Långläsning med Jörgen Bemström: “Tycker att Södertäljesupportrarna är helt underbara”
Ny frågor och svar artikel på sajten. Den här gången med nye SSK-tränaren Jörgen Bemström som berättar om varför valet föll på Sportklubben, hans bästa SSK-minnen, hur han vill att man ska spela ishockey säsongen 2021/2022, hur han mår när det är en kokande stämning i Scaniarinken, med mera!
Vad lockade med Sportklubben?
Först och främst känner jag själv att det är rätt att ta det här uppdraget både i tränarkarriären och i mitt privatliv. Det har alltid varit viktigt för mig att vara rätt i fas i mitt egna liv. Ska man ta sig an ett sådant uppdrag måste jag känna: “Okej det här är jag redo för.” Därefter tog jag en diskussion med Micke (Samuelsson). Sedan han kom in tycker jag mycket görs rätt i klubben. Vill ha en tydlighet och jag vill ha en målsättning. Det känns som sagt som att mycket görs rätt och det lockade.
Vad tror du är största skillnaderna med att vara tränare i SHL kontra Hockeyallsvenskan?
Största skillnaden kan man se egentligen och det är att man har att göra med lite skickligare spelare att i SHL. Samtidigt är det människor man jobbar med och det är likadant på den fronten oavsett liga, man måste kunna hantera människor på ett bra sätt och de ska må bra. Spelarna är lite skickligare och har kommit längre i SHL, de läser spelet lite bättre, säger Bemström och fortsätter:
Frågade faktiskt Mats Waltin när han var i huvudtränare för SSK i division ett vad den största skillnaden var och han sade att allt tar lite längre tid. Är man exempelvis 16-17 år lär man sig mycket snabbare. Det tar lite längre tid att lära sig något desto äldre man är. Tänket är lite snabbare i SHL vad gäller spelet. Men männsikobiten är densamma, alla är som sagt bara människor och man ska se till att alla mår bra.
Det här blir din första utmaning som huvudtränare på seniorhockey, vad är största skillnaderna jämfört med att vara assisterande tränare?
Nu har vi delat ledarskap men det blir ändå mer som ett headcoach-ansvar och det känns rätt för mig i min tränarkarriär just nu. Största skillnaderna är att prata inför en grupp, det gör man inte som assisterande tränare, det här med att prata verbalt och få ut sitt budskap varje dag. Sedan kan man jobba på olika sätt i olika föreningar men den största skillnaden är att huvudtränaren som sagt säger sista ordet inför match eller under genomgångar. Nu när vi har delat ledarskap så delar vi upp olika saker.
Senaste två säsongerna har Bozic ansvarat för backarna och Falk forwards, ersätter du Falks roll rakt av eller kommer det bli en annorlunda uppdelning?
Tanken är att jag ska coacha forwards nästa år, så det blir mer den rollen som Nichlas (Falk) haft tidigare.
Hur ser du på det här med delat ledarskap? Vad är fördelarna och nackdelarna med det?
Fördelar är att fler är involverade och att man utvecklar sig själv som en ledare på ett positivt sätt och att man inte alltid behöver ta fullt ansvar. Nackdelarna är om man inte är tillräckligt samspelta och pratar olika språk. Det är det viktigaste jag och Dennis (Bozic) gör just nu. Vi försöker lära känna varandra, ser till att vi pratar samma språk och är tydliga inför gruppen, det är vår process just nu.
Det har gått tio år nu sedan du lämnade klubben, hur skulle du säga att du utvecklats som ledare och människa?
För tio år sedan lade jag av som spelare, då hade jag ingen utbildning alls vad gäller tränarbiten. Gick från spelarkarriär rakt in i båset. Nu när man gått några steg och utvecklats har man planer för individer och man vet mer vad pratar om inför grupp. Förut trodde man att visste vad man pratade om fast man inte alltid gjorde det, nu har man bättre koll så. Som människa är det ingen större skillnad jämfört med tio år sedan.
Om vi skulle försöka lära känna dig lite bättre, hur är du som människa utanför ishockeyns värld?
Jag är ganska lugn, har två grabbar, Emil och Linus och jag gillar idrott överlag.
