Väntad förlust mot finska mästarna

Luleå möter alltid Kärpät ett par gånger varje försäsong, en tradition som varat sedan 1999. Under den tiden har laget från Uleåborg gått från ett lag i andraligan till att bli finska mästare och ha ett av Europas bästa trupper på pappret, vilket visat sig då man mött LHF, som sammanlagt har förlorat med de mindre lysande siffrorna 2-14 i de två senaste mötena.

Vad som talade för att det skulle kunna gå lite bättre för Luleå idag, var att man mötte laget på hemmaplan, vilket innebär svenska rinkmått och nya spelare intresserade av att visa upp sig för hemmapubliken. Lite bättre gick det också, åtminstone resultatmässigt.

Som man kunde förvänta, var det Luleå som ville bevisa mest i början av matchen, man jobbade hårt, åkte skridskor och skapade en del målchanser, även om det knappast var särskilt mycket kreativa tankar bakom det hela många gånger. Patrik Bäärnhielm skjuter i alla fall ett skott tätt utanför i första bytet och Jaroslav Obsut visar också upp några slagskott som ger Kärpäts andremålvakt Pekka Rinne vissa problem.

Bäst läge till ett tidigt ledningsmål skulle juniorforwarden Johan Karlsson få, som omarkerad dröjt sig kvar djupt i anfallszon då Tuukka Mäntylä slarvat med pucken på offensiv blålinje. Mäntylä lyckas dock på något sätt hålla kvar pucken i zon och serverar snabbt en fri Karlsson, som trots två skottlägen inte lyckas få in pucken.

Högst tillfällig ledning

I takt med att LHF-entusiasmen avtar efterhand, tar sig också Kärpät in i matchen, och bland annat är Viktor Ujcik nära att trycka in en puck bakom Kristian Antila, då han visat klass i en snygg passningsmottagning och lika snygg dragning på Jonas Johansson.

Luleå får dock ett powerplay tidigt i den andra perioden, efter Per Ledins välkända variant, då han nära sargen vänder ryggen mot motståndaren och faller ihop. En variant som ger resultat ungefär sju gånger av tio. Thomas Koch visar här upp en intressant förmåga att styra ett powerplay, och spelar fri Emil Lundberg i slottet, som dock skjuter utanför. Mål skulle det bli trots det, i ett av dagens få genomtänkta LHF-anfall. Jaroslav Obsut spelar upp pucken snabbt till Jonas Rönnqvist, som åker in med den i zon, drar på sig bevakning och spelar fri Johan Tellström, som slår in 1-0 med ett lågt backhandskott.

Ledningen skulle dock bara bli högst tillfällig. Kärpät står för matchens snyggaste mål då man får chansen att spela fem mot tre, och det är tre av lagets största stjärnor som levererar. Jari Viuhkola in i slottet till Viktor Ujcik, som enkelt förlänger till målmaskinen Petr Tenkrat vid den bortre stolpen, som bara har att raka in pucken förbi en chanslös Kristian Antila.

Om det var välkänt folk som stod för 1-1, var det SM-liigamästarnas nonames som svarade för 1-2. Tommi Paakkonlanvaara styr i slottet in en passning från Juha-Pekka Haataja, efter att Tuukka Mäntylä slarvat med pucken vid egen blålinje och en spelvändning från Kärpät. Och det skulle inte vara nog med det. Då Jonas Nordquist och Erik Lindberg går på samma puck i eget sarghörn, och dessutom förlorar duellen mot Kärpäts Jussi Jokinen, skulle det smälla till igen bakom Antila. Jokinen hittar en fri Janne Pesonen framför mål, som direktskjuter in 1-3, med mindre än två minuter kvar av den andra perioden.

Antila ut och Luleå hittar ett spel

Så här långt kunde ingen lasta Kristian Antila för baklängesmålen, då ingen annan målvakt heller hade tagit dem. Men Kärpäts fjärde mål är delvis en annorlunda historia. Kärpät spelar powerplay tidigt i den tredje perioden och Jussi Jokinen måttar tydligt en passning mot den bortre stolpen, något som Antila borde ha kunnat läsa. Nu gör han inte det, eller gör det för sent, och backen Antti Ylönen kan döda matchen med sitt 1-4 mål.

Kort efter målet går också Antila av isen, knappast dock för att han ansetts för dålig, utan snarare för att verkat ha ont i ryggen och gick också direkt in i omklädningsrummet. Av någon anledning lyfter sig Luleå markant spelmässigt efter detta, och spelar faktiskt stundtals ut Kärpät under resten av perioden, och det främst med Thomas Koch som regissör. Koch ligger också bakom reduceringen till 2-4, då han snyggt åker genom mittzon, flippar ut en passning till Emil Lundberg på vänsterkanten, som trampar in på mål och trycker in pucken mellan benen på Pekka Rinne. 2-4 skulle också bli slutresultatet.

Luleå kunde faktiskt också ha reducerat ytterligare och även kvitterat i den tredje perioden, sett till den mängd målchanser man skapade. Roger Åkerström skjuter i stolpen, Jonas Nordquist och Fredrik Hynning missar varsitt friläge och Jonas Rönnqvist missar puck och öppet mål i powerplay. Spel- och chansmässigt kanske mycket väl den bästa period LHF någonsin gjort mot Kärpät under de senaste fem åren.

Koch visade mest

Självfallet tilldrar sig nyförvärven den största uppmärksamheten av dessa i en sån här match, och av dessa lyckades Thomas Koch bäst. Han kom in i matchen och tempot mer och mer ju längre den gick och han visade också upp ett snudd på bländande spel i powerplay, något 21-åringen redan nu verkar vara mogen att styra upp helt på egen hand. Jaroslav Obsut var gedigen, men inte dominant. Verkade också inte helt van vid att spela utan redline offside, vilket är förståligt.

Fredrik Hynning blandade och gav, men höll sig alltid över godkäntgränsen i allt han gjorde. Hade ett par lägen att bli målskytt som han borde ha utnyttjat. Erik Lindberg spelade i Jonas Andersson-Junkkas gamla tröja och få märkte nog någon skillnad. Till Lindbergs fördel talar dock att han är yngre, orutinerad även för sin ålder och bör bli bättre. Den förhoppningen var ju rätt naiv då Junkka framträdde i nummer sex. Kristian Antila tog allt han skulle ta, men gjorde inga idioträddningar heller, något som han och andra sidan hade få möjligheter till, sett till de målchanser Kärpät skapade. Patrik Bäärnhielm var solid i rollen som Patrik Bäärnhielm, inga överraskningar där, utan han utvecklas i den takt man kan förvänta, vilket gör att han får kriga om sjättebacksplatsen i laget den här säsongen.

I övrigt var Karl Fabricius och Jonas Nordquist trötta redan innan matchen började, och uträttade alldeles för lite. Tuukka Mäntylä duktig med pucken, men hade några onödiga försök på att slå Yared Hagos världsrekord i monoton puckhållning. Emil Lundberg och Jonas Johansson var annars en stabil duo idag, även Johan Tellström är värd visst beröm.

För Kärpäts del var målvakten Pekka Rinne bra, särskilt i den tredje perioden. Laget innehåller många puck- och skridskostarka spelare, även om dock många var anonymare än väntat idag, som exempelvis Petr Tenkrat. Bäst var istället unge centern Jussi Jokinen, rutinerade Viktor Ujcik och den skridskosmidige backen Ari Vallin.