Krönika: Utan ledare blir det förlust
Luleå mötte Växjö Lakers i en match som på förhand hade en given utgång och efter första perioden så följde matchen manuset, sedan slutade Luleå spela och Växjö tog över. För även om Växjöfans och tränare Karlsson vill få det till att dom ökade tempo och blev bättre så var det Luleå som släppte greppet. Viktigt att notera, Luleås så kallade informella ledare saknades igår.
Nu har jag inte tänkt måla något på någon vägg för det är fortfarande bara en match och först vid jul kommer den lille fan upp. Men det som slog mig igår var att spelare som ska vara ledande inte var det, spelare som Niclas Wallin och Johan Harju med stor internationell rutin ska inte och omkring och mysa. I matchen mot Växjö gjorde dom just det. Johan Harju må vara nertränad, rykten går flitigt om det, men att åtminstone försöka vara i det område där han ska vara borde vara en självklarhet. Många vill lyfta fram att Harju behöver Linus Omark, jag säger att det borde räcka med en Niklas Olausson som gjorde mycket rätt igår i att försöka få Harju i rätt lägen. Problemet var att Övertornepojken gled hela matchen och frustrationen hos hans kedjekamrater syntes tydligt. Jag har svårt att se hur Johan ska ta sig ur detta själv och jag lyfter min tanke om att Harju behöver tävlare brevid sig för att prestera för om det inte duger med att få ordentliga mackor serverade då vet jag inte. Johan måste sluta mysa över att vara hemma och bli vuxen, det innebär att arbeta en hel match att åtminstone försöka fast det går tungt.
En annan formell och informell ledare är såklart Niclas Wallin, lagkaptenen. Igår fanns ingen pondus, inget driv och inget ledarskap. Alla vet att Wallin är en begränsad hockeyspelare och inte kommer att göra några Johan Fransson uppåkningar, det är inte därför han är värvad. Wallin är värvad för att vara en ledare som kliver fram och tar plats via pondus och tydlighet. Det var det han gjorde i San Josè och Carolina. Nu uppvisar han han inte något av det, han sitter tyst i båset, han är tyst på plan och framförallt så ser han lite vek ut. Jag köper till viss del att det tar tid att spela in sig på dom stora rinkarna, men det är inte hela sanningen. Personligen tror jag att fokus på personen Wallin varit lite för stor innan säsongen och alla "hyllningar" har gjort att det blivit lite mysigt att vara hemma. Återigen, Niclas Wallin ska inte göra Frallan grejer, däremot ska han vara på plats på arbetet varje dag det var ha inte igår.
Många har ju också pratat om målvakterna och att dom skulle vara Luleås Arkilleshäl, glöm det. Johan Gustafsson var mycket bra igår han uppvisade den pondus som en målvakt i Elitserien ska ha för att lyckas och han var dessutom minst lika bra om inte bättre än Gerber i Växjös mål. Nu ska ju Luleå fortsätta med att spela varannan match med målvakterna, åtminstone är det det som aviseras, men för mig har Johan Gustafsson redan visat att han är förstekeeper.
Det finns dock en del positiva saker att ta med sig från den här matchen och det är att spelarna trots allt försökte visa lite vilja. Johan Harjus kedjekamrat Olausson, ni vet framspelaren, försökte igår visa vad som krävs för att klara av att spela på den här nivån. Olausson kastade sig framför pucken ett flertal gånger och delade ut tacklingar och via det så försökte ha tända sin lagkamrater med att visa vilja fast inte spelet funkar. Det är ju något som Johan Harju hade behövt ta lärdom av. Två andra spelare som växer för varje match för mig är Mattias Persson och Damien Fleury, båda kommer att bli oerhört nyttiga denna säsong och får dessa igång poängpoduktionen så kommer en spelare som Harju att hamna längre ner i rotationen. Oavsett namn så kommer han inte att finna nåder hos tränartrion, som sagt, det är dags att sluta mysa nu.
Hittills är det en kedja som ständigt kommer till sitt arbetet, den har varit på plats varje match oavsett vilket lag dom mött. Självklart pratar jag om Enterfeldtkedjan. Jag vill tidigare under försäsongen se Konstantin Komarek flyttad till en bättre kedja, men nu inser jag ju att den bättre kedjan är den han spelar i. Vi kommer att ha stor nytta av dessa tre spelare så länge som Kim Karlsson håller ihop sitt spel, för han är den "svaga länken" i den kedjan. Jag hade önskat att fler forwards kikat på hur dom tar sig genom mittzon och fram till mål, det är inget himla duttande utan rakt genom zonen i mot mål. Igår i dom övriga kedjorna var det mycket solokörning och massor av alibipass i sidled. I den kedjan finns också en tydlighet, det finns en ram inom vilken spelarna ska arbeta inom. Sebastian Enterfeldt styr och ställer, både via sitt spel men även genom att ständigt prata med både Kim och Konstantin. Det finns ett naturligt tävlande mellan dom och dom vill alltid vara bäst.
Sista grejen nu av negativism. Visst är Johan Fransson underbar med sin skridskoåkning, hans ständiga uppåkningar är ljuvmusik. Men, var är första passen? Att bara förlita sig på att Fransson ska ta upp pucken gör hela Luleå förlamat. Försökte igår studera vad som är felet och kom fram till en analys som låter så här, det är både forwards och backars fel. Problemet är att backarna inte litar på sin förmåga att slå ett snabbt pass och den rädslan kommer i sig av att forwards ofta tappar alternativt visar rumpan till när passningarna ska komma. Följderna blir i sin tur att backarna håller i pucken än mer, vilket i sin tur leder till fler misslyckad uppspel vilket i sin tur leder till. Ja, nu fattar var jag är på väg. Luleå måste få igång ett snabbare spel med ett snabbare pass för att kunna orka hålla uppe pressen. Nu fick eller tog backarna vägen bakom eget mål och det är ju inte den ishockey som Jonas Rönnqvist vill spela direkt. Forwards blir i detta läget tvugna att sjunka och sjunka och det gör såklart att kraften och möjligheten att vända spelet fort minskar. Nåja, jag är rätt säker på att vi på Lördag får se ett annat Luleå och ett annat spel och jag tror även att vi snart får se en bänkning av Johan Harju om han inte slutar mysa snart.
Nu tar vi nya tag för även om det blev en förlust igår så är vi inte nollade, det är bara Modo och Timrå som är det. Och för mig syntes det att det finns mer kvaliteèr i detta laget än fjolårets, det handlar bara om att plocka fram det för spelarna och för tränarna att piska ur det. Skulle spelet se ut så här efter tio omgångar så skulle jag kanske vara mer orolig, men jag har ju sett Luleå under ET och vet vad dom kan. Fortfarande så är mitt tips det här : http://www.youtube.com/watch?v=ld95foCQlLI
