Kommentar: Backlash modell större
Luleå är åter tillbaka på ruta ett, både tabellmässigt och mentalt, då man förlorade den viktiga streckmatchen mot Södertälje med 4-1efter ett ängsligt agerande. Kanske kan det vara så att man tillskrev matchen för mycket vikt varpå den blev ett tungt ok istället för en möjlighet?
Luleå hade chansen att förlänga sin svit idag och samtidigt ta sig upp över kvalsetrecket men man åkte på en försmädlig mina. Förlust, precis som senast i Coop Arena, med 4-1 efter en rejäl mental kollaps och det är just det som oroar. Förlusten i sig är ingenting utan det är sättet man förlorar på. Här har man spelat med kniven mot strupen och vuxit sakta men säkert match efter match i och med att segrarna trillat in. Inför kvällens match hade man rejält med vind i seglen och en jättemöjlighet att ge Södertälje en tredje raka förlust och massor med bekymmer samtidigt som man kunde bygga vidare på sin egen svit och vad göra man? Jo, man agerar ovanligt ängsligt och blir i stort sett förnedrat av ett SSK som gör sitt jobb – varken mer eller mindre.
Att spela mot ett köttberg som dessutom har bra klubbteknik är visserligen inte lätt. Man kämpar och sliter och får lite lön för mödan samtidigt som man får svettas när köttberget kommer dribblandes i fart. Men att man bjuder in motståndarna på grund av rädslan att förlora som man gör ikväll är ofattbart, framförallt med den svit man höll på att bygga upp. Man var passiva matchen igenom vilket syntes allt för väl. Det sedvanliga sammarbetet backar emellan där den ena kliver på och den andra säkrar hemmåt fanns inte idag. Istället så backade båda två avvaktande när Södertäljespelarna kom genom mittzon. Det i sin tur bäddade för att Södertälje fick härja i Luleås zon vilket gjorde att man blev ännu stirrigare och den onda cirkeln var igång. Att lagets ”big guys” sedan sviker en sån här match, Bartecko med kedja var på gränsen till urusla, gör ju att förlusten blir oundviklig. Nu är risken stor att man mentalt står på noll och det är upp till Rograrna att lyckas vända all negativ energi åt rätt håll eftersom en ny förlustsvit kan komma att garantera kvalserieplatsen.
Om man tittar på upplägget inför matchen i retrospekt kan man på något sätt tycka att förväntningarna blev större än vad de kanske egentligen borde varit. Det talades åter om ”den viktigaste matchen någonsin”, även jag gjorde det, där en förlust i stort sett var liktydig med spel i kvalserien till våren. Men faktum är att det värsta tänkbara scenariot inför både matcherna mot Frölunda och Mora var sämre. En förlust mot Frölunda hade kunnat innebära ett gap på hela åtta poäng till kvalstrecket, en förlust mot Mora ett gap på sex poäng. Ändå kändes det som att fansen, pressen, vi hobbyjournalister och tydligen spelarna också gick till Södertäljematchen i tron om att en förlust där innebar katastrof. Det ironiska är att den här förlusten kan vara katastrofal just på grund av tron på att den är det. Ungefär samma sjuka logik som råder över världsekonomin där förväntninganra blir själva orsaken till att förväntningarna uppfylls.
Det ska bli väldigt intressant att se Luleås reaktion på den här förlusten och insatsen i lördagens match ger nog en bra fingervisning på Luleås chanser till att slutligen klara sig över kvalsträcket. Det gäller framförallt att våra ”big guys” spottar i näven och kommer till match fyllda med revanschlusta för att visa var skåpet ska stå.
Apropå ”big guys” så känns inte Janne Sandström som den givna powerplayback som han idag är sett till speltiden, framförallt inte i såna här matcher. Janne har en tendens att gömma sig vid sargen längs bak på blålinjen när spelet är förpassat till den andra sidan av zonen vilket inte fungerar. A och O i powerplay är att man kan spela pucken snabbt i sidled då och då för att få motståndarboxen att röra sig vilket skapar ytor. Det förutsätter att de spelare som befinner sig längst bak i powerplay alltid gör sig spelbara och även visar det med kroppsspråket. Att backa in i den motsatta sargen gör inte susen. Janne är en bra back men för att spela i powerplay krävs det att han visar att han vill ha puck för en kedja är inte starkare än dess svagaste länk
