Lagbanner

-
-

Skön seger i Mora
Kalle Kerman gick segrande ur matchen mot sina förra lagkamrater i Mora efter en 3-1 vinst.

Skön seger i Mora

Luleå fick slita för poängen på lördagseftermiddagen i Mora. Just sådana segrar är ju också de som är allra skönast. Att inga matcher vinns från utvisningsbåset är en sliten klyscha som fick sig en törn förra lördagen (då Luleå gjorde två mål mot HV 71 i just numerära underlägen). Inför denna lördags kamp stod det dock klart att den kanske viktigaste ingrediensen i segerreceptet bestod i just disciplin och frånvaro av onödiga utvisningar

Första perioden
Luleå matchade Renberg tillsammans med Niinimäki och Surovy i förstafemman. Redan efter 40 sekunder är det mycket nära att Jesse får se nätet rassla. Det var Renberg som med kraft kom förbi sin markering på högerkanten och släppte pucken snett inåt bakåt. Niinimäkis dragskott smet dock just utanför Pitkämäkis vänstra stolpe. Sedan följer en längre period av böljande spel utan avbrott. Den som får mig att höja på ögonbrynen är Linus Omark när han i sjätte minuten gör ett utmärkt byte och skapar flera chanser på egen hand genom sitt irrationella spel. Mer av den varan skulle komma…
Efter halva perioden får Luleå chansen i ett powerplay men den farligaste chansen kommer för Mora efter att Obsut slarvat vid offensiv blå. Friläget räddas dock av Mattias Modig som efter sina fina insatser mot Brynäs och Modo fått förtroendet även på bortaplan. Klockan står på 15:00 när Mora leker ”alle man på kassen” och någonstans där i röran letar sig pucken i nät bakom Modig. Domare Sjöberg som står placerad snett bakom händelserna dömer dock bort det helt korrekt utan någon videogranskning. I sextonde matchminuten är så åter firma Omark och Isaksson inne och gör livet surt för Mora. En gammal klassisk ögonfint ligger bakom 0-1 målet. Omark vänder inåt banan vid höger tekningscirkel och tittar ned mot sarghörnet, men istället för att slå dit pucken lägger han en perfekt droppassning till Marcus Nyberg som smugit fram i skottposition vid blålinjen. Det blir ett direktskott som Fredrik Hynning kan förvalta returen på. Ledningsmål är alltid trevliga men denna gång kändes lite extra roligt just för att Omark & Co gjort en så fin period. De var genomgående kvällens bästa formation. Perioden avrundas med ett numerärt överläge för MIK. Periodens bästa i den spelformen och Modig får chans att visa vilka kvaliteter han besitter.
Efter första rundan kändes det fortfarande som om nyckeln till seger var att hålla sig från utvisningsbåset.

