På besök i Excel Energy Center
Luleåsupportern Per-Erik Mäkitalo begav sig till Minnesota över jul och nyårshelgen för att se NHL-hockey live för första gången i sitt liv. I sin krönika på SvenskaFans.com berättar han om sina upplevelser och intryck på andra sidan Atlanten.
Efter en lång resa landar man i Minneapolis, ledbruten och trött. Det man slås av vid den första anblicken är att det är som hemma fast mycket större, det är kallt och snön ligger vit på marken precis som hemma i Norrland. Första dagen går åt till att bekanta sig med allt och alla. Kika på stan eller rättare sagt städerna, Twincities består av två städer Minneapolis samt St. Paul som har vuxit ihop. Resterande delen av kvällen tillbringade vi framför teven på Tom Reid's Hockey Pub, Tom Reid's riktigt andas hockey, överallt hänger det signerade hockey tröjor, klubbor och annan hockeyutrustning. Tom är en före detta hockeyspelare med 743 matcher i bagaget med Minnesota North Stars samt Chicago Blackhawks. Numera driver han sin pub, och jobbar som expertkommentator för TV och radio i Minnesota.
Utbudet av hockey på TV i Minnesota är stort, de visar NHL, College hockey - både herr och dam. Tänk er om vi skulle ha J20 och J18 hockey live på TV i Norrbotten, tänk er att alltid ha möjligheten att se Luleås bortamatcher på TV. Sport och i synnerhet ishockey tas på största allvar därborta i the state of hockey. Vart man än går pratas det hockey, alla är intresserade, gammal som ung spelar ingen roll. Och likt hemma i Sverige vet alla varför det går dåligt eller bra för laget. Skillnaden är att det alltid är utsålt på deras matcher, oavsett hur det går för laget.
När man så slår upp ögonen dag nummer två börjar man genast att ladda inför match nummer ett mellan Minnesota och Colorado. Nu förstår jag hur min dotter kände sig inför hennes första elitseriematch i Coop Arena. Man är ivrig, vill att det ska bli dags för match, man har svårt att tänka på mycket annat än den stundande matchen. Efter cirka 20 minuters bilresa till St Paul där Wild spelar sina hemmamatcher i Xcel Energy Center kommer vi fram till arenan. Eller rättare sagt ett stort parkeringsgarage. Lyxigt att man kan parkera bilen, ta en hiss upp till en lång ljusgång och vandrar rakt in i arenan. Lyxigt är väl det enda passande ordet för själva arenan, det är svårt att med ord beskriva Xcel Energy Center. Den är stor, det är rent och det är lätt att hitta i den. Det vimlar av kiosker, barer och matställen av olika slag. Man tar sig mellan de olika planen med hjälp av rulltrappor eller hissar, vi tar den senare varianten upp till restaurangen på club level för att äta en bit mat innan matchen. Restaurangen ligger cirka 10 meter från läktaren och man tar sig väldigt smidigt och enkelt från restaurangen till sin plats, väl där sitter man skönt i mjuka härliga fåtöljer. 30 minuter innan matchstart är det i princip fullt med folk i arenan som tar emot runt 19 000 åskådare. Det alla nu väntar på är den sedvanliga och traditionella "let's play hockey" som signalerar nedsläpp. 19 000 personer kan leva om och låta väldigt högt, det kan jag lova. Hela tillställningen är mycket proffsigare än något annat jag har sett tidigare, det märks att hockey är en stor underhållningsindustri Nordamerika. Och underhållningsvärdet är mycket högt, bra hockey, fin inramning kring hela evenemanget, inte undra på att dom har sålt ut arenan varenda match sedan 2000. Efter matchen bar det iväg till Reid's Hockey Pub för eftersnack samt mer mat och öl, man äter och dricker otroliga mängder under och efter matcherna, det kan min badrumsvåg intyga. Fast det är inte så konstigt, utbudet av mat och dryck är enormt och priserna humana.
Dagarna fram till match nummer två fördriver vi med att se damhockey, USA och Canadas OS-lag spelade en match i Xcel och till och med den var nästintill utsåld. När det inte var hockey i Excel eller på TV, så klämde man in lite obligatoriskt titta på sevärdheter och dylikt. En NFL-match hann vi även med under dessa dagar, jag är fortfarande förstummad. Aldrig har jag varit med om maken till liv som på denna arena, 65 000 fotbollsfanatiker som äter, dricker och för ett herrans liv. Fast man inte förstod riktigt allt som skedde på plan så var det riktigt roligt, och något jag skulle kunna tänka mig och göra om igen.
