LuleåBloggen: En lapphandske i ansiktet på SAIK
Kapten Anders Burström fick äran att avgöra första semifinalen när Luleå Hockey med svårt reducerat manskap lyckades stjäla den första bortamatchen mot Skellefteå. Det känns som en blytung seger, som en stor, tung och våt lapphandske rakt i ansiktet på Skellefteå AIK.
Inför matchen tänkte jag att detta bara är en match vi ska spela av, inte bränna för mycket krut nu, utan spara det till torsdag när vi får tillbaka Cam Abbott och Janne Niinimaa.
Och jag förväntade mig en anstormning av ett skogstokigt Skellefteå AIK, som skulle göra allt för att utnyttja sin hemmaplansfördel, och sätta sig i respekt inför resten av semifinalserien.
Av det blev det ingenting.
Svårt att säga hur mycket de egentligen försökte, men hur det var så hade Luleå det hela under kontroll under den större delen av ordinarie matchtid.
Det var en svacka i slutet på andra perioden som Skellefteås målfarliga anfallare utnyttjade skoningslöst. Sen såg vi veka ut ett tag i sudden, naturligtvis mycket beroende på att Robin Jonsson radade upp ett antal synbarligen onödiga utvisningar.
Men detta Luleå Hockey som nu vunnit 9 av 11 i sudden, varav 3 av 3 i slutspelet, hittade ett sätt att ta hem detta också.
Fantastisk prestation av Konstantin Komarek som föregick målet. Han utnyttjade Skellefteås svaghet skoningslöst, snurrade upp backen på läktaren bakom mål, och serverade sen Burström 58 kvadratmeter öppet nät från 1 meters håll.
Mitt gnäll på Arla-Ola-Lavander inför denna match, jag kan inte tro annat än att de läser bloggen.
Fortsätt så. Fantastiskt. Arla brinner igen, och då blir vi fullständigt livsfarliga. Jag vilar väskan där.
Ska bli riktigt kul på torsdag när vi får tillbaka Cam och förhoppningsvis Niinimaa och Styrman igen.
Riktigt bra coachat ikväll, ni ser det jag tjatat om, hur viktigt det är att ha många forwards!!! Komarek som plötsligt kom in och var fräsch i benen blev ju helt avgörande i det här fallet.
Härligt att se känslorna hos Bulan och Rönken i båset. Vi till och med gnäller på domarna!!!
Känslan är att Luleå trots allt fick en rätt bekväm match.
Det såg ju ut som rena söndagsskolan jämfört med matcherna mot Djurgården.
Om Skellefteå väljer att inte utmana oss fysiskt är känslan att detta kan vara slut redan på söndag.
Men, men, ta inte ut något i förskott, Skellefteå är ett lag som inte går till jobbet varje dag, det kan förstås bli helt andra bullar på torsdag om de helt plötsligt väljer att göra det.
Men den här segern är naturligtvis blytung, vi tar med decimerat manskap kommandot i matchserien, och kan vi ta hemmamatchen på torsdag så lägger vi ett till synes ganska karaktärssvagt Skellefteå i ryggläge direkt.
Jag är stolt över Anders Nilsson. Jag hade inte realistiskt kunnat tro att han skulle kliva fram såhär i slutspelet. Han gör ju en helt makalös resa hittills. King Kong, Grizzly, Fantomen eller vad han nu ska kallas. Han är på väg att bli hjälte.
Men framförallt är jag stolt över karaktären som det här laget visar. I varje match.
Jag tror också att Skellefteå känner vilket jobb och vilken insats som kommer krävas från deras sida ifall de ska kunna ha en chans att vända på detta.
Frågan är om Lindström, Lehtonen och Rundblad har den karaktär och vilja som krävs för att försöka?
En första indiaktion får vi på torsdag.
Nu njuter vi tills dess.
44 timmar kvar.
FORZA LULEÅ!!!
