Luelå skjuter, skjuter och skjuter... trots det enorma övertaget skulle matchen avgöras efter ordinarie speltid. Där fick Örebro till slut tacka för sig.
0 kommentarer
Brinner du för Luleå och vill förmedla din kunskap och passion till en bred läsekrets? Vill du nå ut till de mest inbitna fansen i Sverige? Tveka då inte att ansöka om att bli skribent på SvenskaFans Luleå-sida!
”Kärlek är som en vässad kniv, i onda händer tar den liv. Du blev blek som döden när du förstod att det mörka röda är hjärteblod.” – Hjärteblod av Raubtier
Jag sitter och stirrar lika tomt fram som Jack Connolly gör i båset. Det är inte ilska, frustration eller besvikelse jag känner, bara en sådan otrolig tomhet när ännu en guldchans försvann.
Gästkrönika om Einar Emanuelsson, orosmolnen och Luleås bredd.
1 kommentarer
Inför finalserien var det svårt att avgöra vilka som förtjänar segern mest. Är det vi Lulesupportrar som lever med livstidsstraffet att heja på Luleå? Eller är det Färjestads supportrar som lever med livstidsstraffet att tala värmländska? I denna text redogör jag för mina tankar gällande den pågående finalserien.
Det som ofta brukar kallas ”den bästa tiden på året” är nu kommen. Årets slutspel i den svenska hockeyligan är nu inne i sitt avgörande skede. I vanliga fall brukar mitt intresse försvinna i samband med att Luleå åker i kvarten. I år har jag fått följa mitt lag hela vägen till en final.
Mycket har hänt på det personliga planet sedan min senaste text. Examen, covid och sedan flytt till Luleå. På isen fortsätter Luleå att imponera. Ska jag åter skriva om Omarks storhet, Einars speltid eller Luleås framfart? Nej, denna text kommer istället att handla om klädesplagg bärandes på lagets emblem.
Hockey är juletid. Juletid är hockey. När såväl landslagsuppehåll som jul- och nyårshelgerna har passerat kan ännu en vecka med Luleå Hockey summeras. Årets tre avslutande matcher resulterade i sju poäng för hjältarna från norr.
Med 25 av 52 omgångar avklarade finner undertecknad fog för att dela med sig av sina tankar gällande spelarna, spelet och kedjekonstellationerna. I denna text kommer en halvtidsutvärdering av läget.
”It was the best of times, it was the worst of times...” så inleds Charles Dickens 1800-talsklassiker ”A Tale of Two Cities”, eller ”Historien om två städer” som den heter på svenska. Det är en ganska passande summering för den gångna veckan med Luleå Hockey. Under veckans tre matcher har undertecknad kastats mellan hopp och förtvivlan under matchernas gång. Somliga perioder har varit mycket bra, medan andra varit mediokra
Strax efter publicerad text förra veckan ställdes jag inför samma dilemma som REO Speedwagon sjöng om på plattan "Hi Infidelity": "Should I follow my head or follow my heart?". En kompis hemma i Luleå ringde nämligen och frågade om jag ville haka till Skellefteå för att kika på "derbyt".
Efter att ha testat med sallad lyckades jag locka ut latmasken. Efter förra veckans uppehåll är undertecknad åter vid tangentbordet för att dela med sig av sina tankar kring världens bästa hockeyförening. I veckans text avhandlas fyra spelade matcher, uppspel och nyförvärv.
Ännu en vecka med Luleå Hockey avklarad. Återigen inkasserades sex poäng av sex möjliga för hjältarna från norr. Under veckans bortamatcher uppvisade Luleå återigen att laget spelar en bit under sin fulla potential men att endast en riktigt bra period kan resultera i två vinster. Här följer mina tankar om den gångna veckans matcher.
Den här texten hade för avsikt att avhandla Luleå Hockeys matcher från den gångna veckan. Luleås sköna ”sista minuten-segrar” medförde att texten i nästan lika stor utsträckning avhandlar de olika filmatiserade versionerna av James Bond. Här följer i alla fall min tolkning av veckan som gått samt Tyrväinens likheter med James Bond.
Under veckan har Luleå lyckats med bedriften att förlora mot två av ligans sämsta gäng. Efter en närapå katastrofal inledning på säsongen finns säkert många anledningar att bära runt på katastroftankar. Den här texten är dock fri från sådan. Här följer mina reflektioner efter den gångna veckans matcher.
Luleå förlorade lördagens hemmamatch mot Örebro med resultatet 0-2. Säsongens tredje match innebar således säsongens andra inkasserade förlust. Är det dags att börja bli orolig, eller kommer det lösa sig med tiden?
