Kärt besvär förgäves
Luleå gjorde på torsdagskvällen en bra insats på bortaplan mot Modo. Tyvärr kunde man inte riktigt hålla ihop det i 60 minuter och därför tvingades man vända norrut igen med noll poäng i bagaget.
Inför matchen flaggade jag för vikten av att hänga med från start och att man skulle se upp för Magnus Wernblom. Och mina farhågor kom sannerligen att besannas redan i upptakten av den första perioden. Efter att Ejdepalm gått bort sig totalt i en markering tvingades Harju dra på sig en tvåa för roughing och direkt på nedsläppet klippte Wernblom in 1-0 för hemmalaget. I den föregående tekningen var Kerman lite för het och försökte stöta ut pucken ur zonen, varpå han blev överspelad och Timander fick all tid i världen att spela en hård passning snett inåt framåt till Wernblom, som nöp till direkt. Luleå lät sig dock inte nedslås och man tog omedelbart tag i det hela igen och ryckte upp sig. Efter några minuter kom dock Modo upp i varv ordentligt och bara storspel av Gusten i målet kom emellan ett 2-0-mål. Framförallt såg det rörigt ut då Pukka och Ejdepalm var inne och de hade synnerligen svårt med tempot och närkampsspelet. En tvåa på Salomonsson gav dock Luleå andrum och man kunde också kvittera genom Viktor Lindgren mot slutet av utvisningstiden. Kvitteringen kändes inte befogad, men inte desto mindre skön. Inte minst var det psykologiskt viktigt att punktera hemmalaget i sin offensiv. Bara minuter senare stod det också 1-2 på tavlan efter att Mats Lavander och Johan Harju elegant sågat sig igenom Modos försvar. Nu var Luleå riktigt heta och man hade flera ytterligare chanser till ytterligare mål. Bland annat hade Omark och Harju varsin bra chans under andra halvan av perioden. En intressant notering jag gjorde under denna tid var att Gusten vid ett tillfälle underlät att ta en blockering (vilket var ett felbeslut), varpå Modo enkelt kunde vinna tillbaka pucken i Luleås zon. Savilahti-Nagander visade då prov på viss rutin då han i ett trängt läge (man hade dessutom mycket trötta spelare inne på isen just då) tog ned pucken med handen på ett regelvidrigt sätt, i syfte att åstadkomma en avblåsning. Efter ca 17 minuter gick sedan Tommi Miettinen bort sig en del varpå han i situationen tvingades dra på sig en utvisning. Och Wernblom var nästan lika snabb på att utnyttja tillfället även denna gång, 2-2 (i situationen var också Savilahti-Nagander utan klubba). Periodens sista chans fick Modo då Viktor Hedman klev fram på genombrott. Gusten väntade dock kyligt ut Hedman tills vinkeln var minimal, varpå han kunde rädda med en ”fotbollsräddning”. Elegant!
I mina noter efter första perioden kunde man bl.a. läsa att de individuella misstagen hittills haft avgörande betydelse och att dessa måste elimineras om man tänkt få några poäng med sig hem. Den nya icingregeln var i mina ögon en bra förändring (inte en enda gång under hela första perioden skickades en icingpuck iväg i panik ifrån något av lägren). Istället måste man nu spela sig ur knipan, vilket gav spelsituationer jag knappt sett i en ishockeymatch tidigare. Det spelades puckar sidledes kring den egna målburen hejvilt och jag kan tänka mig att elitserietränarna kommer att käka mycket Losec i vinter pga. denna nya regel.
