Krönika: Franssons fiasko
Jag lider med Johan Fransson, säsongen hittills kan inte klassas som något annat än ett praktfiasko. Ingenting stämmer för Luleåbacken och Fransson själv måste vara den som lider mest just nu.
Johan Fransson måste ändå räknas som ett av de tyngsta namnen i årets trupp. Både när det gäller kapacitet, meritmässigt men framförallt lönemässigt. Jag har kollat runt lite men har misslyckats med att hitta en exakt summa men att han är en av de bäst betalda backarna är alla överens om. Jag gillar Johan Fransson och det är inte med någon skadeglädje jag skriver den här texten. Jag var en av hans största förespråkare innan säsongen och jag trodde på stordåd innan hans ankomst. Det kändes som att Luleås backbesättning var mer än komplett när ”Frallan” och Wallin anslöt.
Försäsongen såg RIKTIGT bra ut, det såg ut att kunna bli precis så där bra som det kan bli när allting fungerar för Johan. Men sen hände något, Fransson drabbades av lite olika skador och sjukdomar och efter det har han inte lyckats hitta rätt igen. Listan kan göras lång med de olika brister som just nu finns i hans spel. Han är lätt i egen zon, ingen större fara, känns som att det inte var för defensiven han värvades även om jag kan känna att en så pass stor kille borde vara svårare att flytta på och komma runt. Det som just nu är oroande är det som brukar vara Franssons styrkor, pucktransporter slutar med katastrof istället för att bli ett offensivt vapen, det fåtalet gånger han faktiskt gör dessa numera. Passningsspelet är bedrövligt, många enkla puckar som slås bort och till motståndare. Han har problem att hitta rätt i markeringsspelet och har svårt att hitta målet igen. Senaste matchen bjöd han på ett friläge i spel fem mot fyra när han skulle ta in pucken i zon, matchen innan det bjöd han på ett mål när han svängde in med pucken framför mål, det är inte bra.
Jag är ingen expert på psykologi men det känns som att något inte är rätt med Fransson just nu. Han är stressad, det blir lite virrigt och då kommer det alldeles för många enkla misstag. Situationen som var när han skrev på sitt långtidskontrakt var ju lite annorlunda än den är nu. Det Luleå Hockey som Fransson signades till är mil ifrån vad vi ser idag. ”Rönken hockey” är ett helt annat spel än vad han är van vid och det är nog en stor förklaring till vad som är problemet för honom. Hittar han aldrig rätt i spelet kan jag förstå att det blir jobbigt och att han överarbetar många lägen i sin iver efter att göra någonting rätt. Ett mål från den som ska vara ledande i det offensiva spelet är alldeles för lite. Han är sämst av alla o plus/minus ligan, den säger inte allt givetvis, men för backar är det av större betydelse.
Så vad ska man göra? Han är högavlönad, men sitter på ett långtidskontrakt. .Det Luleå måste bestämma sig för är ju om prestationen står i relation till kostnaden. Just nu gör den inte det och då måste man hitta någon lösning. Jag tror inte på att sparka honom under säsongen, det finns inte många klubbar med budget nog för att ta över hans kontrakt och innebär det att Luleå får stå får delar av lönen är det bättre att behålla honom. I ett slutspel är en Fransson i form en spelare som kan bli avgörande. Han är en joker och det behöver Luleå men en Fransson i den form han just nu visar behöver inte Luleå, inte heller någon annan klubb i Elitserien. Jag tror på en lösning som säkert inte många andra gör. Låna ut honom en riktigt kort period till Allsvenskan. Låt honom få chansen att vara Fransson, göra uppåkningar och dominera. Det skulle nog göra enormt mycket för hans självförtroende även om det bara är i några få matcher, tror att många klubbar i Allsvenskan skulle välkomna honom om så bara för ett par matcher. Närmaste allsvenska klubben är Sundsvall och kan nästan garantera att Danne Olsson och Magnus Holmvall hade sagt ja om frågan kommit. Men även topplagen skulle nog inte passa på att ge honom istid. Det är nog den bästa lösningen enligt mig. För det kommer inte att hagla erbjudanden från klubbar som är sugna på att satsa enormt mycket pengar för att knyta till sig en spelare som är i den formen ”Frallan” är i. Sen måste Luleå bestämma sig, antingen släpper man på tyglarna och låter Fransson spela sitt spel till 100% eller så låter man honom söka en ny klubb. Att tvinga honom till något mellanting är ingenting som gynnar någon av parterna.
Jag hoppas att vi får se en annan Johan Fransson under resten av säsongen, en som bidrar match efter match och spelar en viktig roll i Luleås offensiv. Alla människor jag har pratat med som har intervjuat honom har bara goda saker att säga om hans ödmjukhet och hur trevlig han är som person. Hoppas verkligen att han får visa vilken bra hockeyspelare han kan vara också.