Idag ägnar jag inte KIKs förlust ens en tanke
"Allting är relativt" är en fras som vi, i vår lilla gymnasiekillkrets, använde oss flitigt av. Än idag tar jag till frasen som kom till i samband med en filosofilektion för 40 år sedan.
Då, på den tiden, var nämnda fras mer ett ungdomligt uttryck som vi slängde oss med utan att, alltid, tänka efter och förstå innebörden av den.
Idag när jag, förhoppningsvis, är lite klokare använder jag/försöker jag använda frasen "Allting är relativt" i sammanhang då den känns (mer) relevant.
Allting som händer runt en själv, runt ens omgivning, runt ens fritidsintressen, runt om i stort i vårt avlånga land och runt om i stort i världen ska ju sättas i perspektiv, i sitt rätta perspektiv.
Jag skrev, och publicerade, en tweet nu på förmiddagen som, kanske, kan finnas anledning till att förklara närmare.
Tweeten;
"Däckad av spruta 3, ena katten i karantän efter smärre operation, hunden inte heller helt okej, KIK föll igår... men läge för att tycka synd om mig själv, min omgivning och mina intressen?
Definitivt inte.
Allt detta är synnerligen sekundärt jämfört med Putins krig mot Ukraina."
Tweeten kan tolkas som att jag inte bryr mig om mina husdjur.
Såklart att jag gör det, men både kattens och hundens hälsa är, efter konsultation med veterinär och undersökning, på bättringsvägen och av övergående natur - och jag har idag kelat med katten samt myst, lekt och varit ute på promenad med hunden.
Så till KIK och, ja, det är klart att jag bryr mig om/engagerar mig i vad som händer med hockeylaget i mitt hjärta.
Men en dag som denna känns allt idrottsligt sekundärt.
Det är, trots allt, för mig ett fritidsintresse att följa hur det går för Gath & Johansson & Gistedts hockeygäng på isen.
Men idrotten engagerar, idrotten påverkar - ibland/rätt ofta i större utsträckning än vad jag känner jag kan och orkar ta in - mitt, och då tyvärr även min omgivnings, välbefinnande.
Har KIK förlorat så blir jag - även om jag inte vill det, men bekräftat av mina närmaste - stingslig, sur, tvär, asocial, disträ, frånvarande, mer eller mindre okontaktbar...
Kort skrivet; hur det går för Kristianstads IKs representationslag på isen påverkar mitt humör - och vid förlust i en negativ riktning jag inte känner mig tillfreds med/stolt över.
Men så är det, och där tror jag inte att jag är ensam, att vara supporter till ett idrottslag.
Jag försöker, försöker verkligen, besinna mig efter en förlust.
Ibland lyckas jag.
Ibland lyckas jag inte.
Men idag har jag väldigt lätt för att besinna mig.
Idag har jag, helt ärligt, inte ägnat KIKs gårdagsförlust ens en tanke.
För;
Allting är relativt.
Det som i detta nu pågår i Ukraina gör att jag får perspektiv på saker och ting.
Det lidande som den av Putin beordrade och inledda ryska invasionen av Ukraina försätter den ukrainska befolkningen och dess nära och kära i är något som berör mig och många, många, många medmänniskor runt om i världen.
Så, ja;
Allting är relativt.
