Samma visa som vanligt i Delfinen
Över femtio skott, men bara två mål av Luleå efter ordinarie speltid. Återigen sviktade Luleås målskytte.
Straffseger mot Linköping. Det var snarare förlust av en poäng än vinst av två för Luleå. Precis som vanligt numera fick vi se ett prov på helt otrolig ineffektivitet från hemmalagets sida. Visst var Micke Sandberg i LHC:s mål bra, men samtidigt är det dåligt av Luleå att inte lyckas göra fler mål än vad man gjorde. Skottstatistiken slutade 56-27 till Luleå. Då ska man vinna utan att behöva ta till förlängning och straffar.
Första perioden var en typisk period mellan två lag i skriande behov av poäng. Skönspelet uteblev, och perioden kännetecknades mest av hafs och slafs. Linköping hade ungefär tre målchanser denna period, och lyckades till hemmapublikens förtret göra två mål. Det första gjorde måltjuven Pelle Eklund – ett mål som Daniel Henriksson i Luleåmålet inte var helt chanslös på. Det andra gjorde Andreas Kreü på en målvaktsretur. Luleå förblev mållösa, trots sexton skott mot Sandberg. Närmast var Jonathan Hedström som prickade stolpens insida.
Det bör nämnas att juniorerna Karl Fabricius och Jonas Johansson fick chansen av tränare Taavola. De hann dock inte spela många minuter innan Taavola placerade dem längst ut på Luleås bänk. Färdigspelat för dessa, och det var fler än en person i Delfinens ishall som inte ville annat än strypa Taavola för detta.
Förmodligen fick Luleå en utskällning i periodpausen, för i andra perioden kom man ut som ett helt nytt lag. Samtidigt började Linköping att krokna. Luleå vann skotten denna period med hela 28-6(!). Tyvärr lyckades man bara göra två mål. Reduceringen gjorde Fredrik Svensson efter fint förspel av Sami Mettovaara. Kvitteringen kom i slutet av perioden efter att Linköping dragit på sig en utvisning efter att ha spelat med sex man på isen. Vaclav Burda sköt ett skott som Sandberg inte kunde hålla. Anders Burström höll sig framme och sköt in kvitteringen i det tillspillogivna målet. Dessförinnan hade Luleå som nämnts en hel drös med målchanser, men oskärpa, oskicklighet och en storspelande Sandberg höll siffrorna nere. Sandberg lyckades rädda med hjälp av hjälmen inte bara en utan tre gånger…
Tyvärr lyckades inte Luleå behålla sitt fina spel i slutperioden. Spelkvalitén sjönk drastiskt, och grinighet var det mest kännetecknande nu. Värst betedde sig Tomas ”Bulan” Berglund och Stefan ”Myran” Gustavsson som koncentrerade sig på allt annat än matchen. Dessa två spelare i form tillför oerhört mycket, men är de på dåligt humör kan de lika gärna bänkas. De senaste åren har exempelvis Myran alltid varit på uruselt humör i Delfinen. Kanske är det klimatet – vad vet jag.
I numerärt underläge tilldelades Luleå en straff, och här chockade Taavola med att skicka fram Anders Burström. Föga överraskande missade han straffen. Linköping hade ett gyllene läge att avgöra efter att Luleå dragit på sig två utvisningar på rad, men denna gång lyckades man inte. Matchen gick istället under publikens burop till en resultatlös förlängning.
Straffar fick avgöra. I den första omgången missade först Anders Lönn för gästerna och sedan Sami Mettovaara för Luleå. Nästa straffmissare var Pelle Eklund och Stefan ”Skuggan” Nilsson som båda sköt långt utanför. I den tredje omgången tystade Mike Helber hemmapubliken med att skjuta pucken i mål – mellan Daniel Henrikssons benskydd. Repliken var tvungen att komma, och den kom också. Med en underbar dragning kvitterade Luleåbacken Petter Nilsson.
Förlängning i straffläggningen således. Först ut var Linköpings transatlant Barry Richter som sköt en illa lagd straff som Henriksson utan större problem kunde rädda. Ny chans för Luleå – och ny chans för Petter Nilsson därmed. Denna gång bytte Nilsson taktik. Distinkt sköt han pucken upp i nättaket, ett mål som betydde seger för Luleå.
Stora delar av publiken vädrade ändå sitt missnöje med resultatet. Som sagt; Luleå vann inte två poäng denna afton – man förlorade en!