2 kommentarer
Hela veckan har jag väntat. Nu sitter jag ensam i min lägenhet och följer den jämna matchen. I den tredje perioden har Frölunda ledningen med 2-1. Matchuret närmar sig 60 minuter. Luleå lyckas inte skapa någon sista möjlighet. Slutsignalen ljuder. Vansinnet bryter ut!
Var Luleås premiärmatch början på en perfekt säsong? Vad är perfektion? Finns perfektion överhuvudtaget? I min första matchkrönika för säsongen avhandlas så väl perfektion som Luleås säsongspremiär.
Dagen är äntligen kommen. Dagen jag har väntat på sedan Luleå åkte på den snöpliga förlusten i match sju mot Skellefteå. Dagen då Omark och Komarek återvänder till Luleå på riktigt. Men framförallt, dagen då Luleå återvänder till Coop Arena för att spela SHL-ishockey!
Vadan detta? Brukar det inte vara frågan om tips? Då jag inte tror mig sitta på någon expertkunskap gällande lagen i SHL gör jag min egen tvist på de tips som vanligtvis kastas fram under den här tiden på året. Istället för att gissa vilt på var övriga brödgäng placerar sig kommer jag att skriva lite om var jag HOPPAS att lagen placerar sig och varför.
Vadan detta? Brukar det inte vara frågan om tips? Då jag inte tror mig sitta på någon expertkunskap gällande lagen i SHL gör jag min egen tvist på de tips som vanligtvis kastas fram under den här tiden på året. Istället för att gissa vilt var övriga brödgäng placerar sig kommer jag att skriva lite om var jag HOPPAS att lagen placerar sig och varför.
För somliga ses denna tid på året som en möjlighet att bedöma nyförvärv och utvärdera eventuella förändringar i spelsätt. Personligen ser jag det mer som tiden på året då spelarna testar skridskostorlekar och flex på klubban.
Coop Arena är till vintern att betrakta som en kyrka och tv-bänken som ett altare. Det tog visserligen mer än dagarna tre för undertecknads egen messias att återuppstå i Luleås vackra färger, men nu är dagen äntligen kommen. Linus Omark har återvänt till Luleå Hockey!
Uppladdningen och sedan inledningen av Fotbolls-EM har tagit allt mitt sportsliga fokus under den senaste tiden. Den gångna veckan påbörjades mitt sommarjobb. Då kollegorna talar varmt om Björklöven respektive MODO har hockeyn åter fått en större plats i min tankevärld. Här kommer således en, något sen, text om en av alla hjältar i Luleå – Niklas Olausson.
Att följa ett lag är precis som livet i stort, förändringar och anpassningar sker regelbundet. Nya spelare blir hjältar, älskvärda spelare lämnar och andra återvänder. Konstantin Komarek symboliserar detta bättre än många. Han kom, han tog mig med storm, han försvann och nu har han återigen kommit tillbaka till mitt kära Luleå.
Han var stjärnan utan koppling till staden. Han var artisten utan koppling till laget. Han är larger than life. Linus Klasen kommer inte finnas med i laget framöver. Hans tröja kommer aldrig hänga i taket, men han är en av mina fem stora i Luleås vackra färger
Vissa saker har under historien etablerats som sanna. Invaderar du Ryssland förlorar du när vintern kommer. Enväldiga härskare tenderar att bli maktfullkomliga. Skellefteå vinner mot Luleå.
Hur följer man upp en jobbig tremålsförlust på hemmaplan? Med en härlig fyramålsvinst på bortaplan såklart! Luleå visade upp sig från sin bästa sida under lördagens match nere i Skellefteå och har nu skaffat sig läge att avgöra på hemmaplan.
Den första matchen i Norrbotten slutade med hemmaseger. Match tre påminde om match ett och två i Västerbotten, jämn med spelövertag för Skellefteå. Under torsdagens match fyra fick vi se ett helt annat Luleå. Förlusten till trots fick undertecknad nytt hopp om fortsatta framgångar.
Äntligen vänder matchserien till Delfinen, där ordinarie speltid är 60 minuter. Efter två spelade matcher i Västerbotten är ställningen 1-1. Under dessa matcher har vi fått se saker som talar för respektive emot vårat gäng. I den här texten avhandlas allt från medias dyrkan av Skellefteå till Murphys lag.
Idag drar slutspelet äntligen igång! Under höstens och vinterns grundserie hittar jag på ursäkter och falska narrativ för att intressera mig för vissa matcher. I regel handlar känslorna under grundseriens gång om hur matcherna kan komma att påverka det kommande slutspelet. Egentligen spelar inte första-, femte- eller tiondeplatsen någon större roll för mig. Speciellt inte en säsong när hemmapublik saknas. Det uppvisar bara tendenser inför när det ska börja på riktigt. Alltså nu.