I andra perioden kom Luleå ut som ett nytt lag på banan. Jag vet inte vad som sades i första pausen i Coop Arena mot Södertälje senast, men jag tror mig veta att det upprepades i Swedbank Arena ikväll. Kerman fick en halvchans i första bytet och om han bara väntat tiondelen av en sekund hade han hunnit uppfatta Miettinens rop och droppat pucken bak till honom, vilket skulle ha resulterat i en jättechans. Luleå fortsatte dock oförtrutet att jobba hårt och man pressade ordentligt i Modos zon i ett par byten i följd. Efter ett missförstånd mellan Chabada och Omark i anfallszonen kunde dock Modo komma igen och vända på spelet. Två Luleåspelare åkte ihop bakom den egna målburen och i kalabaliken som kom i kölvattnet av den situationen tog Savilahti-Nagander en tvåa för interference. Nu visade dock Luleå prov på fint boxplay och man utestängde helt Modo från chanser. Istället drog Andreas Salomonsson på sig en tvåa varpå det blev spel 4 mot 4 i en dryg minut. Den dittills närmast felfria Jaroslav Obsut bjöd då på 3-2 till hemmalaget genom en fullständigt galen diagonalpassning genom den egna zonen. Mattias Timander tackade, tog emot och lurade Johan Harju, innan han skickade upp ledningsmålet bakom Törnkvist. Ett lika ologiskt mål som när Luleå kvitterade i mitten av första akten. Luleå lät sig dock inte nedslås utan trummade på och just som man blivit fulltaliga kom man i en spelvändning. Chabada provade lyckan på tombolan och hans slagskott från en meter innanför blå släppte Krizan mellan sina benskydd - en klar målvaktstavla. Jari Tolsa hade sedan audition för scenskolan när han efter lite drygt 8 minuter föll dramatiskt på Obsuts klubba. Likt kepsgubbarna kring uterinken ”hemmavid” hade jag god lust att utropa ett ”Sanda isen!”, men domare Sjöberg höjde välvilligt på armen.
Andra perioden var Luleås period. Efter det numerära underläget hade man på kort tid 3 solklara chanser som borde ha resulterat. Först sköt Tarvainen ett stenhårt skott i stolpens insida, strax under ribban. I andravågen kom Kerman och var ytterst nära att få in puckuslingen. Han gjorde en snygg dragning och det var bara just det där sista lilla som fattades. Jag tänkte att ”nästa gång m-å-s-t-e han få in pucken”, men inte då. I hans nästföljande byte kom han fri från blå tillsammans med Jesse Niinimäki (som dittills inte noterats på isen just någonting). Istället för att söka personlig revansch spelade han pucken i sidled till Niinimäki (rätt beslut). Krizan tog dock lite revansch på sig själv genom att rädda friläget, om än med lite hjälp av att Jesse schabblade lite. Jag tror nästan att han blev tagen på sängen över hur fri han plötsligt blev. Alldeles oavsett vem som står i målet ska man näta när man har två man fria. Så är det bara. Lite nedslagen och frustrerad över de missade chanserna kom så även en kalldusch i form av 4-3 till Modo. Det var en klar tekningsvinst av Per Svartvadet i anfallszonen, som gav Pierre Hedin en skottchans. Skottet såg dock inte helt otagbart ut från min position. Jag utgår ifrån att Gusten var skymd, för i övrigt var han het ikväll. Knappt hade dock svordomarna lämnat min mun förrän Omark skickade in 4-4 bakom Krizan. Omark stod själv snett bakom målet och pricksköt pucken via Krizans benskydd i mål. Något av ett konstmål, även om Krizan ”silade” i mesta laget ikväll.
Tredje perioden inleddes med en rad tveksamma utvisningar på Luleå och frustrationen var total. Modo fick chansen att spela 5 mot 3 i nära 1,5 minuter och sekunden innan Savilahti-Nagander skulle äntra isen kom 5-4 (Wernbloms tredje). Luleå spelade annars bra i sin box och målet kändes därför extra tungt. Återigen var det uppförsbacke, men skillnaden var att man hade mindre tid på klockan, samt tröttkörda spelare, som under halva perioden spelat boxplay. Undermedvetet kändes det som om domare Sjöberg skulle hitta en kompensationsutvisning, men istället kom det ännu fler tvåor för Luleå. Jobbigt, jobbigt och man kunde därför inte producera mer än några halvchanser i slutskedet. Istället kunde Per-Åge Skröder vispa iväg pucken i en rensning från egen zon, in i det övergivna Luleå-målet efter 19:35. Då plötsligt, tyckte Sjöberg att Pierre Hedin kunde få vila en stund för high-stick. Var det ett regelbrott eller ville domare Sjöberg bara snygga till statistiken lite? Jag tycker frågan är berättigad. Med 17 sekunder kvar, två måls underläge och tekning i anfallszonen chansade man med att ta ut målvakten på nytt. Tekningen vanns och pucken gick tillbaka till Obsut vid blå. Då passade han pucken istället för att ta ett skott. Hur tänkte han då?
