In och ut - målvakt och backar
Sedan den 8 april har spelare efter spelare lämnat. Elitserielagen har plockat russinen ur den berömda kakan samtidigt som en rad andra spelare valt att lämna, för lag i bättre och mer attraktiva ligor. Givetvis har ersättare plockats in. Men hur bra är de i jämförelse till spelarna de ersatt? Observera att jämförelserna sker i proportion till motståndet.
Riku Helenius - Sebastian Idoff. ( + )
Efter det succéartade förstaåret jublade nästan alla när Stefan Jonsson stolt kunde presentera det förlängda avtalet gällande Helenius på årsmötet sommaren 2010. En liten del SSK:are anande dock oråd då Helenius darrat betänkligt några matcher i Kvalserien. Man såg även talangens oförmåga att ta distansskott.
Och så rätt de skulle få.
Säsongen blev en katastrof, och givetvis borde man gett Helenius foten sedan han ganska tidigt in på säsongen kört rattfull.
Idoff känns således som ett uppköp, trots den föga imponerande statistiken han dragit på sig bakom Trojas skakiga backar. För faktum är att 20-åringen fortfarande får ses som en talang vars potential de andra Allsvenska lagen förhoppningsvis får smaka på.
Tim Heed - Alexander Ytterell. ( - )
På offensiva blå är Tim Heed en av landets främsta, helt klart. Spelsinnet, skotten, passningarna, det spelar liksom ingen roll vilken serie Södertäljeprodukten befinner sig i. I det defensiva spelet finns det dock mer att hämta då Heed är en ren säkerhetsrisk när han möter elitseriemotstånd.
Ytterell är ungefär samma speltyp, fast med en bättre defensiv. I offensiven är han dock många steg efter. Det ska i vilket fall bli spännande att se va framtidslöftet kan uträtta, även om Heed lär ha producerat mer.
Lukas Kilström - Fredrik Sonntag. ( + )
Kilström har de två senaste säsongerna i Södertälje fått en hel del istid, ofta tillsammans med den något äldre Stefan Bemström. Bägge säsongerna startade han på ett imponerande vis, medan avslutningarna inte var av samma rang. Därför känns den något äldre och lite mer rutinerade Sonntag som ett snäpp uppåt nu när vi möter ett sämre motstånd.
Nyförvärvet från Timrå kommer att gå in på sex backar och ha en betydelsefull roll i årets upplagta av SSK.
Timo Seppänen - Viktor Lööv. ( - )
Peter Larsson förklarade stolt på årsmötet förra sommaren hur mycket han trodde på Seppänen och vilken fin skridskoåkare han var. Men precis som en och annan anade när Seppänen likt ett skadat rådjur stappalde in på isen under första träningspasset klarade han inte riktigt av Elitserienivån.
Viktor Lööv har jag inte någon riktig koll på. Trots alla lovord som insatta personer gett honom vågar jag ändå säga att han känns som den svagaste junioren i truppen.
Seppänen känns således som något starkare, men överraska mig gärna, Lööv.
Markus Seikola - Kurt Davis. ( + )
Mitt framför ögonen på MoDo och en rad andra klubbar värvades Seikola till Södertälje som den stora stjärnan. Säsongen får beskrivas som en katastrof då Seikola endast mäktade med två mål, den oförtjänt höga istiden till trots. I defensiven var han heller inte speciellt lyckosam.
24-årige Davis från Amerikanska collegeligan har tar med sig fin statistik från föregående säsonger. Av poängskörden att döma är han här för att spela powerplay, något han troligen kommer lyckas bättre med än Seikola. Han får därför ses som ett uppköp.
Arto Laatikainen - Andreas Hjelm. ( - )
Laatikainen, som Nygårds hämtade från Färjestad är definitivt en av våra bästa backar på 2000-talet. Han hade allt, puckkontroll, skott, defensiv, offensiv.
Hjelm känns därför som ett mycket svagare kort. Statistiken från Norge må kännas imponerande, men faktum är att Norska Get-Ligaen håller en förhållandevis låg nivå.
Om Hjelm får ihop defensiven kan han bli nyttig, men nära Laatikainens nivå? Nej, det kommer han aldrig.
