En intensiv säsong där hockeyintresset gett mig så mycket på många plan
Relativt nyss uppstigen efter en intensiv gårdag. Jag fick då, från mina trovärdiga och initierade källor, flera positiva klartecken beträffande Kristianstads IKs anfallssida HA-säsongen 2022-23. Jag avslutade dagen med SvenskaFans-skribentträffen i Malmö.
Jag börjar med slutdelen av gårdagen.
En mycket trevlig avslutning.
Till för mindre än ett år sedan hade jag, tyvärr, ingen aning om att det fanns en organisation som heter SvenskaFans och jag visste, ärligt skrivet, inte riktigt vad jag gav mig in på när jag, utan någon direkt betänketid, sa ja till Max förfrågan om jag, tillsammans med honom, ville skriva om Kristianstads IK under SvenskaFans flagg.
Det, att jag sa ja, är jag idag mycket glad över.
Dels har Max och jag, från SvenskaFans centralredaktion, fått all assistans vi (främst jag) behövt/önskat för att komma igång och sedan under hösten och våren fått kontinuerlig assistans samt fått tips/råd/vägledning i olika sammanhang, inte minst hur man ska tackla olika uppkomna situationer/problem i samband med att offentligt uttrycka åsikter om i vårt fall mest KIK-relaterat.
Det har - kan jag, utan att ta till överord, skriva - hänt en hel del hittills på den här "KIK enligt far & son"-resan.
Vi, Max och jag, har efter en intensiv och, ja, turbulent (KIK-)höst, mest på min inrådan tagit beslutet att enbart skriva och prata om Kristianstads IKs sportsliga (HA-)verksamhet.
Och, ja, jag kan ju för egen del och diplomatiskt uttryckt sammanfatta den egenvalda begränsningen som att det hela utmynnade i att det blev lite mer positiva "KEFOS"-artiklar från min sida.
Annars var tanken från början att Max framförallt skulle skriva om spelet, analysera spelet och detaljer i det, ja, kunna "nörda ner sig" i sånt som Max hockeyögon ser betydligt klarare än vad mina ögon gör (även om jag har glasögon men optikern inte hade några speciella hockeyögon att erbjuda).
Jag skulle, enligt vår utgångstanke, mer försöka ta ett helhetsgrepp på Kristianstads IK, granska verksamheten och, ja, hur föreningen, utifrån mitt numera helt KIK-fristående och sett-utifrån-perspektiv, bedrivs och fungerar.
Men det helhetsgreppet kände jag mig, efter några intensiva starthöstmånader, tyvärr nödgad att släppa.
Anledningen; ja, helt enkelt för att känna att jag ska ha tid, ork och förhoppningsvis engagemang nog för att fortsätta skriva om KIK.
Ja, inte bara skriva, skulle det visa sig.
För rätt snart efter Max och min skrivstart så släpptes första "KIK enligt far & son"-podcasten.
Något helt nytt för mig (skriva har jag, vilket fått sig uttryckt i olika former, gjort relativt mycket i princip ända sedan jag lärde mig skriva).
Jag oroade mig mest för det rent tekniska med ljud med mera (jag är, för den som inte vet, totalt oteknisk) men här har Max och SvenskaFans centralredaktion med hockeyredaktören Niclas Viberg i spetsen (kul att prata med dig och lära känna dig igår, Niclas!) dragit ett tungt lass - ja, hela lasset - där jag bara har kunnat fokusera på att prata.
Spontant så känner jag att det på ett sätt är lättare att prata om KIK än att skriva, i och för sig så blir det i våra poddar mer att jag ställer en massa frågor till Max som han får möjlighet att besvara och "nörda ner sig i".
Till detta "KIK enligt far & son"-pratet kom även en förfrågan om Max och jag - ja, gubben fick också möjligheten att haka på - ville vara med i HA-podden.
Och det har verkligen varit, och är, kul och givande!
Att få samtala med supportrar till några andra HA-klubbar och där SSK-Adam, MoDo-Johannes, MoDo-Peter och VIK-Henrik numera inte bara är ett namn på/under SvenskaFans-artiklar och podcaströster utan vänner som är jättehärligt och inspirerande att samtala med, ventilera åsikter med, "gnabbas med", skoja med... våra hjärtan klappar för olika (HA-)lag men vi kan under, tycker jag, nyanserade och sakliga former diskutera dels "våra lag", dels andra HA-lag och en del annat hockeyrelaterat plus en del annat som också slinker med.
Summa summarum så har det varit en intensiv - och på grund av en elakartad och svårbekämpad pandemi tyvärr även annorlunda - hockeysäsong där det har varit en, flera gånger välbehövlig, extra drivkraft som (skrivande och pratande) KIK-supporter att Mikael Gath & Peter Johansson & Joel Gistedt och deras hockeygäng under 2021-22 har svarat för Kristianstads IKs sportsligt sett hittills mest framgångsrika säsong.
Oj, jag hade tänkt att bara kort tacka SvenskaFans centralredaktion för all support under säsongen 2021-22 och, ja, det är ju en support som pågår hela tiden... och även framföra ett speciellt tack för igår kväll - och jag gör det då lite enkelt för mig genom att kopiera in min tweet från runt midnatt, nyss hemkommen från Malmö;
"Tusen tack till alla medverkande som bidrog till att det blev en mycket trevlig kväll! God mat, intressant gäst, mycket hockeysnack med Viberg bland alla fotbollsnördar där droppen var fyra av fem quizfrågor var om fotboll.
Kräver ny o mer rättvis quiz!
Tack iaf!
Från "Prislös""
Till råga på allt och all quiz-orättvisa, nu när jag ändå ska uttrycka min besvikelse över quizfrågorna, så handlade även utslagsfrågan om fotboll och där jag, på delad andraplats inför utslagsfrågan, föll till en plats utanför prispallen.
Ja, du får styra upp ett mer värdigt quiz nästa gång, Niclas!
Jag kommer (om hälsan står mig bi)!
Och, ja, jag hoppas att fler runt om i vårt land är/blir intresserade av att under SvenskaFans flagg skriva/prata om sitt favoritlag, för min del gärna då om HA-lag, så vi då kan få möjlighet att delge varandra information och uppslag om artiklar och även få/ge råd hur man ska/kan tackla olika situationer/problem som kan uppstå i samband med att man uttrycker åsikter i offentliga forum med mera - och där såklart SvenskaFans centralredaktion också är till stor och alltid beredvillig hjälp, vilket jag här och nu vill passa på att framföra ett extra tack för.
Ojoj, det blev ett långt inlägg "bara" av att förmedla ovanstående, jag som hade tänkt att skriva om annat också, men ni som känner/lärt känna mig här är väl knappast förvånade...
... jag återkommer och återkopplar till ingressen vid ett senare tillfälle.
Nu väntar hunden, med bedjande ögon och otåligt, på en förmiddagspromenad...
... och sedan väntar trädgården och inte minst det (snabbt växande) höga gräset...
