Genomgång av lagbygget 23/24
Kent ”Nubben” Norberg har gjort sitt och nu återstår det för ledarstaben att maxa materialet med ett grundspel och fingertoppskänsla. Kemi ska hittas och efter en försäsong med teambuilding är det dags att hitta rätt på isen. Hur långt räcker det i år? Är truppen bättre än förra året? Kommer Montén med stab lyckas maxa prestationen och ösa ut allt ur detta laget? Ni ska få mina takes på laget, staben och formationerna här nedanför.
Ortios avslutning av säsongen 22/23 var något i hästväg. När Lindbom kom in och ville spela en riskminimerande ishockey kunde Ortio nå sin fulla potential. Den nya spelidén förbättrade Ortios möjligheter att spika igen. Något han verkligen lyckades med. Trots att han fick lättare skott på sig så var långt ifrån samtliga enkla. I år ser jag en fördelning runt 40-12 i matcher ungefär. Där Joni kommer stå den absoluta majoriteten.
Brattström ser jag som ett perfekt komplement. En målvakt som kommer kunna gå in och avlasta Ortio på ett bra sätt. Nubben var inne på att låta någon av juniorerna, ta andraspaden, som står och knackar på dörren till A-laget. Att ”skrota” den idén och låta dessa stå på tillväxt och istället låta en mer rutinerad tvåa backa upp Ortio tror jag är ett vist val. HV kommer behöva två bra målvakter för att kunna nå framgång. En press som känns tuff att lägga på tex Noah Erliden. Med det sagt är jag trygg med HV71s målvaktssituation, både på kort och längre sikt.
Backsidan har genomgått en stor renovering. Emil Andrae är över i Philadelphia Flyers organisation för diverse camper. Av alla rapporter att döma är man lyriska över hans spelförståelse, ledaregenskaper och fysiska status. Det allra mesta tyder på att han är förlorad för HV71s del.
På vänstersidan tappar man även Joey LaLeggia som slog Petraseks målrekord för backar på en säsong i HV71. Dessa två vänsterbackar har lämnat ett stort gapande hål efter sig på vänstersidan. Men, då kom den sista pusselbiten i form av Bobby Nardella. Nardella som var extremt uppskattad i Djurgården för några år sedan och som i våras vann Calder cup med Hershey Bears är tänkt som rak ersättare till Joey LaLeggia.
Exakt hur backparet kommer formeras är svårt att säga. Men att Nardella kommer spela mängder med minuter är jag relativt säker på. Jag hade parat ihop honom med fjolårets genombrottsman Victor Sjöholm. Där har man ett backpar med en stenhård back som kan bidra både offensivt men framförallt defensivt och en offensiv spjutspets i Nardella som kommer kunna släppas lös i stora drag.
Sen ser jag mycket logik i att para ihop Maalahti och Kaski. De känner varandra sen ifjol, kan snacka finska mellan varandra och kompletterar varandra med en offensiv och en defensiv back. Ett backpar som kan göra saker både offensivt och stänga ner defensivt.
I tredje backpar ser jag fördelar med att sätta ihop ett riktigt stabilt defensivt par. Strålman med mängder av matcher och rutin från NHL och Seppälä med mycket rutin från finska landslaget och SM-Liiga. Enda frågan är om de har farten att hänga med snabba forwards. Här tror jag rutinen blir utslagsgivande och att man kan leva på det.
Strandell och Fransson hamnar då som sjua och åtta. Lås er inte vid tanken på att ha dessa här. Strandell är starkt påväg uppåt i sin karriär och Fransson likaså. Jag ser absolut att de kommer kunna spela en del under säsongen men att de är längst ner i hierarkin bland backarna råder det inga större tvivel om. Det ska dock sägas att Fransson såg pigg ut redan förra säsongen i inledningen, så självklart är förhoppningen att han ska ta ytterligare kliv. Annars känns en utlåning rimlig.
Med Nardella in känns balansen lite bättre i backuppsättningen. Innan dess var jag lite orolig. Nu tycker jag man har en solklar offensiv back som man saknade innan hans inträde. Jag ser väl att backsidan är tre plus kanske. Med Gustafsson som backtränare så ser jag dock högre potential och att man kan få ut ytterligare lite till. Men jämför jag med andra backsidor i SHL så är den i ärlighetens namn inte skrämmande.