Per-Erik Mäkitalo blir intervjuad av amerikanska reportrar.
Match nummer två mellan Minnesota och Vancouver spelades på nyårsafton, lite speciellt, jag har aldrig varit på en hockeymatch på nyårsafton förut. Fast jag såg inte så mycket hockey den dagen, utan att jag visste om det så hade de övriga planerat in lite andra aktiviteter åt mig. Först tyckte dom att jag skulle åka Zamboni (Ismaskin) i den första periodpausen, sen släpade de iväg mig upp på pressläktaren där jag blev intervjuad av media. Nåja jag överlevde utfrågningen, nätt och jämt, och fick se lite av andra samt hela tredje perioden. Allas våran Mattias Öhlund var sådär äckligt bra, han var i stort sett felfri matchen igenom. Skapade visserligen inte så mycket offensivt, men defensivt var han en klippa, som vanligt. Sedinarna såg man knappt av och lite komiskt var att Markus Näslund, som var så kritiskt till alla fasthållningar och hakningar hemma i Sverige, blev utvisade just för dessa företeelser vid två tillfällen. Manny Fernandez då? Nu när jag har sett honom spela därborta så förstår jag varför han släpper in minst mål och har den högsta räddningsprocenten av ligans målvakter. Man kan tycka att det inte är samma målvakt, och det är det inte heller. Han spelar med ett helt annat självförtroende, är säker i sitt agerande i och runt målet. Han rör sig snabbt, är smidigt och han läser spelet mycket bättre. Han släpper inte lika mycket returer nu, och de han släpper blockerar han oftast snabbt. Ska bli spännande att se vad som händer med honom framöver, blir han kvar i Minnesota eller kommer de att byta bort honom? Ryktena och spekulationerna därborta säger att han kommer att bli bort bytt av den anledning att han är den spelare som de kan få mest för just nu. Enligt ryktena är bland annat Tampa Bay och Edmonton intresserade av Fernandez tjänster.
Dagen efter matchen fick vi en privat rundtur i Xcel Energy Center, vi fick se loger som tar emot 100 personer, en liten gömd facilitet kallad för the fishinglodge som var placerad under ena läktaren på kortsidan, där man kunde lösa biljett för 200USD. Och som sig bör blev man överöst med siffror och information av alla de slag, antalet teveapparater i byggnaden (10 000), vikten på jumbotronen (25 000 kilo), Excel Energy Center har Minnesotas längsta rulltrappa. Pressläktaren har 150 platser, alla med egen telefon samt internetuppkoppling och cirka 60 teveapparater som visar pågående matcher i NHL. 12 stycken bås för TV och radio, En rolig detalj var att det i Xcel hänger en hockeytröja från alla Collegelag i USA, de sträckte sig hela varvet runt i arenan. I arenan hittar man även souvenirshop kallad The hockeylodge, fullmatad med allt ett sant hockeyfan kan tänkas behöva plus lite till. Att gå på hockey i St Paul är inte speciellt dyrt, de billigaste platserna kostar 12USD och dom är inte dåliga - det finns inga dåliga platser i Xcel. Problemet är att det är svårt att få tag på biljetter, men det går att hitta ströplatser på nätet. Fast då är det oftast de lite dyrare biljetterna man får tag på, och då får man räkna med att betala mellan 65USD till 80US för dem.
Minnesota och Colorado värmer upp.
Sista matchen var returmötet mot Colorado som gästerna vann tämligen enkelt. Det kändes lite vemodigt att se på matchklockan som räknade ner alldeles för snabbt. En fråga jag ställde mig när matchen var över var, hur ska man någonsin kunna njuta av en hockeymatch i Coop Arena igen? Det är ju inte rättvist att ens försöka sig på en jämförelse mellan Coop och Xcel, att kliva in i Xcel är som att vandra omkring på en helt annan planet. Inte på ett enda ställe i arenan har man gjort en kompromiss, kosta vad det kosta vill. Man får verkligen hoppas på någon form av ansiktslyftning av Coop Arena framöver. Tidigare kallades Delfinen för en islada, därefter blev det en evenemangsarena, men i mina ögon har det aldrig varit någonting mer än just en islada.