En hockeynörd tror jag att jag är. Gillar att vara hemma och snickra och bygga olika slags hus, kan spela en del golf, inte mycket till padellirare, haft problem med ryggen så det har inte blivit av riktigt. Mycket idrott med andra ord, gillar att äta god mat och vara med vänner, ganska enkel person att vara med tror jag. Ganska omtänksam, gillar att hjälpa människor överlag, det tycker jag är kul och det gillar jag med mitt jobb, att se killar eller tjejer utvecklas.
Vilken typ av tränare är du?
Jag är strukturerad, envis, viljestark personlighet och en tro på att individerna i min grupp kommer att utvecklas. Jag gillar att ge spelare förtroende, vilket också kan bli min belastning om spelarna inte tar förtroendet, ger man förtroende vill man ha något tillbaka. Tillit till spelarna man har runt sig är jätteviktigt. Är även rak och tydlig.
Vad kommer SSK spela för typ av hockey 21/22?
Vi (Jörgen och Dennis) har suttit och tittat på många matcher och det som de gjorde bra förra året ska vi försöka bygga vidare på och vi ska försöka spela så snabb hockey som möjligt. Vi vill bli snabbare och tydligare i omställningarna, så man får fler förstavågsavslut när man kommer direkt in på mål och vi vill spela en hockey där man vinner sitt race mot mål. I det området gör man gör mycket mål och det är även viktigt att försvara den ytan.
Senaste säsongen, hur noga följde du Hockeyallsvenskan och SSK?
Jag tror nästan jag sett närmare 40-45 matcher det här året. När man tittar på Hockeyallsvenskan ser man oftast Södertälje, med tanke på den bakgrund man har och sedan Micke kom in har man tittat mer då vi är nära vänner. Man har följt Södertälje mycket på så sätt.
Vad ansåg du var SSK:s styrkor respektive svagheter den gångna säsongen?
Styrkor tycker jag har varit att man är bra på special teams, både powerplay och boxplay har vunnit många matcher. Det har varit en väldig styrka, vilket dock också har varit en nackdel då man åker runt och väntar på det lite grann. Stabiliteten i fem mot fem spelet letar vi efter nu. Ett stabilare fem mot fem spel, så att vi kan vinna matcher även om vi har en dålig dag, det tror jag är jätteviktigt. Sedan när Bouchard var här var han skickligare än de flesta och man spelade en annorlunda hockey. Det är lite så, desto skickligare spelare man har desto bättre hockey klarar man av att spela. Det vi letar efter är som sagt lite stabilitet i fem mot fem, så att vi kan styra matcherna lite annorlunda jämfört med tidigare.
Hur väl känner du och Samuelsson varandra?
Vi har hållit kontakt under alla år, trots att vi har spelat på olika ställen i världen. Vi har dock inte umgåtts dagligen på något sätt, vi har haft barn vid olika tid vilket försvårar det. Vi känner varandra väl, det gör vi men vi har inte jobbat ihop tidigare, där måste vi lära känna en ny sida hos varandra, det är något vi jobbar mycket med nu under sommaren.
Kan det finnas nackdelar med att vara vän med ens chef?
Ja, det är alltid så att det finns nackdelar, det finns många exempel men jag tror det är viktigt att våga tänka och säga vad man tycker. Det är nummer ett. Sedan kommer det alltid hända saker längs med vägen, vi kommer krocka i våra ledarskap och vi kommer bli osams, det vet jag. Man måste ha en tydlighet och respekt för varandra. Det tar man och bygger upp genom att jobba tillsammans. Fördelen är att vi vet hur den ena är som person, det ger en en liten bild av hur man är som ledare. Där har vi ett försprång och det behöver vi inte jobba med.
Hur mycket det skulle betyda för dig att ta upp SSK i högsta serien, är det något du drömmer om?
Det finns bara ett svar och det är att det skulle betyda sjukt mycket. Man har följt SSK mycket, allt från fjolåret till när de var nere i division ett. Man var med när vi trillade ur Elitserien för tio år sedan och det följer med en än idag. Man känner varenda liten vrå i staden och är uppvuxen i Södertälje, det skulle betyda sjukt mycket och det skulle vara en dröm om man säger så.
Matcherna mot Brynäs och Linköping som är något många SSK:are pratar om där taket lyfte på Templet, hur gärna vill du uppleva det igen och hur mår du när det är du drag?
