Nycklarna till en stark offensiv
Analys av kedjeformationer och vad som krävs för att vässa målskyttet
Luleå Hockey har på pappret ett av ligans starkaste forwardsbesättningar, men trots detta tillhör Luleå de lag som gjort allra minst mål i ligan såhär långt. Här följer mina främsta nycklar för att få ett betydligt bättre anfallsspel samt hur jag skulle formera kedjorna givet att alla är friska och krya;
Skotten. Luleå skjuter minst i hela ligan. Frölunda som leder serien skjuter klart mest av alla lag och Anton Rödin i Brynäs som gjort mest mål har skjutit mest av alla spelare. Att det finns ett tydligt samband mellan skott på mål och gjorda mål torde inte komma som en överraskning för någon. Luleå har dessutom en rad skickliga skyttar från blå som exempelvis backarna Mikkelson och Oscarsson samt forwardsnipers som Harju och Rajala. Fler skott leder till fler mål över tid, kort och gott. Laget spelar runt för mycket i dagsläget utan att komma till avslut. När väl skotten avlossas krävs även att de har mer trafik framför mål än vad som varit fallet hittills för annars är det en lätt match att mota skotten för dagens välskolade SHL-målvakter. Luleå har såhär långt varit för bekväma i spelet framför motståndarnas mål.
Bättre uppspel. Ett bra anfallsspel bygger på ett bra passningsspel i egen zon och genom mittzon. Det hjälper inte att åka skridskor snabbt om passningarna ej sitter på bladet eller om passningsalternativ saknas. Mer noggrannhet i passningsspelet ur egen zon samt större djup och bredd i spelet genom mittzon är grunden för att snabbskrinnare som Sweat, Rajala och Micflikier ska få möjlighet att dra nytt av sin kvickhet och etablera sig i anfallszon. De svaga uppspelen har gjort att Luleå fått tillbringa mycket tid i egen zon, vilket gör att Luleåspelarna ofta är trötta när de ställer om till anfall och då blir det att de anfaller med enstaka spelare som jagar puck i ingemansland. Grunden till en bra offensiv tar sin början i egen zon med andra ord. Till forwardsstjärnornas "försvar" så är det inte lätt att spela anfallshockey när lagets grundspel ej fungerat.
Det finns ingen "helig gral" för hur laget bör komponera kedjorna. Men i grunden anser jag att det finns sex spelare som i mina ögon är högst upp i hierarkin i dagsläget och dessa bör formera de två första producerande kedjorna, nämligen;
1:a
Rajala-Wallmark-Harju
Kommentar; Wallmark är den utpräglade spelfördelaren som Harju saknat (även om Rajala också är en skicklig passningsspelare). Harju passar bäst på en kant och hans offensiva kvaliteter kommer då bäst till sin rätt när han får lägga fokus på anfallsspelet. Det är en gåta varför Fagervall envisas att spela Harju som center. Tre oerhört skickliga spelare som garanterat kommer producera om Wallmark spelar center i formationen.
2:a
Sweat-Lagacé-Micflikier
Kommentar; Finner ingen anledning att ändra på en kedja som visat god kemi från första början på säsongen. Den hårda kritiken från tränarna mot Lagacé är ej befogad alls, då han inte varit sämre än någon annan i kedjan, eller övriga laget i stort. Dessutom måste han ges tid att anpassa sig från spelet i Allsvenskan till SHL. Ge kedjan tid och den kommer börja leverera igen, var så säker. Minska oket från Lagacé axlar och "döp" kedjan som 2:a-kedja, även om det bara har mer av en symbolisk betydelse.
3:e
Lennart Petrell - Jonathan Granström - Anton Hedman
Kommentar; Aj vad ont det gör att möta denna kedja. Kedjan får klart godkänt hittills på säsongen tack vare Granström och Hedman. Petrell får dock ej godkänt. Skulle ändå behålla kedjan intakt pga dess tyngd.
4:e
Johan Forsberg (Cehrarik) - Christopher Mastomäki (Ekarv) - Karl Fabricius (Emil Sylvegård)
Kommentar; Emil bör få viss speltid varje match och gå in och trötta ut motståndarna och vara jobbig att möta. Han kan göra byten både i 3:e- och 4:e-kedjan. Kedjan får också godkänt hittills på säsongen, de kommer till jobbet varje dag.
Övrig kommentar; Om spelare i 1:a eller 2:a-kedjan uppvisar dålig dagsform, bör Hedman sättas in i första hand och Cehlarik i andra hand i dessa kedjor. Som ni märker saknar jag en naturlig plats för Cehlarik trots hans tidvis höga högstanivå, men med sitt breda register funkar det att stoppa in honom i alla kedjor lite beroende på skador och dagsform för truppen.
Vi bör också komma ihåg att det tar tid att spela in ett nytt lag, med väldigt många nya spelare. Visst ska laget kunna prestera betydligt bättre än såhär trots att det är tidigt på säsongen med detta spelarmaterial. Likväl ska man ha förståelse för att det tar tid att få spelet att klaffa. Det positiva i kråksången är att vi bara spelat 6 SHL-matcher och Le Mat-pokalen ska inte bägas förrän till våren!
