Förbättra svaga sidor

Om Luleå återigen ska kunna konkurrera om en av topplatserna i serien är det viktigt att lagets spelare inte nöjer sig med att bara göra det som är förväntas av dem. Samtliga spelare i ett vinnande lag måste, enligt min mening, ha målsättningen att utveckla både sina spetskompetenser och sina svaga sidor för att både den enskilde och laget skall utvecklas och prestera optimalt.

Rönnkvist och övriga tränarstaben ställer redan idag hårda krav på spelarna när det gäller ex. backchecking och fokus på träningarna. De sista utvecklingsprocenten anser jag att den enskilde spelaren förfogar över. Just därför är det viktigt att samtliga spelare försöker förbättra sina svagare sidor då dessa procent kan visa sig vara avgörande i jämna matcher under säsongen.

Spelare som normalt aldrig producerar några poäng ex. Robin Jonsson vill jag ska ställa större krav på sig själv när han avlossar ett skott. Jag vill se att han verkligen avlossar sitt skott med en tydlig vilja och förhoppning om att det ska skapa en farlighet. Robin är, som alla vet, en klippa i försvaret men om han skulle kunna höja sin offensiv med några ynka procent så skulle det i samverkan med andra spelares procenthöjningar sammantaget skapa ett extremt svårslaget lag. Idag nöjer sig ofta Robin med att skyffla iväg ett sk. ”alibiskott” dvs. ett skott som man bara skickar mot mål utan mål och mening. När skottet väl sedan är avlossat kan man inte få kritik eftersom man åtminstone sköt när läget dök upp.

Jag vill även se att Daniel Mannberg inte nöjer sig med att bara få till en bra dribbling, utan ställer kravet på sig själv att faktiskt producera när han väl får lägen. Annars är det lätt hänt att både han och publiken nöjer sig med dribblingen och vips är Mannberg ytterligare en i raden av ungdomar fostrade i Luleå som stannar av i sin utveckling och hamnar i Borås eller liknande föreningar.

En spelare som verkligen förbättrade sin svaga sida under föregående säsong var Olausson som gick från mycket långsam till ganska långsam. Denna förändring bidrog i hög grad till att han var relativt nära att komma med i VM-laget detta år. Andra närliggande exempel på att det är viktigt att förbättra sina svaga sidor är ex. Niklas Bäckströms och Sedinarnas utveckling av skridskoåkningen. Samtliga dessa spelare är utan tvekan mycket begåvade spelare men genom att förbättra sina svagare sidor med några procent har de tagit ytterligare rejäla kliv i utvecklingen. Nu menar jag inte att Olausson på något sätt ligger på samma nivå som våra bästa NHL-svenskar men jag valde dem som exempel då de hade svagheter liknande Olaussons som de senare utvecklat.

I övrigt hoppas jag att hårdjobbande och lojala spelare som Fabricius och Vihko kan återuppliva sina forna glansdagar då de kunde kombinera hårt jobb med mål och assist. Den förvandlingen vet jag inte hur den ska åstadkommas, för när det gäller dessa duracellkaniner till spelare kan ingen betvivla deras träningsiver. Kanske är individuella, motiverande samtal med tränarstaben och en bra omgivning vad dessa både behöver för att utnyttja hela sin kapacitet? Jag skulle gärna se att Vihko fick en rejäl chans tillsammans med bröderna Abbotts och att Fabricius får spela med Olausson och Koivisto. Om det fungerar kan Luleå gotta sig åt att fler kedjor kan producera framåt och skulle det inte fungera är det bara att sätta ner grabbarna frekvens i fjärdekedjan. I fjärdekedjan skulle de absolut kunna göra mycket nytta, men visst skulle det kännas som slöseri med dessa herrars inneboende kvalitet?

Måste även kortfattat beröra träningsmatchen mellan Luleå och Skellefteå för att antal dagar sedan. Först och främst, vilken avslagen och medioker match! Luleås målvakter hade betydande problem liksom stora delar av laget. Hoppas att man aldrig mer behöver se ett så lojt och illa fungerande lag igen! Kan inte låta bli att imponeras av Skellefteås ungdomsverksamhet, den klubben bara pumpar fram nya talanger till a-laget. Bara att lyfta på hatten för detta arbete, vilket ökar känslan av lokal förankring av klubben och håller nere lönekostnaderna. Hoppas och önskar att Luleås ungdomsverksamhet ska kunna närma sig Skellefteås dito då det inför en ev. stundande NHL-lockout blir smärtsamt tydligt hur ytterst få stjärnor Luleå lyckats få fram från de egna norrbottniska leden på senare tid. I dagsläget är det väl endast Omark och Anders Nilsson som är rimliga förstärkningar med kopplingar till Luleå då såväl Öhlund och Holmström p.g.a. ålder och skador inte är aktuella.

Avslutningsvis anser jag att det är mycket tråkigt att Harju ska spela i Brynäs i vinter. Han är trots allt en Luleåkille med hjärta för föreningen. Sist men inte minst ska jag försöka mig på att tippa Elitserien redan nu:

Färjestad- alltid starka. Bra stomme och kloka värvningar.
Skellefteå- stark grund att utgå ifrån. Samspelt trupp och duktiga ungdomar.
HV 71- vettiga värvningar, bra målvakt och stark tradition i föreningen.
Luleå- klok tränarstab, bra defensiv. Förhoppningsvis med mer offensiv spets i år.
Brynäs- Svårt att upprepa fjolårets succé. Frågetecken för målvakterna.
Linköping- bra spets framåt, två andramålvakter bakåt.
Modo- Svårbedömda. Mycket nytt.
Växjö- Vampola är mycket duktig, lagledningen kan få ångra att Gerber lämnade.
Frölunda- bred trupp. Håller spetsen framåt? Håller målvakterna?.
Rögle- Måste ha hittat en skattkista med pengar. Värvat mycket och kan överraska.
AIK- tunga spelarförluster, men ska inte underskattas (vi vet, tro mig J)
Timrå- det känns tråkigt att tippa dem sist. Hoppas jag har fel. Laget har tyvärr svagaste truppen på papperet. Viktigt att Robinson stannade men även Murley hade behövts.