Gästkrönika: Rannsaka och gå vidare Luleå
Som representant och redaktör för svenskafans.com och med god insyn i det norrbottniska kynnet känner jag att jag måste få säga mitt i bråket runt Luleå Hockey.
Luleå Hockey är utslagna ur SM-slutspelet efter att heroiskt ha kämpat in i det sista. Och vi talar alltså om ett lag som nästan alla experter tippade i Kvalserien inför säsongen. Inte så illa pinkat om ni frågar mig. Här skulle också historien ha slutat om det inte vore för all turbulens runtom föreningen. Som god Luleåsupporter bör man njuta över det sätt laget uppträtt. Inte över det sätt som vissa supportrar eller ledningen (inte) uppträtt.
Jag tar inte ställning till vad Lars ’Osten’ Bergström har sagt eller inte sagt för det är inte bevisat men oavsett vad så måste Luleå Hockey som förening agera hårdare med att få klarhet i vad som faktiskt hänt, de berörda fansen måste lära sig hålla både fingrar och tungor i styr och framför allt är det inte acceptabelt att en journalist måste ta en time out från sitt jobb. Vad han än har skrivit. Det är under inga som helst omständigheter okej. Vad håller ni på med Luleå Hockey och ni supportrar som inte kan hålla er i styr vare sig i hallen eller på nätet? Ledningen må sitta i sin bubbla utan att förstå vad detta innebär. Men ni få supportrar som är inblandade i attacken på Fahlman och i allt näthat? Ni är förhoppningsvis inte många men har alla ett stort ansvar för vad folk kommer att tycka om Luleå Hockey i framtiden.
Under hela slutspelet har jag som utflyttad norrbottning varit oerhört stolt över mitt Luleå Hockey men jag har också skämts som en hund över föreningen. Något har hänt. Något är unket i föreningen Luleå Hockey. Jag vet inte vad det är men att ingen kraftfullt fördömer det som hänt runt Osten, oavsett bevisning, eller tar avstånd från rasism förrän flera dagar efteråt känns väldigt amatörmässigt. Ingen som tar diskussionen vilket för mig är likställt att det är okej att skrika vad som helst till en färgad spelare eller att kasta flaskor och mynt på en journalist. Vi supportrar som fördömer ledningens tafatthet och journalistattacken måste sätta ned foten och höras mer, ställa lite krav. Jag vill kunna njuta av spelet Luleå trots allt underhåller oss med utan att behöva må dåligt vad som sker vid sidan av isen. Kampen som aldrig, aldrig upphör och hjärtan stora som björnkramar. Inte ledningens tafatthet eller fansens idioti. När Luleå vann SM-Guld 1996 spelades filmen Jägarna in i Norrbotten. Idag spelas Jägarna 2 in i samma län och många hoppades på en repris. Det som däremot slår mig är att Luleå Hockey kanske har något helt annat gemensamt med filmen Jägarna. Den kanske till och med är ganska träffsäker för hur vi från norr beter oss?
Jag är själv norrbottning och det har alltid varit ”vi mot dem”. Alltid! Hela 90-talet var en kamp mot främst Stockholm. Tjuriga norrbottningar mot fjollorna i huvudstaden. Stora, starka Djurgården som inte bara vann SM titt som tätt. De hade också hela Sverige till hjälp för att göra det.
Landslagstruppen var likställt med Djurgårdens lag och media skrev bara om hur bra Djurgården var. Uppfattningen i norr var så hos förvånansvärt många. Tjuriga människor utan vilja att se det uppenbara är vad vi är, inklusive mig själv på den tiden. Kanske är det ibland positivt. Kanske är det också det som fostrat Luleå Hockeys kampvilja som den är idag. ”Vi ska nog visa dem!” Men det är på många sätt negativt också. Jag vet inte hur många tjurskallar jag stött på genom åren som allt varit övertygade om att hockeyn lever i en konspiration mot Luleå Hockey. Men har någon av er som nu är inblandade i alla bråk tänkt tanken att det kanske inte är så?
