Livet börjar på lördag
Efter sex månaders lång väntan är det äntligen dags för det som alla vi hockeyälskare lever för - ett hett slutspel. Luleå spelar sitt tolfte raka slutspel och för första gången på länge känns det som att vi har en chans att hävda oss på allvar.
Så var det äntligen dags. En säsong fylld av glädje, hopp, besvikelse, lidande, eufori - ja listan skulle kunnas göra hur lång som helt - är över och nu stundar ett slag som på förhand ser ut att bli någonting utöver det vanliga. Linköping och Luleå är två lag som spelat väldigt jämt mot varandra hela säsongen och lär säkert fortsätta att göra det under slutspelet. Jag räknar inte med några målfester, inte med att vi kommer att bjudas på klapp-klapp hockey varje kväll. Men jag räknar däremot med ett fullskaligt krig ute på isen.
Det ska finnas känslor i hockey, det är en naturlig del av spelet. I slutspel brukar känslorna ta överhand och många matcher kan till och med spåra ut. Jag skulle bli mycket förvånad om inte någon match mellan Luleå och Linköping kommer i alla fall att ligga på gränsen till att göra just detta.
Viljan att vinna finns där
Jag har alltid undrat vad det är som händer med spelarna när det blir slutspel. Vissa går från att ha varit helt anonyma under grundserien till att lyfta sig något helt kolossalt när det blir slutspel. Helt plötsligt är de firade stjärnor som är tungan på vågen i varje match och som år efter år lyckas att hamna i ett stim precis under denna tidpunkt på året. En slump? Jag tror inte det. Flera av spelarna pratar om att gå in i en bubbla när det nalkas slutspel. De stänger av telefonerna och glömmer allt vad omvärlden heter, de fokuserar all energi på slutspelet. Det är de här spelarna som ofta i folkmun blir kallade för slutspelsjokrar.
Vad är det egentligen som motiverar en spelare att spendera timmar i barkspåret och på gymmet? Ja inte är det de vackra vädret i alla fall. Nä då är det nog snarare så att det är förhoppningarna om att få vinna ett SM-guld som driver spelarna till att offra tid under somrarna, att plåga sin kropp och hela tiden tänka att ”I vår är det jag som står där”.
Då är det inte så svårt att förstå varför känslorna svallar över ibland under slutspelet, tänk er själva alla känslor som man har samlat på sig under en säsong och som sedan ska släppas lös lagom till slutspelet.
Lilla julafton för supportrarna
Men det är därför vi supportrar njuter av det, för det är inte bara för spelarna som det här är en alldeles speciell tid. Även vi supportrar blir lite disträa och väntar som ett litet barn på julafton på att det roliga ska börja. Även vi som följer laget i match efter match hinner bygga upp ett stort lager av känslor under säsongen.
Vem minns inte förnedringen hemma mot HV71, laget tycktes vara i en djup kris och det kvalseriespöket kändes lika hotfullt som vanligt. Eller vem minns inte den euforiska känslan när Luleå spöade göteborgarna med hela 8-2, det är sådana känslor som gör det hela värt alla pengar som man lägger ner på att följa sitt lag.
I slutspelet brukar det eskalera, alla känslor blir mycket starka och man vandrar hela tiden mellan hopp, förtvivlan och glädje.
Sedan dyker det upp en ny spelform som kan få även ett ungt hjärta att närma sig kollaps, nämligen sudden death. Finns det något värre än att genomlida en period där man vet att ett misstag kan avgöra allt, och finns det något skönare än känslan som uppstår precis när ens favoritlag slår in pucken? Jag tror faktiskt att det är bland det grymmaste som går att uppleva, det känns som att ordet eufori inte längre räcker till för att beskriva den känslan.
Dags för ett nytt SM-guld?
Jag har ännu inte glömt känslan hur det kändes första gången som Luleå vann SM-guld och det är snart 10 år sedan. Skulle de lyckas med den bedriften igen så kommer säkert den känslan att sitta kvar livet ut. Slavomir Lener är redan kultförklarad av många av supportrarna, men om Luleå skulle ta guld är jag fan i mig säker på att han skulle bli helgonförklarad i kommunen. Det vore otroligt roligt om Luleå skulle lyckas att vinna i år med tanke på all den turbulens som har rått inom klubben de senaste åren och med alla juniorer i truppen, det skulle vara oerhört stort för en norrbottning och Tre kronors OS-guld för ett par veckor sedan skulle påminna om en Lilla VM medalj i jämförelse. Så oerhört mycket skulle det betyda för supportrarna och för föreningen skulle det innebära en jättemöjlighet att åter etablera sig som ett lag i seriens toppskikt.
* * * * *
Färjestad mot Modo: Det kommer säkert att bli en kusligt jämn matchserie. Färjestad har en stark tradition med fem raka SM-finaler, men Modo har elitseriens bästa målvakt i Karol Krizan och om det är någon som ska kunna stoppa Färjestad så är det han. Modo har stora problem att göra mål med en man mer på isen och det är något som de måste jobba på innan lördagen om de ska ha någon chans att ta sig vidare till semifinal.
* * * * *
HV71 mot Mora: Seriesegrarna HV71 ställs mot Mora som är en av vinterns stora överraskningar. Även om jag tror att alla experter har lärt sig läxan att börjat ta Mora på allvar så tror jag att HV71 kommer att gå vidare tämligen enkelt. HV71 är helt enkelt bättre på alla punkter, men Mora är ett hårt arbetande gäng som kommer att sälja sig oerhört dyrt. Trots det tippar jag HV71 i semifinal.
* * * * *
Frölunda mot Brynäs: Göteborgarna har vunnit 19 av de 20 senaste matcher mot Brynäs. Men Brynäs vann faktiskt med 3-1 i Scandinavium senaste de båda lagen möttes trots detta är det är mycket som talar emot Brynäs. Traditionen är stark och därför tror jag att det bara blir kvartsfinal för Leif Boorks manskap. Den viktigaste matchen blir på fredag då Brynäs spelar hemma mot Frölunda. Det blir en nyckelmatch, om de vinner den matchen kan de skrälla, annars tror jag att det blir 4-1 till Frölunda.
* * * * *
Linköping mot Luleå: Det här kanske den mest ovissaste matchserien på förhand och jag vågar inte tippa den då det kan gå precis hur som helst. Linköping har floppat i två raka slutspel. Ifjol mot Södertälje och för två år sedan mot Timrå. Linköpingsmålvakten Fredrik Norrena känner alla till, mycket kommer att hänga på honom om Linköping ska gå vidare till en semifinal. Tero Leinonen kommer att få bära ett lika stort ansvar i Luleå och det kommer att bli som så att det lag som har den bästa finnen i målet kommer att gå till semifinal. Den största vinnaren i den här matchserien tror jag dock kommer att bli fansen, det här kan mycket väl bli den mest underhållande matchserien av dem alla.
