HV-livet leker igen
HV har nu gjort tio raka mål utan att släppa in något. HV-livet leker och för oss supportrar är det ett välförtjänt ombyte från förra säsongens utdragna plåga. Nya HV71 levererar.
Johanssons Nya HV71 börjar ta form
Under försäsongen och CHL har HV:s intentioner gällande spelet varit tydliga. Extrem överbelastning i egen zon och när pucken är bakom mål ska forwards se till att HV-dominerar ytan kring slottet. I uppspelen har utvalda backar haft stora friheter att själva ta upp pucken eller hålla i den tills man kan spela på en forward med fart. Inte en Dahlén-dump har synts till.
- Samtidigt ställer allt detta mycket tuffare krav på våra spelares koncentration och samspel jämfört med förra årets slumphockey.
Spelarna har tidigare matcher sett väldigt självmedvetna ut i egen zon, man har jagat sin position och blivit reaktiva. Ikväll såg vi däremot potentialen när spelidén börjar sätt sig i ryggmärgen och man fokuserar mer på själva spelet och att lösa situationer. Spelarna ser till att befinna sig i rätt position på ett omedvetet plan vilket ger utrymme för bättre beslut och kreativitet.
- Skulle denna säsong utveckla sig på bästa vis kan HV bli ett Luleå i försvarszon och ett Skellefteå i anfallszon.
Davidsson och Hults trupp är villig att käka hästskit för att vinna
Davidsson och Hult har onekligen haft lite tur; utan Ukrainakrisen och Lev Prahas konkurs skulle flera av de tongivande spelarna saknas. Samtidigt; de andra spelarna man har plockat in bidrar med rätt inställning och HV71 är återigen ett lag som är beredda att äta hästskit för att vinna. Som grädde på moset är två av säsongsinledningens bästa spelare hämtade ur de egna leden; Emil Johansson (vem saknar Fanten nu?) och Christoffer Törngren.
En annan faktor är utrensningen. I kvällens möte med Frölunda saknade man verkligen inte Elias Fälth som traditionsenligt förlorade puckar, missade skott och såg sömnig ut i egen zon. I dagens HV som committar (i brist på svenskt ord) till spelidén så drar jag mig till minnes hur Elias Fälth underminerade HVs tränare i TV – med sådana spelare är det svårt att bygga ett vinnande lag.
Till sist:
* Teemu Laine landade tolv (ja, tolv!!!) tacklingar i comebacken. Bara det är värt entrépengen.
* Christoffer Persson måttar in en tackling i huvudet på Tedenby när matchen redan är avgjord. Domarna tar ingen utvisning. Att Tedenby ”är kort” är inte en godtagbar ursäkt när det är tydligt att Persson är ute efter HV:s matchhjälte. Kan domarna ta utvisningar för dessa jävligheter och freda seriens skickliga spelare eller behöver vi värva Lance Ward Jr.? Avstängningarna är dessutom ett skämt, hur kan det inte bli åtminstone 8-15 matcher för tacklingar som kan tillintetgöra en karriär?
* Frölunda kunde ha spelat bättre, men man var ändå med i matchen – skillnaden var att man saknade HV:s spets i en match som var väldigt tät defensiv.
* Törngrens 5-0 mål är ren klass. Man kan säga att det är tur att pucken når fram till honom – men det är inte tur att han går rätt på mål.
* Rätt på mål är en väldigt bra beskrivning av HV:s spelvändningar.
* Jag var lite tveksam till hur många av de nya ledarna som rekryterades internt – ”Gamla HV namn” – jag tror inte att det är någon fara så länge Johansson finns i föreningen. En tänkande halvgalning – hur lätt är det att hitta egentligen? Tack Färjestad (och extratack för Granqvist).