Sammanfattning:
Luleå gör en bra krigarmatch som tyvärr ändå resulterade i säsongens fjärde förlust. Sett till spelfördelningen kan jag inte påstå att det var direkt orättvist för Modo hade gott om chanser framförallt i den första perioden. Men så som matchen utvecklades kunde Luleå lika gärna ha vunnit. När matchen stod och vägde i andra perioden radades chanserna upp och bara några tveksamma utvisningar i slutakten förstörde festen.
Spelarkritik:
Gusten var säkerheten själv i målet, trots att han släppte 5 puckar förbi sig. Jag blev positivt överraskad, då jag inte har sett honom sedan lockoutsäsongen 2004-2005. Bland backarna måste jag lyfta fram Savilahti-Nagander, som gjorde en stormatch. Visserligen fick han några utvisningar, men jag har nog redan sagt nog om dom. Tidigare har han stressat upp sig om han missat lite i puckmottagningen och ofta i ren panik rensat iväg pucken. Nu vågar han hålla i sitt spel mycket mer och det verkar som om hans självförtroende är på topp. Med tanke att hans största konkurrenter om istid, Ejdepalm och Pukka hade en sämre dag på jobbet anser jag det som självklart vem som ska prioriteras i laguttagningen. I övrigt var Saravo (gör karlen någonsin ett misstag?) och Sandström (fick officiella priset som Luleås bästa) som vanligt säkra kort i defensiven. Obsut gjorde en hyfsad insats, om än man inte får slå en sådan där indianare som vid 3-2. Bland forwards så var Martin Chabada bra matchen igenom. Finnkedjan fungerade också bra, sånär som på en detalj i Tommi Miettinens spel: Tekningarna. Han blev bortplockad från var och varannan tekning - inte acceptabelt. Lavander och Lindqvist jobbade uppoffrande defensivt i otaliga boxplay och Harju och Omark visade glimtar av fjolårsformen. Niinimäki gjorde bara något enstaka ströbyte, men det var ändå inte långt ifrån att han fått iklä sig match-hjältens kläder. Kanske är det ett tecken på viss klass ändå? Med det spel man visade upp idag ska man i alla fall snart avancera i tabellen. Ur den aspekten var det synd att de övriga resultaten gick lite emot Luleå ikväll.
Tre stjärnor:
3. Gusten Törnqvist
2. Martin Chabada
1. Pekka Saravo
Slutligen - Modo har ett förbaskat fint matchprogram. Heders!
Matchfakta
Modo – Luleå
6-4 (2-2, 2-2, 2-0)
Första perioden
01:51 1-0 Magnus Wernblom (Mattias Timander, Andreas Salomonsson) Spel 5 mot 4.
07:13 1-1 Viktor Lindgren (Pekka Saravo, Martin Chabada) Spel 5 mot 4.
10:59 1-2 Johan Harju (Mats Lavander)
17:24 2-2 Magnus Wernblom (Andreas Salomonsson, Per Svartvadet) Spel 5 mot 4.
Andra perioden
02:08 3-2 Mattias Timander (Per-Åge Skröder, Niklas Sundström)
03:27 3-3 Martin Chabada (Linus Omark) Spel 5 mot 4.
16:26 4-3 Pierre Hedin (Per Svartvadet)
16:52 4-4 Linus Omark (Per Savilahti-Nagander)
Tredje perioden
09:40 5-4 Magnus Wernblom (Niklas Sundström, Andreas Salomonsson) Spel 5 mot 3.
19:35 6-4 Per-Åge Skröder Spel 5 mot 6
Skott: 44-26
Utvisningar: Modo 5x2, Luleå 10x2.
Domare: Patrik Sjöberg. Publik: 6674.