Luleå Hockeys damer har vunnit sitt fjärde SM-guld på blott sex säsongers existens! Laget vann den tredje finalmatchen mot Brynäs efter spel i förlängning och säkrade därmed det senaste guldet i ordningen. Personligen kan jag inte påstå att jag har följt laget på nära håll annat än under slutspelen, men jag vill påstå att dessa guld på många sätt och vis är viktigare än något guld som vårt kära herrlag någonsin har vunnit eller kommer att vinna.
Under den gångna veckan har såväl herr- som damlaget spelat två matcher. Samtliga har slutat med seger för våra kära lag från Norrbottens, och hela Sveriges, metropol Luleå. Återigen har det blivit dags för undertecknad att summera veckan som gått. I detta ”veckobrev” avhandlas mina personliga tankar om veckan som passerat.
Förra veckans nyhetsuppdatering skrevs efter en resa till Tornedalen. Skriven under pågående bakfylla uppstod rena faktafel och en ton som var präglad av bakfyllans vemod. Det må väl vara hänt, veckans nyhetsuppdatering avhandlar veckans enda match, borta mot Leksand. Undertecknad försöker sig på en grundligare genomgång av det denne såg när matchen spelades.
När Luleå åter är i spel är undertecknad åter vid tangentbordet. I följande text har undertecknad skrivit ned sina tankar om veckan som gått. Matcher, spelarskada samt damlagets framgångar kommenteras när veckan ska summeras och förpassas till historieböckerna.
Känslor är en stor del av idrott. Till och med oviktiga tisdagsmatcher i januari har ibland blivit livsviktiga efter att spelare som Jämtin har provocerat en hel ishall. För mig är känslor den kanske viktigaste komponenten i idrottens värld. Under en kväll med ishockey kan jag uppleva fler känslor än vardagen kan erbjuda på en hel månad. Tidigare i livet kunde även övergångar väcka känslor hos mig. Spelare som lämnade Luleå för andra lag inom rikets gränser var knappt vatten värda.
Under veckan hade Luleå möjligheten att visa upp sin styrka mot två toppkonkurrenter i serien, Frölunda samt Växjö. Tyvärr blev utgången densamma i båda matcherna, uddamålsförlust. I denna summering av den gångna veckan avhandlar undertecknad sina besvikelser som veckans tre förluster medförde.
Under den gångna veckan har deadline för spelarköp passerat. Luleå tog inte in någon spelare under fönstrets sista dagar, trots att en ny forward skall ha varit aktuell. Vidare spelades återigen matcher, mot Färjestad respektive Djurgården, när landslagsspelarna återvänt till Luleå.
I veckan har det varit spelledigt för hjältarna från norr. Som ni redan vet fylls övriga tretton platser i ligan ut med brögäng från södra Sverige. Ni kanske inte hade koll på att några av dem faktiskt spelat i veckan. Tanken på ett alternativt universum utan Luleå Hockey i SHL medförde vidare funderingar gällande supportrar tillhörandes andra lag samt supporterskap i stort. Nedan redogör undertecknad för vilka tankar som dykt upp under veckans gång.
Ännu en vecka avklarad. Det innebär nya matcher och händelser kring klubben. Nedan avhandlar undertecknad sin personliga tolkning av veckan som gått. Allt från matcher till landslagsuttagningar och bortfall ur spelartruppen redogörs för i texten som följer.
Den 23 januari, i en bortamatch mot Rögle, spelade Karl Fabricius sin 1000:e SHL-match. Den stora majoriteten av dessa matcher har han varit iklädd den vackraste av tröjor. Som nyinstallerad skribent ser jag det som min plikt att skriva en krönika om en av klubbens stora ikoner. Denna krönika kommer att handla om Karl Fabricius sett ur mitt perspektiv som supporter, med allt vad det innebär. Hylla den som hyllas bör – nu kör vi!
Under veckan som gått har Luleå Hockey hunnit presentera fem stycken kontraktsförlängningar samt spelat tre matcher. Nedan delar undertecknad kort med sig av sina tankar kring den senaste veckans händelser kring föreningen och laget.
”Varje gryning ekar kampens skri. Varje andetag när raseri. Varje hjärtslag är ett krigsutbrott. Ett liv av smärta äro krigarens lott.”
6 kommentarer
Har du ett brinnande hockeyintresse och gillar att skriva? Hör av dig!
Det var upplagt för tre sköna poäng - publiken var där och Luleå hockey som förening firade 40år. Men nåt gick snett........ igen!
Första perioden mellan Luleå och Frölunda hann knappt bli 5 minuter gammal innan Einar Emanuelsson hittade Emil Larsson med kvällens näst läckraste passning.. Och firma Olausson - Cehlin börjar ha något stort på gång...
Har Du någon gång funderat över Vad som krävs för att en Shl match skall kunna genomföras? Jag törs knappt tänka på hur många kedjor som måste "kugga i " för att det ska funka...
