Luleå gick i Malmös fälla
Trots stor Luleådominans inledningsvis fick Malmö spelet dit dom ville. Luleå vek ner sig och Malmö kunde ta två poäng efter seger på straffar.
I det viktiga bottenmötet mellan Luleå och Malmö var det Luleå som tog kommandot i inledningen. Genom härlig skridskoåkning och hård forecheckning hade Malmö väldigt svårt att hänga med. Bland annat slog Malmö fem(!) icingpuckar under matchens första minut.
Helt rättvist kom Luleå också att ta ledningen i matchen, men sättet målet kom till på var aningen överraskande. Det började med att Luleås Sami Mettovaara åkte ut för interference. När Malmö skulle starta ett anfall bjöd före detta landslagsbacken Peter Andersson Luleåforwarden Anders Burström på en riktig smörpassning. Fri med Andreas Hadelöv gjorde Burström inget misstag. Vilt jubel i Delfinen bortsett från hos syndaren Andersson som gick lös på sargen med sin klubba. Av klubban blev det inte mycket kvar…
Tyvärr visade Malmö upp ett riktig grisspel a’la Pelle Bäckman. Hakningar, interference, slashingar och en extremt defensiv 1-3-1-uppställning bjöd man på. Domare Öberg ville givetvis inte blåsa för så många utvisningar som Malmö faktiskt förtjänade, så sakta men säkert började Malmös icke-spel att löna sig.
I slutet av den första perioden kom en helt ologisk kvittering, signerad Mikael Wahlberg. Luleåspelarna och publiken ville ha målet bortdömt för offside, men detta skedde inte. Linjemännen Fredrik Carlman och Klas Nilsson gjorde flertalet konstiga beslut denna match, vilket kom att drabba båda lagen. Skotten i den första perioden vann Luleå med 15-3, så 1-1 speglade absolut inte matchbilden.
I den andra perioden skedde en märklig scenförändring. Tempot sjönk något enormt, och all forechecking från hemmalagets sida var i stort sett bortblåst. Gång på gång körde man fast i Malmös mittzonsgegga, så att Malmö kunde kontra.
Efter att David Petrasek visats ut återtog dock Luleå ledningen. En passning från Stefan ”Skuggan” Nilsson gav Shayne Toporowski helt öppet mål. Toporowski lade enkelt in pucken i det tillspillogivna målet.
Domare Öberg fick strax därefter kontakta måldomaren, då Malmöbåset skrek och härjade då de ville ha ett ribbskott godkänt som mål. Trots granskningen av situationen och det följaktligen negativa resultatet av granskningen med Malmöögon sett lyckades 2-3 Malmöspelare åka fram och kritisera domarens beslut.
I den tredje perioden var Luleå riktigt usla, och tillät Malmö att inleda en allvarlig jakt på en kvittering. De chanser som skapades stod nästan uteslutande Malmö för. Till slut lyckades de också kvittera. Det blev inte bara kvitterat i matchen, utan även i antalet indianpassningar, då Osmo Soutukorva i hög grad bidrog till att den tidigare syndaren Peter Andersson kunde hitta rätt bakom Daniel Henriksson.
Det är fruktansvärt tråkigt att se att Luleå så enkelt vek ner sig denna match. Kämpaglöden från bortamatchen mot Färjestad existerade inte. Flertalet spelare borde skämmas, och ställa sig frågan om de verkligen gjort rätt för lönen efter dagens insats.
Efter en resultatlös förlängning fick matchen avgöras på straffar. Där har Malmö ett verkligt vinnarvapen i Juha Riihijärvi och Jesper Mattsson, samt föralldel även målvakten Andreas Hadelöv. Riihijärvi började med att enkelt finta bort Daniel Henriksson och lägga in en backhand medan Jesper Mattsson smällde upp pucken i nättaket. Petter Nilsson och Anders Burström missade sina, så bonuspoängen gick till publikens stora besvikelse till Skåne.
Publiken hade all rätt att vara besvikna. Matchen borde ha varit avgjord redan i den första perioden, men som sagt så fastnade Luleå i Malmös fälla. Att Luleå lyckades få fler utvisningar än sina gäster denna match är ingenting annat än en stor gåta. Enligt förbundets så kallade nolltolerans, så är det just fasthållningar och hakningar man vill få bort – men det fungerar nog bättre i teorin än i praktiken. Det var dock inte domarens fel att matchen slutade som den gjorde. Felet var i första hand att alla inte kämpade tillräckligt för att vinna.