Krönika: "Det är ett jäkla go i laget", säger Fredric. A
Man kan inte mer än att hålla med Fredric Andersson. Förövrigt så stänkte Andersson in kvitteringsmålet mot Djurgården, ett snyggt sådant. Just nu spelar SSK med mycket hjärta och vilja. Det är precis så Peter Popovic vill att laget ska spela.
Jag tänker skriva ner lite egna tankar om gårdagen då Södertälje åkte upp till Hovet och tog hem tre poäng till Kringelstaden. SSK vann matchen med 2-1, en rättvis seger.
Jag åkte till Hovet med inte allt för stora förväntningar men hade en känsla någonstans i kroppen att nu är vi på gång, vi kan vinna om vi spelar som vi gjort tidigare. Men jag "vågade" inte riktigt tro på seger, och så fel jag hade, vi vann ju! Jag kommer skriva SSK som "vi" för det är vi, supportrar som lever med laget 24/7.
Matchen började allt annat än bra, Djurgården satte i högsta växeln från start medan Arto Laatikainen och Markus Seikola stod och sov. Marcus Nilson i DIF kunde enkelt göra 1-0. Då tänkte man, jaha då var det slut på det roliga. Men vi kom tillbaka och visade upp en oerhört bra defensiv, vi gjorde Djurgården dåliga. Djurgården kom ingenstans, det tog stopp så fort de kom över offensiv blå. Grabbarna på isen visade sin styrka i offensiven, det var Fredric Andersson som trampade förbi en Djurgårds back lite retligt enkelt och pangade upp kvitteringsmålet i krysset. Efter det hade inte Djurgården någonting förrän i slutet av matchen då man var nära kvittering. Stefan Bemström satte ledningsmålet och det utbröt ett enormt jubel på bortastå. Vi (på bortastå) var redan nervösa innan ledningsmålet kom, men blev nog ännu nervösare efter att Bemström skjutit in ledningsmålet. Men det höll hela vägen, och tre poäng tog vi, TACK.
Efter matchen bjöd Pontus Sjögren på dans efter att klacken skanderat "DANSA, PONTUS!". Matchhjälten Stefan Bemström vinkade till klacken och tackade för stödet. Sedan kom höjdpunkten, Peter Popovic fick också dansa efter att klacken ropat det. Snygga moves, "Poppe", din dans var också bra, Pontus! ; )
SSK klacken var en liten besvikelse men vi hördes då alla sjöng. Men det här var bara uppvärmningen inför vad som komma skall, eller hur?
Till sist, Djurgårdsklacken, ärligt talat, jag trodde ni skulle skapa ett bättre tryck.
Det är ett jäkla go i laget, som Fredric Andersson sa till Marie Hallmans blogg. Man ser det verkligen på matcherna SSK spelar, det är full fart framåt, hela tiden. Och i defensiven jobbar alla för varandra, man hjälper varandra på ett sätt som man inte gjort tidigare. Om man fortsätter spela på det här sättet går SSK till slutspel, det är jag säker på.
Nästa match möter SSK Luleå uppe i Luleå, en svår match. Men en sak är klar, ingenting är omöjligt för SSK i dagsläget.
SSK spelarna visar H J Ä R T A för Sportklubben nu, därför har vi tagit poäng i sju raka matcher.
Fortsätt så här nu! Töm era kroppar totalt i varje match och ladda upp batterierna tills nästa match.
Det är bara att ÖSA nu!
Kom igen, tälje!