Inget anfall - inga mål - inga poäng
Suveränt målvaktsspel, ett helt ok försvarsspel men uddlöst anfallsspel ledde till att Luleå inkasserade sin andra raka förlust i säsongens elitserie när Frölunda vann rättvist med 2-0
Tro mig, som LHF:are borde man egentligen vara rätt nöjd med bara 0-2 eftersom det vanligtvis brukar bli storförluster när LHF spelar i Scandinavium där förlustsiffrorna brukar bli nåt i stil med 0-4 eller 2-6. Det märktes att Frölundas försvar havererat i förra matchen samt att LHF fick en tam start mot BIF senast inledningsvis - Luleå inledde mycket rappare än sist medan Frölunda lät bli att storma mål i sedvanlig ordning. Matchen stod till en början och vägde men Frölunda kopplade greppet allt eftersom och kunde till sist vinna ganska enkelt med 2-0 där man hade kunnat göra nåt till mål.
Luleå Hockeys problem ikväll var det offensiva spelet som i stort sett var obefintligt. Kanske inriktade man sig för mycket på att försvara sig vilket inte gav utrymme mentalt för att anfalla men det är ingen ursäkt. Ett lyckosamt bortaspel inkluderar att man kan skapa chanser när tillfälle ges vilket LHF verkligen inte gjorde ikväll. Med en bra målvakt och ett bra powerplay kan man vinna matcher utan att egentligen spela bra men powerplayspelet var fortsatt dåligt och Rönnberg verkar ha ärvt powerplay-förbannelsen från Lener. Att man inte skapar fem mot fem borta mot Frölunda må vara men powerplay-spelet måste förbättras avsevärt inför kommande matcher och man måste visa bättre disciplin. Man tog dumma utvisningar med en man mer på isen, precis som mot BIF, vilket man inte har råd med på bortaplan.
Frölunda kunde som ovan nämnts vinna ganska komfortabelt och segerorganisatör var, surprise, surprise - Magnus Kahnberg. Denne Kahnberg som alltid spelar bra mot just Luleå har blivit en riktig nemesis för norrbottningarna. Förutom Gusten som spelade strålande och verkligen varit ett utropstecken så här långt, räddade 40 av 42 puckar, så är det svårt att hitta någon annan i LHF som utmärkte sig. Det blir pluspoäng för Saravo för en relativt stabil insats och även plus för Harjus lilla läckerbit som tyvärr inte renderade i mål.
Slutligen, en fet känga till domarna och framförallt riktlinjerna för deras bedömningsnivå. Jag hoppades på att domarna efter ett år med den nya "nolltoleransen" till slut skulle hitta en rimlig nivå som kräver lite spelförståelse från deras sida men icke. Två matcher i rad har jag fått se utbytesdomare och det har stundtals varit farsartat i bägge matcherna. Man häpnar över många utvisningar vilket inte bara drabbar LHF såklart utan även motståndarna men i längden hela spelet i sig. Man ska inte förvänta sig att spelarna ska gå ut och göra "big hits" stup i kvarten när de inte får spela något närkampsspel annars. Det ena leder till det andra och om spelarna inte får kämpa mot varandra ute på isen så kommer inga tacklingar heller. Jag har inget emot att man visar ut för spelförstörande moment men man ska banne mig få ta rygg på en motståndare och markera lite med klubban utan att bli utvisad för hakning, fasthållning eller vad nu domaren hittar på. Tillbaks till den bedömningsnivå vi hade 04/05 - det är för elitseriens bästa.
Tre stjärnor i Luleå:
1. Gusten Törnqvist
2. Pekka Saravo
3. Johan Harju
Matchfakta
Frölunda - Luleå 2-0 (1-0, 0-0, 1-0)
Period 1
1-0 Jonas Norquist (Magnus Kahnberg, Karl Fabricius)
Period 3
2-0 Magnus Kahnberg (Karl Fabricius, Jonas Nordquist)
Skott 42-12 (14-4, 17-3, 11-5)
Utvisningar 14-20 (4-6, 4-10, 6-4)