Under den här tioårsperioden har jag jobbat på ett vanligt arbete för ett säljföretag och sålt skyltar, det är jättekul men man har märkt att det inte går att jämföra med att stå i ett bås, när det är en publik som är så engagerade och som vill så jäkla mycket för sin förening, att dela det med dem och uppleva det är helt enkelt en magisk känsla och det är en anledning till att man är kvar i branschen. Att få vara med och att jobba med individer som utvecklas och stöta på hinder är en sådan sak. Det är två lag som står där i slutändan, allt är möjligt och det är därför man håller på med det här.
Min kollega Janne Willman känner dig sedan hans tid som materialare, han menar på att du var otroligt social och brydde dig om alla trots din ungdom. A¨r du en som go¨r allt fo¨r att fa° gruppen att trivas tillsammans?
Ja, det är viktigt för mig och det är något jag brottas med som ledare och det är väldigt svårt. Man är olika individer och det är istid man bekräftas med men jag har varit väldigt mån om det sedan jag var liten, att få folk att må bra, för då mår jag också bra, det känner jag väldigt väl.
Vad är den största utmaningen med att komma hem, både för dig personligen och för er som grupp?
Största utmaningen för oss tror jag är att få ihop gruppen på så kort tid som möjligt och få alla att lära känna varandra. Det är en stor utmaning på kort tid, vi kommer ha killar som kommer in ganska sent i augusti. Där någonstans på kort tid ska man sätta gruppen och vilken roll man har en i ett lagt. Det blir en väldigt viktig del, det är den största utmaningen från start. Sedan vet jag att vi kommer stöta på problem på vägen. Det är människor vi jobbar med och de ska trivas och må bra, det är det absolut viktigaste.
Har du några förebilder som tränare?
Många tränare man kan ta lite grejer ifrån. Jag hade Ulf Taavola när jag var i Luleå och kom upp där i 25-årsåldern. De hade ett bra tränarteam och kompletterade varandra med en bra strukturerad tränare och en kompletterande tränare bredvid. Robert Ohlsson som jag jobbat med senaste två åren tycker jag är bra, verbal och väldigt tydlig. Finns saker att plocka från många tränare men försöker dock vara mig själv och återspegla mig som person, jag känner mig trygg i den ledare jag är och jag tror att det är viktigt att få vara den ledare jag är.
Vad krävs enligt dig för att ni ska göra en godkänd säsong 21/22?
Vi har inte satt en målsättning just nu. Är det Södertälje vill man vara med när slutspelet börjar och ha ett slagkraftigt lag och då måste man utvecklas under resan fram. Vår uppgift är att utveckla spelare så mycket som möjligt i vår miljö och gör vi det, då har vi ett slagkraftigt lag när slutspelet börjar. Hur långt man går där och då, det beror på hur säsongen har varit. Lite diffust svar men det viktiga är att vi utvecklas som grupp gentemot våra motståndare också. Sedan vad som är godkänt, om det är en tredjeplats eller femteplats, det får vi se senare, säger Bemström och tillägger:
Målsättningen är annars alltid att vinna, annars är man ju dum och ska kanske inte vara med här (skratt).
Vad är dina bästa SSK-minnen?
Jag har några jättebra SSK-minnen. 1996 när vi gick upp i finalerna mot Brynäs när det kokade i Scaniarinken var magiskt. Kvartsfinalerna mot Linköping är också magiska på många sätt. Vi gick upp 2007 också, det var väldigt magiskt, vi förlorade inte så många matcher och vi vann väldigt många jämna matcher, vilket är bra inför slutspel att man känner sig stark, att man vet att man kan vinna väldigt många jämna matcher. Det är de bästa minnena jag har som spelare.
Avslutningsvis, om du får ge en hälsning till alla SSK-supportrar inför hemkomsten i höst, hur låter det då?
Först och främst hoppas jag verkligen ni ska få komma och se hockey, bara det skulle jag tycka var en vinst att få fylla upp Scaniarinken och spela en bra hockey. Det är lite av en dröm just nu faktiskt och jag tycker att Södertäljesupportrarna är helt underbara, längtar sjukt mycket efter det, så det blir min hälsning!