Andra perioden
Perioden inleds miserabelt. En till synes oengagerad Obsut drar på sig en tvåa för tripping. I det efterföljande spelet 5-4 är det otroligt nära att Mora kvitterar. Först slås pucken ur minimal vinkel i stolproten. Returen går ut i banan och snart kommer ett skott i ribban ifrån Håkan Bogg. Kort därpå har Moras #14 Eric Johansson öppet mål från nära håll men istället för att skjuta så försöker han sig på en omöjlig passning genom målgården. Vad han tänkte på där funderade nog fler än jag bland de 4206 tillresta åskådarna. Skönt var det hur som helst att det hela rann ut i sanden. Hela Obsuts utvisning kom att förlöpa utan spelavbrott och pressen mot Modig var total. Luleåspelarna stod i princip på knäna. Förutom Modig då som hela tiden agerade iskallt och såg stor ut i kassen.
Efter 3:30 fick han göra en parad av den högre skolan efter ett direktskott som skulle ha gjort Roger Federer grön av avund. Det var på en snabb kontring som en Moraspelare försökte smasha in pucken från 2,5 meters höjd. Det hela blåstes så klart bort för high stick men det berövade inte Modig sin fina räddning. Sedan följde en längre period av Luleåutvisningar. Det började efter 3:48 när Surovy fick en tvåa för holding. I situationen förstärkte dock Anders Nilsson det hela så pass genomskinligt att han fick en tvåa för diving. Osportsligt uppträdande av typen filmningar skulle bort redan förra säsongen men jag minns inte en enda gång jag fick bevittna en utvisning av den typen trots det. Låt oss hoppas att det blir en hårdare bedömning på det fortsättningsvis för det hör inte hemma på en hockeyrink. Efter 6:31 får Skrbek två minuter för slashing. Slarvigt, till synes onödigt och helt korrekt av domare Sjöberg. Mora börjar nu bli varma i kläderna och deras powerplay är rörligt och bra. Efter halvannan minut får de så den stora chansen efter att Hynning haft beslutsångest i mittzon. Han tycktes inte kunna bestämma sig för på vilken sida han skulle passera en Moraspelare i hög fart. Konsekvensen blev en våldsam kollision där han åkte ut för kneeing. Tveksamt, men dömt är dömt och det var inte alls vad man som Luleåsupporter kände för att man ville ha i just det läget av matchen. Faktum är att jag mest stod och hoppades på en timeout för Luleå spelade inte alls bra. Det fungerar inte att spela halvhjärtat och inte åka skridskor. Då kommer utvisningarna oundvikligen. I spel 3-5 fick sedan Burström, Harju och Sandström slita ont i nära två minuter. Pressen var total mot Luleåkassen och det kändes som om man ridit ut stormen då Pavel Brendl kom på att han istället för att stå vid blå och mata puckar in i röran av spelare skulle smyga fram på vänsterkanten. Därifrån kunde han sedan slå in ett distinkt direktskott efter 9 minuter blankt. Tungt för Luleå som verkligen kämpat för att hålla sin nolla. Man hade sånär även kunnat rensa undan för att få in fräscha ben i spelet.
Efter 10:20 får man så ett eget powerplay. Surovy är nära att göra sitt första elitseriemål efter 10:45 men istället fick väntan bli ännu lite längre. Efter att mest ha spelat boxplay under första periodhalvan fick man nu i alla fall pusta ut en stund. Faktum är att man nu gör sitt bästa powerplay så långt. Det resulterar i en kort sekvens med 5 mot 3. Inför nedsläpp väljer så Lener att ta en timeout. Varför då? Strax innan stod jag och funderade på varför han inte gjorde samma sak, men nu kändes det som om Luleå hade kontrollen. Den lilla pausen gav heller ingen positiv effekt. Precis som efter pausvilan kändes det snarast som om spelarna tappade tempo. Omedelbart efter att Moras fjärde spelare kommit in är Luleå nära men det räcker som bekant inte långt. Anders Bastiansen hade ett giftigt direktskott i ”slottet” efter kvarten spelad och Surovy var ännu en gång nära att spräcka sin förhatliga nolla efter 18:45. Det var den senare halvan av periodens fetaste chanser. Ur mina noteringar för perioden står återigen att Luleå måste sluta dra på sig utvisningar. Flera spelare tycks också agera obekvämt därute på isen. Obsut verkar inte engagerad, Wallgren och Kerman fungerar inte alls tillsammans på isen, kommunikationen är dålig i överlämningar i flera formationer. Det finns mycket att rätta till. Modigs spel känns dock så stabilt att jag inte är orolig inför slutrundan. Han tycks ha bestämt sig för att spika igen nu. Senast man såg något liknande i Luleå stod det #35 på ryggtavlan.

Tredje perioden
Perioden inleds med lite hafsigt spel och ett par powerplay passerar närmast obemärkt. Linus Omark vägrar tack och lov att göra ett sämre byte än det föregående och han vänder bort Thomas Skogs totalt efter 3:01 vilket renderar den senare två minuter för hooking. I det efterföljande numerära överläget är det först nära att Renberg kan sätta 1-2 på en snygg droppassning från en allt aktivare och piggare Tomas Surovy. Överlag känns det verkligen att förstakedjan behöver en framgång för att komma igång ordentligt. Den bästa chansen i 5-4 spelet har dock Omark (vem annars?). Han lurade ned Pitkämäki och försökte tråckla in pucken vid den uppkomna luckan på främre stolpen. Den fastnade dock precis vid stolproten.
Sedan kommer en period av bra spel från båda sidor. Trots det tighta läget är spelet ovanligt öppet och lagen bjuder på fin underhållning. Hemmalagets offensive back, #44 Miroslav Blatak (hemmalagets i mina ögon bästa för dagen), bjuder på en publikfriande dragning som sånär resulterar i mål efter 8 minuter. Känslan av att ”det här fixar sig” har dock infunnit sig och det känns som om Luleå nu har koll på händelserna. Matchens två giganter, 19-åringarna Omark och Modig håller dock på att ställa till det totalt. Först åker Omark ut för en klantig hooking, sedan går Modig vilse bakom målet och det är inte alls långt ifrån att en Moraspelare hinner förvalta gratischansen från blå. I den sextonde spelminuten händer så det förlösande. Först är det nära att Wallgren lyckas sätta ett ledningsmål efter fint förarbete av Skrbek. I bytet efter kommer så en snabb spelvändning av förstafemman, där Niinimäki är sist på pucken. Surovy står för förarbetet och lättnaden och glädjen går inte att ta miste på. Gladast av dom alla är nog Micke Renberg. Jag vet inte hur mycket det snackats om att de tilltänkta stjärnorna (med undantag av Chabada) inte kommit till sin rätt ännu men av Renbergs reaktion efter målet har pressen varit stor. Efter detta förlösande mål känns matchen vunnen. Mora får en gratismöjlighet då Janne Sandström slår pucken över sargen i egen zon men de lyckas inte skapa något av värde. Istället kan Surovy slå in sitt första elitseriemål i tom kasse i matchens slutminut. 1-3 och publiken rusar mot utgångarna.