Forwardsmässigt ser jag två lager i det. Yttrarna är uppemot fyra plus medan jag är orolig över centersidan. Det finns ett antal frågetecken bland centrarna. Håller Borgström som förstacenter? Kan Nättinen studsa tillbaka efter skador och sjukdomar? Är Tikka tillräckligt bra för att vara center i SHL? Ja ni hör ju. Jag tippar på att HV71 kommer vara ganska drivet av sina yttrar.
Ser man det positivt så kan Nättinen bara ta kliv framåt, vilket jag tror att han gör. Dessutom fick han ett ”A” på bröstet vilket säger en hel del om tron man har på honom internt. Tikka är, av alla expertutlåtande och internt i HV71 att döma, extremt välscoutad. I princip samtliga mål han gjorde förra säsongen gjordes precis framför mål. Enligt rapporterna jag fått ska det vara en tung och jobbig jävel att möta. För mig ganska given tredjecenter av det jag hör.
Yttrarna har en härlig mix av ren klass i Petersson, till speed i Tedenby, Brännström, med flera. Man har ”grit” i form av Lindbäck, Stakkestad. Det finns skyttar i Forsberg, Stål-Lyrenäs och Lenc. Balansen känns relativt given med 6 stycken yttrar i Petersson, Brännström, Forsberg, Lenc, Stål-Lyrenäs och Tedenby som ska leda offensiven. Samt Lindbäck, Hansson, Önerud, Stakkestad som ska vara tuffa att möta. En spelare jag undrar över är Fisker Molgaard. Allt han gjorde förra året visade att han är värd en plats högre upp. Petar han Tedenby? Eller Tikka?
Forwardssidan är inte ”beroende” av att centrarna levererar. Man kan ha drivande yttrar i en bra offensiv. Men självklart behöver centersidan fungera för att HV ska lyfta högre än fjolårets elfte plats.
Brännström - Borgström - Petersson
Tedenby - Nättinen - Forsberg
Lenc - Tikka - Stål-Lyrenäs
Fisker-Molgaard - Stakkestad - Lindbäck
I grunden ser jag dessa kedjor vara de som ska mönstras efter vad man såg på ispremiären och även för att nå den tidigare nämnda balansen. Tedenby ska ges en chans till att visa att han kan bättre. Forsberg ges en chans i en andrakedja. Håller dessa inte, främst Tedenby, byter man plats på honom och Lenc eller flyttar upp Fisker-Molgaard. Hansson kör rehab och Önerud finns att tillgå under tiden.
För att detta ska fungera kommer mitt allra största frågetecken att behöva rätas ut - Tomas Montén. Han har varit borta från SHL-hockey i många år och även om han har stor erfarenhet av juniorlandslag så är detta nåt annat. Ett defensivare tänk, en lång serie med mördande konkurrens. HV71 är inte ett svenskt juniorlandslag som man ska få ihop under 8 matcher i ett VM. Inte heller en favorit/medaljkandidat under ett enda kort mästerskap. Detta är ett maraton där HV räknas som tia/elva av experter. Jag ska vara lite krass och säga; att om Montén hade varit Sam Hallam, hade jag trott på topp-6, nu hoppas jag att man får slåss om att nå slutspel i slutet av säsongen. Samtidigt som man inte är indragna i nån bottenstrid.
Sammanfattningsvis tror jag att Gistedt kommer få Ortio och Brattström att vara ett stabilt målvaktspar där Ortio kommer vara tokgiven etta. Här känner jag mig trygg.
Gustafsson kommer formera en backsida som når långt upp mot maxpotential. Även om backsidan är tre plus så kommer han få den att se ut som fyra plus. Nardella kommer leda offensiven och Sjöholm får vi njuta av denna säsongen innan han tar chansen på andra sidan Atlanten. Övriga kommer göra det som förväntas plus nåt snäpp till.
Davidsson är oprövad som tränare men lär kunna bidra med många nyttiga idéer i offensiven där jag tror centrarna kommer lyssna noga för att suga åt sig tips av en av SHLs bästa centrar genom tiderna. Yttrarna kommer trots det vara drivande för framgång med André i spetsen.
Den totala bilden och förmågan att sätta ett fungerande grundspel blir huvudnyckeln till alla dörrar. Montén är ifrågasatt och har mycket att bevisa. Lyckas han med det Tommy Samuelsson inte lyckades med förra säsongen så kommer HV att kunna slåss om placeringar runt 7-10. I slutändan är jag tveksam och tror att man kommer landa in på plats 10 eller 11. Truppen är bättre än förra säsongen. Det är inget tvivel om det. Åtminstone från start. Det blir upp till staben att förvalta detta. Samt att spelarna visar sin fulla potential.
