Krönika: En fråga på liv och död
Niclas Wallin, Mattias Persson och nu också Daniel Mannberg. Vad har denna trio gemensamt? Jo, alla har drabbats av hjärnskakningar innan säsongen ens tagit fart. Lägg därtill att Cam Abbott fortfarande saknas på grund av hans sviter från just en hjärnskakning. Och detta är bara Luleåspelare. Med resterande Elitserielag inkluderat är hjärnskakningsdrabbade ännu fler.
Cam Abbott försöker med alla medel bli kvitt sina sviter från hjärnskakningen, han ådrog sig förra säsongen. Risken finns dock att han tvingas sluta med hockeyn alldeles för tidigt och mot sin vilja. Ytterligare ett exempel är NHL-stjärnan Sidney Crosby. Tacklingar mot huvudet kan vara riktiga karriärdödare och det krävs stora krafttag för att minimera och förhoppningsvis se till att våldet mot huvudet försvinner. Varje enskild spelare måste respektera sina medspelare. Bort med höga armbågar, bort med tacklingar från den döda vinkeln och bort med tacklingar bakifrån. Allt våld som fokuseras mot huvudet ska bort. Hockey ska vara tufft och rejält men låt för gudskull huvudet vara. Jag menar inte att spelarna medvetet går in i en tackling för att skada den andra. Men viss försiktighet måste vidtas. Att tacklas hursomhelst i alla lägen går inte i en fartfylld sport som hockey. Då kommer också skadorna därefter.
Forskare har teorier om att upprepade hjärnskakningar kan ge permanenta hjärnskador. Vid upprepade slag mot huvudet skadas nervcellerna i hjärnan. Hjärnskada som då kan utvecklas kallas kronisk traumatisk encefalopati eller förkortat CTE. Skadan är främst förknippad med boxare och kallas därför också ibland för boxardemens. CTE gör att den drabbade kan hamna i depression, få försämrat minne och problem med sin impulskontroll. (Har man en stark impulskontroll kan man motstå sina drifter och kontrollera sina handlingar. En svag impulskontroll kan leda till olika störningar. Ett exempel är att man agerar före man tänker efter.)
Ni har säkert läst om NHL-spelarna och slagkämparna som tragiskt gick bort. Bob Probert omkom under en båttur. Dödsorsaken fastställdes till en hjärnskada som orsakades av upprepade hjärnskakningar. Rick Rypien och Wade Belak begick båda självmord. Derek Boogaard dog av en överdosering av smärtstillande och alkohol. Gemensam nämnare är att dessa tre spelare också misstänks ha lidit av CTE.
Vad kan man mer göra förutom att spelarna ska visa bättre respekt för varandra? Ett sätt är att göra hjälmarna säkrare. I dagsläget skyddar hjälmarna inte mot hjärnskakningar. Läste någonstans att cykelhjälmen med airbag skulle kunna vara något för hockeyn. Skadan skulle på så sätt inte förvärras när spelaren slår ned huvudet i isen. Ett bra initiativ. Allt bör testas. Ytterligare en sak är att ledarna och tränarna fördömer alla fula tacklingar och trycker på det hårt. Domarna har också sin roll i det hela genom att visa att de inte accepterar farligt spel på isen. Alla måste vilja göra en förändring. Spelare, tränare, domarbas, klubbar och disciplinnämd. Vi supportrar har också ett ansvar i att vilja främja en positiv hockey. En hockey utan fula tacklingar och vårdslöst spel. Vi kan faktiskt föda ringar på vattnet. Utan oss skulle ingen hockey spelas. Om alla bidrar med sitt så kommer våldet mot huvudet och farliga situationer att minska. Det kan trots allt vara en fråga på liv och död.
