Krönika: Luleå blir bättre och bättre
Luleå avslutade grundserien med fem raka förluster och fans ifrågasätter lagets form med rätta, men krönikören ber alla att sitta lugnt i båten.
Surt att förlora i Gävle och femte raka förlusten var ett faktum, laget har inte alls gått att känna igen sedan Linus Omark klev in. Frågan är om harmonin i truppen blev rubbad. Men kom ihåg att i slutspelet nollställs allt och vad som än hände i grundserien spelar ingen roll i jakten på guldet.
Jag tillhör bland de obotliga optimister som tror Luleå ännu utmanar om Le Mats trofé.
– Varför? Laget har blivit bättre år efter år sedan Jonas Rönnqvist tog över laget.
Sant att Luleå släppte in fler mål än tidigare år, ändå blev de Sveriges tätaste lag för tredje året i rad.
Luleå har långsamt sedan 2010 etablerat sig som ett topplag igen efter de döda åren under 00-talet. ”Rönken” tog oss till semifinal under sitt första år i Luleå och det blev första semifinalen på tio år, med i princip samma lag som bara året före var två mål från kvalserien. Sedan kan all framgång som följt helt tillskrivas demontränaren.
Kuriren har uppgifter om att efter säsongen kommer ”Rönken” ta en time-out från ishockeyn och jag tycker demontränaren har sett mer trött ut än tidigare och idéerna verkar tagit slut, ska han ta ett guld med Luleå måste det bli i år. Jag tror det är bara gott för Luleå vila en vecka innan slutspelet, träna laget till max och vara redo inför slutspelet. Både ledarstaben och laget på isen har sett trött ut sista tiden. Inte minst behöver vissa spelare vila sina ömmande ryggar.
Jag är imponerad av hur laget och klubben tagit lärdomar år efter år och alltid förbättrat sina svaga punkter. Efter 2011 satsade laget mer på lätta spelare för att öka farten och intensiteten klubben presenterade för svensk ishockey året innan. Det visade sig bli en felsatsning i slutspelet där trots Luleå vann serien blev en mumsbit för AIK som krossade laget i kvartsfinalen med en bättre fysik.
Luleå tog lärdom och värvade ligans bästa fysiska spelare, Anton Hedman. Ligans meste tacklare med 132 smällar i år. Hans fysisk kommer bli lika nödvändig i det här slutspelet när han ansluter efter avstängningen är slut.
En annan sak som det defensiva laget saknat har varit offensiv kvalité och många ifrågasatte värvningen av Linus Klasen till förra säsongen. En diva och ett problembarn som inte tagit träning på allvar överhuvudtaget i sin karriär. Men vem skulle vilja vara utan Klasen i sitt lag idag? Han har snittat en poäng per match i grundserien och slagit nytt poängrekord i klubben, håller han samma form bör han snitta en poäng per match i slutspelet också och bli mest värdefulla spelaren i laget. Sista minuten-värvningen av Omark kommer betala sig i längden, det tror jag.
Vad vi saknade i finalen förra året var energispelare, finländare svek och vårt kanadensiska brödrapar var i slutändan när det gällde de enda som verkligen kämpade. Luleås spelstil kräver mycket energi och det behövs spelare som jobbar hårt byte efter byte så att spelare fattar det går inte att slappa på jobbet.
Vi har idag energispelare som bröderna Abbott, Karl Fabricius, Johan Forsberg och inte minst Per Ledin. Vissa menade Ledin var slut och inte passade alls i Luleås disciplinerade lag. Jag skulle aldrig vilja byta bort en spelare med sådan energi och attityd. Hans attityd ger även lagmaskinen något annat viktigt i slutspelet, karaktär. Trots luleåsonen är inte lika obscen som tidigare år, där han till och med blivit anklagad för hets mot folkgrupp i SM-finaler, retstickan vet fortfarande vilka knappar han ska trycka på. Fråga bara Calle Söderberg:
Kommer ni ihåg när Janne Niinimaa var största offensiva hotet på Luleås backsida? Tja, vi har en mycket större bredd nu. Johan Fransson var bland slutspelets kungar förra året och har sällskap av Daniel Gunnarsson samt unga talanger som Marcus Fagerudd och Dean Kukan. Fagerudd slog alla tiders poängrekord under juniortiden och kommer matchas i powerplay när det inte klickar mot Växjö i slutspelet. Unge schweizaren Kukan har en imponerade skridskoåkning som bara kan jämföras med ”Frallan”, bara yngre och rivigare.
Bekymret jag har är att Robin Jonsson inte spelar mer resten av säsongen, David Rautio kommer få ta ännu större ansvar i målet utan backbjässen till hjälp. Jag är imponerad hur evige reserven Rautio tagit kliv fram den här säsongen och blivit likt det står på tröjan, #1. En del klankar ned på lagets målvakter, men till skillnad från företrädaren J.G har Rautio tagit titlar för klubben. Så sent som förra året var Luleå regerande europamästare och titeln bars hem av just David Rautio. Luleåsonen blir första-valet i kassen, jag har inga tvivel på den punkten!
Så med denna krönika vill jag ha sagt att luleåfansen inte ska nedslås, fem raka förluster i avslutningen rör upp känslorna i ”Sveriges Kanada” som andas och lever ishockey. Men jag säger, sitt lugnt i båten. Det ser inte så fullt illa ut som ni tror. Och jag har inga mindre förväntningar än att Klasen och Omark blir slutspelets största artister. Så njut av festen när slutspelet börjar 15 mars!
LHF/77
