Lagbanner

Slutspelat för Luleå

Visst, det återstår sju matcher även efter denna i årets elitserie för Luleås del. Men det är över nu, i realiteten. Efter dagens 1-3-förlust mot Djurgården, är slutspel något teoretiskt och inte mer troligt än kvalspel.

Luleå räckte inte till idag mot Djurgården och det var samma visa som vanligt, brända chanser, förlorade närkamper och även det som tillkommit på senare tid, målvaktstavlor av Daniel Henriksson.

Djurgården har inte vunnit en grundseriematch i Luleå sedan hösten 1996, något som det idag skulle bli ändring på, och detta helt rättvist. Niklas Wikegård har fått en målsumpare som Jonathan Hedström att börja göra poäng på allvar, han har återuppväckt en föredetting som Robert Nordmark, som varit slut sedan mitten av 90-talet, fram tills nu, och dessutom fått individualister som Mikael Johansson, Richard Lintner och Fredrik Bremberg att passa in perfekt i lagbygget.

Precis som mot Brynäs hemma, så bjuder Daniel Henriksson motståndarna på ett snabbt ledningsmål. Den här gången är det Djurgårdens Stefan Pettersson, som oattackerad skjuter ett skott ur ingen vinkel när rundeln. Ett skott som letar sig in i krysset bakom en Henriksson som hade helt fri sikt och absolut ingenting att skylla på.

Mallen följs

Efter Djurgårdens ledningsmål, följer vad som kommit att bli en tröttsam mall för Luleå den här säsongen då man hamnat i underläge. Nämligen ett ganska krampaktigt spel som förvisso ger laget mycket puckinnehav och en del målchanser, men det sista lilla saknas hela tiden och motståndarna spelar kallt, vinner närkamperna och får sina kontringslägen.

Fredrik Bremberg är nära att öka på Djurgårdens ledning med en vass styrning i den första perioden och Luleås bästa chans får Richard Kapus, då han framspelad av Jonas Nordquist, helt enkelt missar pucken i slottet med öppet mål. En målsumparvariant frekvent använd av LHF den här säsongen. Johan Tellström försökte också att trycka in en puck längs isen mot dagens DIF-målvakt Petter Rönnquist. En is som Rönnqvist täckte med klubba, kropp och benskydd. Eventuellt hade det varit läge för Tellström att lyfta pucken där, bara eventuellt.

Kvittering och lågoddsmål

I den andra perioden jobbar Luleå hårt, men det hjälper föga. Inte då man inte kan kombinera jobbet med kraft att vinna sargdueller och kraft att vara först på någonting framför mål. Linus Fagemo försöker hitta öppen isyta och får några bra skottlägen, som dock bara går rakt på Petter Rönnquist. Närmare än så kommer inte heller Karl Fabricius, som efter en elegant frispelning av Johan Fransson, avslutar lamt även han.

Då Luleå strax efteråt får spela två minuter i fem mot tre, syns nervositeten tydligt. Man klarar knappt av att få in pucken i anfallszon och väl där, lyckas man gör allt fel. Till slut skulle det i alla fall bli mål, då Roger Åkerström träffar rätt med ett av sina karakteristiska slagskott av den typen som tar runt en halv minut att ladda och därför endast i just fem mot tre, är ett möjligt anfallsvapen.

Kvällens lågoddsare var förstås givetvis att de två före detta LHF-spelarna i Djurgården, Jonathan Hedström och Robert Nordmark, skulle hamna i poängprotokollet. Den snart 42-årige Nordmark, spelade fri Hedström på offensiv blålinje inte långt efter Luleås kvittering och Hedström satte sedan friläget och därmed 1-2 via Daniel Henrikssons plockhandske och in.

Jakten på ingenting

Den bisarra följetången med målsumpningar och förlorade närkamper fortsätter sedan i den tredje perioden. Magnus Nilsson lyckas skjuta utanför med en backhand i ett läge där han ensam fick trampa in framför mål och Jonas Nordquist och Jonas Rönnqvist tappar puckkontrollen i avgörande lägen framför mål.

Periodens miss var annars Djurgårdens och Stefan Petterssons, då Pettersson, via en LHF-klubba, skjuter över ett öppet mål och en sprattlande Daniel Henriksson. De som älskar att se andra orsaker än spelmässig oförmåga att skylla Luleås förluster på, fick något att leva för då Johnny Oduya hoppar på Per Ledin i den tredje perioden och Oduya får matchstraff. Ledin fyra minuter, vilket förstås skulle vara en domarskandal. För Ledin är ju inte en spelare som ger och tar och har en ful spelstil själv, så han var säkert helt oskyldig.

Luleå får tack vare Oduyas matchstraff i alla fall en minuts powerplay i slutet av matchen, något som dock inte leder någonstans alls. Tuukka Mäntylä skjuter på täckande DIF-spelare, puckar touchar på linjemän i fel lägen och till slut kan Daniel Rudslätt sätta 1-3 i öppen kasse och fastställa slutresultatet.

Slutspelat

För Luleås del innebär som sagt dagens förlust att man mest troligt missar slutspel för första gånge på tio år. Laget har inte räckt till i de avgörande lägena, särskilt då även målvaktsspelet sviktat på slutet. Att en spelare som Hans Huczkowski så fullständigt tagit slut, är en annan stor orsak till årets fiasko, förutom skadorna då förstås.

I dagens match klarade sig backtrion Fransson, Mäntylä och Jonas Johansson sig bäst. Bland anfallsspelarna handlade det om varierande grader av nedvikning. Framförallt Richard Kapus försvann fullständigt mot ett fysiskt spelande DIF. Ett Djurgården som genomförde matchen perfekt, hade ett bra passningsspel och vann alla närkamper. Jonathan Hedström har utvecklat sitt spel i DIF och blivit en mer komplett spelare på alla sätt. Robert Nordmark var sensationellt bra för sin ålder och överglänste klart fem år yngre Roger Åkerström i LHF.

I övrigt syntes Fredrik Bremberg och Stefan Pettersson mest i Djurgården.

Jante Abrahamsson / Hockeykultur.com2004-01-29 23:40:00

Fler artiklar om Luleå