LuleåBloggen: Angående debatten om LinKÖPing mfl...
En intensiv debatt har dragit igång sedan Linköpingsredaktionen kallde sitt eget lag för LinKÖPing i en rubrik, där man ansåg sig anklagade för att vara detsamma. Tekarn är inte sen att kasta ved på debattbrasan, genom att citera en väl genomtänkt kommentar från ett annat blogginlägg.
Debatten kring vilket lag som är ett köpelag och inte är svår. Jag känner mig dock tvungen att lyfta fram den välformulerade kommentatören MttG, som jag anser på ett bra sätt lyckas uttrycka en viktig vinkling på problematiken.
Citat:
MttG:
Jag är själv spyless på hela den här köpelags-debatten men känner ändå att jag måste uttrycka vad jag anser är en viktig skiljelinje mellan exempelvis LHC och LHF. I Luleås fall har man under en tioårsperiod befunnit sig i ett ekonomiskt underläge gentemot större delen av övriga elitserien. Man har helt enkelt fått finna sig i att de bästa spelarna på marknaden sökt sig till klubbar med långt större spelarbudgetar.
För att kompensera detta har man blivit tvungna att hitta andra vägar till att snickra ihop slagkraftiga trupper. Vad man har gjort är dels att förädla sina egna talanger från juniorleden, dels att hitta billiga och mindre namnkunniga spelare som man givit stort förtroende. Resultatet har i många fall blivit lyckat och därav har man också klarat av att ta sig till slutspel fler gånger än man misslyckats med detsamma.
Problemen har uppstått när de tidigare talangfulla spelarna förädlats till färdiga produkter och de rikare klubbarna börjat viftat med sedelbuntarna.
Luleå har hamnat i ett moment 22 där de klasspelare man låtit blomma ut i klubben helt sonika tagit sitt pick och pack och dragit vidare till nästa arbetsgivare. Följdaktligen har man på nytt fått börja om med nya talangfulla, men icke färdigutvecklade, spelare. En direkt effekt av detta har också blivit att man inte tagit sig längre än till kvartsfinal.
Jag vill med detta inte måla upp en bild av Luleå Hockey som guds bästa barn. Jag vill heller inte påstå att Luleå på något sätt varit unika med detta i ES, tvärtom har ett flertal andra klubbar tvingats gå samma väg. Men det jag vill peka på är att Luleå inte kan jämställas med de penningstarka klubbarna enbart pga att man värvat spelare från allsvenskan.
Varför? Jo, därför att vad Luleå främst kunnat erbjuda de allsvenska spelarna är en möjlighet att få spela hockey på högsta möjliga nivå i Sverige. Detta i en klubb som dessutom haft en historia av att vara duktig på att ge mindre namnkunniga spelare chansen att ta nästa kliv. Jag skulle nästan kunna sträcka mig så långt som till att våga påstå att exempelvis Olausson och Arlbrandt förmodligen hade kunnat få bättre betalt i en allsvensk toppklubb än vad man fick i Luleå efter de bägges sagolika säsonger i Västerås.
Med andra ord, man valde Luleå först och främst utifrån de sportsliga förutsättningarna. Om det visar sig att Pär Arlbrandt har skrivit på för Linköping, kan man då påstå detsamma? Vi pratar trots allt om ett lag som denna säsong kommer ligga under Luleå Hockey när grundserien summeras.
Visst känns det att pilen träffar rätt nära bullseye för MttG?
FORZA LULEÅ !!!
