Mer att önska
Varför skall det alltid vara som vanligt, åka i samma gamla bågar, skjuta samma gamla puckar i samma gamla sarghörn? Varför kan man aldrig som SSKare få sitta med korslagda ben med en ljummen kopp kaffe i handen, lätt tillbaka lutad?
SSK har öppnat med en säsongsinledning jag icke hade trott och med den en förhoppning som står i parterr, med byxorna nere vid anklarna. Varför skall det alltid vara som vanligt, åka i samma gamla bågar, skjuta samma gamla puckar i samma gamla sarghörn? Varför kan man aldrig som SSKare få sitta med korslagda ben med en ljummen kopp kaffe i handen, lätt tillbaka lutad? Sit back and enjoy the ride, har liksom aldrig varit SSK kopp te. Det skall våndas, suckas, stönas och skakandes på huvuden.
I år igen.
Sitt still i båten! hör och ser jag folk uttrycka sig. Serien har ju just börjat.
Exakt detta tuggande har jag hört varje säsong. Ändå ser slutet likadant ut. Varför skall vi ha ett större tålamod i år än förr om åren? Visst kan det vända, men för att det skall ske måste väldigt många bitar falla på plats i stort sett samtidigt. Större under har ju hänt, sägs det.
Min kritik och frågeställning till det vi hittills sett är: var är linjerna, spelidén och kompetensen? Har vi ens coachkompetens att vända detta? Jag förväntar mig mothugg på detta, men jag ifrågasätter i allra högsta grad båsets frånvaro i att förändra matchbilder. Att "gnugga" i 60 minuter utan idé är att köra huvudet i sargen varje byte.
Vem skall göra poängen? Vi har spelare som missar öppet mål, eller skjuter skotten rakt i haklappen.
Ta bara senaste matchen.
SSK mötte ett Timrå som var sämre men som vann ändå, smärtfritt. Jag vet inte hur många gånger SSK kom 2-1, utan att ens få pucken på mål. Powerplay, då? Uselt är ett snällt ord i sammanhanget. Är det så att SSK tränat så mycket boxplay att allt annat hamnat på undantag? Jag har svårt att tro det men frågorna hopar sig.
Ja, ja..nu har pessimisten Fredriksson fått luft igen vet jag att många tänker. Jag är pessimistisk till det vi hittills sett men generellt är jag en realistisk optimist. Sen får Leffar, Bossar och Bennyar kommentera detta bäst de vill.
Får jag höra ännu ett ”gnugga”, ”studsa tillbaka” eller ”göra klart situationerna” är det mer än vad jag pallar och då lägger jag en pizza å går ut!