Överlag gör Luleå en bra match. För första gången ställer jag mig frågande till coachningen. Spelet i den egna zonen var för mycket på halvdistans. Kanske är spelarna osäkra på domarnivån efter nya reglerna. Optimisten i mig säger att det i sådana fall snart blir bättre i takt med att serien får ha sin gilla gång. Och placeringen av dagens timeout kändes helt felaktig.
Spelarkritik: Mattias Modig gör en kanonmatch rakt igenom. Det känns som hans definitiva genombrott på seniornivå. Han fick också det officiella priset som dagens bästa spelare i Luleå. Det gick inte att ta miste på lyckan i hans ansiktsuttryck när han gled av isen efteråt. Vid sidan av honom gör Linus Omark och Magnus Isaksson en riktigt bra match. Omark är en fröjd att se. Han påminner om Nobbe eller Micke Lövgren när dessa härjade som värst på nittiotalet. Fredrik Hynning är tredjelänk i kedjan intill Omark & Isaksson och även Fredrik gör också bra ifrån sig idag. Hoppas han kan lägga turbulensen kring åtalet åt sidan och fokusera på hockeyn. Hans utvecklingskurva går verkligen mot himlen just nu.
Tomas Surovy växte in i matchen och visade lite av sina kvaliteter. Han skapade faktiskt klara målchanser ur ingenting vid flera tillfällen. Förhoppningsvis kan dagens två poäng nu avlasta oket på hans skuldror. På backsidan var faktiskt Roger Åkerström Luleås bästa utpost. Det borde vara detsamma som frän kritik mot den övriga backbesättningen att en 39-åring med en säsong i Italien bakom sig höjer sig över kollektivet men med tanke på hur smart och enkelt han skötte sina uppgifter idag finns inga skäl att betvivla hans fortsatta kunnande. Gubben kan än… I Mora fick Thomas Skogs pris för sin insats. Nämnde Miroslav Blatak vill jag också framhålla. Mora bygger mycket av sin framgång på god disciplin (de gör väldigt få misstag) i defensiven, kombinerat med ett bra powerplay. Berövas de på just den spelformen känns de överlag ganska harmlösa. De gånger jag sett Mora har de byggt sitt anfallsspel på skott från blå med trafik framför. Det tycks vara Harri Rindells främsta anfallsvapen.

Luleå blev första lag att åka ifrån Mora med en trepoängare i bagaget denna säsong. Detta trots att man saknade såväl Martin Chabada som Robin Lindqvist. När dessa samt Bartecko ansluter finns det verkligen fog för stordåd 

Matchfakta
Mora - Luleå 1-3 (0-1, 1-0, 0-2)

Första perioden:
0-1 (16.46) Fredrik Hynning (Marcus Nyberg, Linus Omark).
Andra perioden:
1-1 (29.00) Pavel Brendl (Miroslav Blatak, Teemu Elomo) spel fem mot fyra, 2-1 (39.17) Jaroslav Obsut (Pavel Skrbek).
Tredje perioden:
1-2 (55.45) Jesse Niinimäki (Tomas Surovy), 1-3 (59.12) Tomas Surovy (Roger Åkerström)

Skott: 37-27 (15-7, 12-8, 10-12).
Utvisningar: Mora 12 minuter, Luleå 20 minuter
Domare: Patrik Sjöberg, Gävle
Publik: 4206

Matchens stjärnor:
3. Mattias Modig
2. Linus Omark
1. Tomas Surovy

Anton Bergdahl2006-10-07 23:15:00
Author

Fler artiklar om Luleå