upp. Det man alltid tagit för givet, att kunna se HV spela, är inte längre en självklarhet.
Idag kom också besked att J18 och J20 pausar sina serier fram till efter nyår. Detta innebär att spelare som Oskar Olausson, Jonathan Wikström och Zion Nybeck tas ifrån sin möjlighet att visa upp sig inför ett stundande JVM. För var ska de ha möjlighet att göra det?
Hur ska dessa spelare ha möjlighet att lånas ut till allsvenska klubbar som plockat in NHL-lån på löpande band? Zion Nybeck har varit tillgänglig för utlåning i över en månad utan att någon klubb har nappat till exempel.
I J20 finns ingen möjlighet att spela matcher innan JVM och i A-laget härjar Covid för fullt och matcher ställs in en bra tid framöver. För spelare som drömt och längtat efter att få representera Sverige i ett JVM krymper tiden blixtsnabbt och på en marknad där spelarna inte har mycket att säga till om gör detta möjligheten till speltid minimal.
Blöta filtar har lagts ut, en efter en och kvävt det man alltid älskat med sporten. Stämningen i fullsatta arenor, chansen att tävla på lika villkor och vetskapen om att när man förlorar så finns alltid en chans till revansch 2 dagar bort. Allt detta på grund av en världspandemi som gör diskussionen i sammanhanget ganska oväsentlig. Men när man lever i en hockeybubbla där mycket av ens liv kretsar kring världens bästa sport, känns varje dag som en kamp för sin och hockeyns överlevnad.