Med åren har huvudstadshatet lagt sig men det är klart att det också funnits där någonstans. Vi mot dem. Det såg vi också under årets slutspel. Luleå ställdes mot Djurgården som efter underläge i matcher inte var sena att offentligt anklaga Luleåspelarna för filmningar. Givetvis var uppfattningen att media efter detta inte skrev om annat eller att domarna lyssnade och gav Djurgårdarna fördelar med avstängningsbråket där Djurgårdsspelaren blev avstängd först efter det att Luleå påtalat vad som skett som peak. I en match som redan granskats! Om detta kan man ha vilka åsikter som helst och jag medger att, i mina ögon var, i alla fall mediarapportering väl enögd. Men det handlar inte om ett kollektivt arbete att motverka Luleå Hockey. Självklart inte!
Att det sedan tog hus i helvete under semfinalspelet vet bara de inblandade själva men jag kan bara förklara det med att laget, likt matchserien mot Djurgården, hade ledningen och att någon försökte smutskasta Luleå utanför rinken. Man kanske anar att det är något som hänt men man vill inte inse det. Denna gången var det journalisten Jonas Fahlman med sin text i Västerbottens-Kuriren om att Osten skrikit rasistiska tillmälen mot Skellefteås Yared Hagos. Men ni som nu varit med att göra bort er, har ni en enda gång funderat på vad Fahlman faktiskt säger? Han är inte en utsänd från värsta rivalen för att smutskasta, och om även så var fallet så finns det inga ursäkter. Fahlman är en yrkesmänniska som gör sitt jobb och säkerligen i alla fall har någon form av belägg för det han säger. Annars skulle VK aldrig publicera. Det fattar ni väl? Är ni så tjuriga att ni istället fundera på vad som faktiskt skedde väljer den enkla vägen att vända ryggen till? Och att i nästa match ge sig på nämnde Fahlman och sedermera dödshota honom tar det hela till en ny lägstanivå. Det är inte okej. Inte på långa vägar. Vart är allt förnuft? Ni gör bort er i hela Sverige!
Men precis som en spelare som i stridens hetta skäller på domaren men efteråt lugnar ned hoppas jag att ni nu, efter slutspelet är över kommer förstå vad som egentligen sker runt klubben. Vi måste tillsammans få se konsekvenser i Luleå Hockey. Osten kanske inte har sagt det han beskylls för men klubben kan inte handlingsförlamat titta på. Och ni berörda supportrar kan inte bete er hur som helst! Ni understryker ju bara det Osten beskylls för! Klubben får en stämpel för livet.
Jag har under hela mitt liv haft sympatier för Luleå Hockey. Min pappa tog med mig som liten till Delfinens ishall och efter att ha sett Timo Jutila, Stefan ’Skuggan’ Nilsson och Lars Hurtig äntra isen till tonerna av ”Vårat Gäng” så var jag fast. Efter det har åren gått och jag har sett många fina matcher i både Delfinen och sedermera Coop Arena. Jag följde SM-guldet -96 på nära håll och mängder av världsklasspelare har passerat revy i föreningen. Jiri Kucera, Jarmo Myllys, Micke Renberg, Tomas Holmström, you name it. Idag, fastän jag inte bor kvar i Norrland, så håller jag alltid ett getöga på vad som sker i tabellen och under slutspelet har jag suttit klistrad framför tv´n. Det gör jag fortfarande. För jag gillar laget Luleå Hockey, och det kommer jag fortsätta göra. Laget som faktiskt har uppträtt korrekt under allt tumult och spelat den bästa hockeyn sedan 90-talet, det är viktigt att påpeka, och det vore synd om framtida lag och spelare skulle färgas av allt bråk runt omkring föreningen. Det är inte värdigt föreningen. Tack för en väl genomförd säsong laget Luleå. Bygg vidare på det här nu så att vi får se en upprepning på isen kommande år. Kämpa Luleå!
Kommentera och debattera gärna, men håll en god nivå.
