Måndagens besked kan avgöra säsongen
Det behöver inte alltid se snyggt ut. SSK krigade för sina liv och det räckte till tre poäng. Nu inväntar vi ett mycket intressant besked, som möjligtvis kan avgöra säsongen.
Var inte särskilt taggad när jag tog mig till Scaniarinken, jag visste att det skulle vara en hel del tomma stolar.
Kan förstå att en del blev tomma på energi.
Supportrarna slöt upp både på tisdagen och fredagen men till alla som kommer, oavsett vad; Tack. Ni har min fulla respekt.
Period ett kändes som att se Grekland spela fotbolls-EM 2004, tror jag.
Var bara ett år gammal.
SSK backade mer eller mindre konstant hem med fem man i alla fall och Tolopilo fick kliva fram några gånger.
Man skapade inte mycket framåt, några halvchanser sista två minuterna.
0-0 och det kändes som Hästen var värda att gå in i paus med ledning.
Period nummer två inleds ungefär likadant.
Hästen tar välförtjänt ledningen när en av deras nya letter prickskjuter 1-0 från slottet.
Senare fick Vita Hästen powerplay, något SSK haft otroligt mycket problem med denna vecka.
Det skulle dock bli ett boxplaymål.
Gissa vem?
Francois Bo…
Nej, givetvis Jacob Dahlström som snappar upp en puck och får ett halvt friläge.
Det kändes som ett vasst skott från min position i klacken men när man sett situationen i efterhand vill Adam Ohre nog ha tillbaka den.
Marcinew skulle även sätta SSK i förarsätet när han vallar in 2-1 efter en tilltrasslad situation.
Det är resultatet vi går in i den andra periodpausen med.
Period tre och Hästen trycker på rejält, direkt från start.
Total dominans från bortalaget men SSK stretar emot med allt man har och Tolopilo är lugn och trygg i målet.
Det blir faktiskt SSK som gör periodens första mål med fem minuter kvar.
Pasic skjuter på en Hästen klubba, pucken studsar upp i luften och trillar in mellan benen på Ohre.
Tuff kväll för honom.
Vita Hästen reducerar i spel sex mot fem med 38 sekunder kvar men närmare än så kommer man inte.
SSK håller undan.
Spelmässigt var Vita Hästen värda alla tre poäng, kan jag tycka men det fanns en desperation i SSK och Tolopilo kändes som lugnet själv.
Det finns mycket som kan bli bättre spelmässigt efter att ha sett denna veckans matcher men powerplay är på tok för dåligt.
Man vinner inga andrapuckar och är svaga i duellspelet.
Ibland är det lite slarvigt passningsspel men kan man börja återerövra puckar kommer det bli betydligt bättre förutsättningar för att trötta ut boxen och hålla ett högre tempo.
Vill ge beröm till Emil Aronsson också, en riktigt bra tvåvägscenter i sina bästa stunder.
Imorgon, måndag, ryktas beskedet komma angående anmälan som SSK gjort angående VIKs ryssar som eventuellt spelade utan arbetstillstånd mot Västervik och Södertälje.
Får SSK rätt kommer man tilldelas en 5-0 seger och få två ytterligare poäng utöver den pinnen man tog från den matchen.
Vet inte vad jag känner kring att få sådana poäng, det skulle vara svårt att känna glädje i alla fall över poäng man inte har spelat sig till.
Med det sagt vet jag inte vad som är rätt eller fel och jag konstaterar att det vore poäng som skulle hjälpa oss markant.
Om så blir fallet kommer SSK enbart ligga två poäng efter Almtuna, med tre matcher färre spelade.
Almtuna föll mot Västervik under lördagen och deras ras kan bli vår sista livlina.
Den finns en bra chans att två skrivbordspoäng kan bli direkt säsongsavgörande.
Oavsett lever streckstriden ändå, även om mycket tyder på att det kan bli SSK och Troja i play out.
Det är två hemmamatcher kvar.
Snälla, försök orka.
Vi kan ge upp på det här efter säsongen men just nu, går det i teorin och praktiken att rädda.
Det är inte helt kört än.
Gratis entré på fredag mot Kristianstad, ta med alla du känner. Ge laget det stödet de behöver.
Var på plats i avslutande hemmamatchen mot Tingsryd.
Det är min uppmaning.
Är mentalt inställd på play out men jag har inte gett upp helt ännu.
Laddar inför resa till Kristianstad på onsdagen just nu.
Vet att den här säsongen suger något fruktansvärt men återigen;
Försök orka nu, sista biten.
Snälla.
