Platt fall mot Oskarhamn
Nej, det här var inte Bofors match alls. Trots ett bedövande överläge under delar av matchen och dubbelt så många skott så kändes man faktiskt inte alls tillräckligt heta. När man sedan bjöd Oskarshamn på alla fyra målen så blev det alldeles för svårt.
Det här var inte en speciellt bra match från något av lagen, det ska sägas direkt. Bofors hade mycket puck och sköt mycket, men de riktigt vassa chanserna uteblev mot ett Oskarhamn som försvarade sig klokt och tätt och spelade helt efter sina resurser. Om man jämför Bofors nu med vinstmaskinen från i höstas finns det några påtagliga skillnader tycker jag. Dels saknas påtagligt ofta farten i spelvändningarna - det blir lite för mycket puckvårdande och duttande vilket gör att man alldeles för ofta hamnar utan passningsvägar mot ett väl samlat motstånd, dels tycker jag att det finns inte samma vilja att offra sig framför kassen. Det står inte en Boforsspelare där och rakar in returen på skotten, utan man är ute i hörnen eller för långt ut för att nå fram. Typiskt är att Bofors gjorde båda sina mål när man verkligen gick in på kassen och stod där - då blev det tryck och läge.
Men åter till matchen: Första perioden tyckte jag personligen var ganska avslagen. Inga heta chanser och ganska lågt tempo som jag uppfattade det. Och snällt - en utvisning på Martin Sandgren för interference i en situation där domaren lika gärna kunde blåst åt andra hållet. Domartrion ska jag för övrigt be att få återkomma till senare.
Andra perioden visade Bofors bättre fart och aggressivitet, men fortfarande inga riktigt heta chanser. Skotten kom precis som i första perioden lite i fel lägen och var ofta lite illa riktade. Det var sällan duktige målvakten Alexander Bengtsson sattes på riktigt svåra prov. Men Bofors dominerade, så det kom som en kalldusch när Oskarshamn efter 11:21 i andra gjorde 1-0 genom Nicklas Jadeland. En bjudning från ett lite tafatt Boforsförsvar i det läget. Det tod sedan bara 37 sekunder innan IKO kunde öka på till 2-0 sedan hela Boforsfemman i kvitteringsivern gått vilse i anfallszom och öppnat för ett kontringsläge som Evan McGrath iskallt utnyttjade. Trots en fortsatt massiv press och hela 19-8 i skott så kunde inte Bofors spräcka nollan, utan det var snarare IKO som var närmare 3-0 med vassa kontringar. Så det ska sägas att jag kände inget större hopp inför sista perioden,
Bofors började den tredje perioden som man slutade den andra, med ett stort spelövertag men ganska uddlöst. Efter 1:58 fick man dock ett powerplay, och där fick man äntligen se Bofors sätta tryck med spelare som gick på mål och tog stryk. Det lönade sig också - efter 3:44 lyfte Kristofer Näslund ur minimal vinkel in en retur i nättaket till 1-2 och nytt hopp. Bofors drog upp farten rejält och vaskade nu fram ett antal heta chanser. I det här läget spelade domartrion som jag ser det en ganska avgörande roll då man släppte det mesta i detta skedet av matchen. Man kunde ha tagit ganska många utvisningar för både det ena och det andra när IKO desperat försvarade sig, men man valde att fria. Och vi ska inte skylla alltför mycket på domaren - med en vettig effektivitet i avsluten hade vi vunnit denna matchen. Istället för ytterligare ett Boforsmål kunde i stället IKO kontra in 3-1. Återigen gick BIK bort sig med alltför många forwards som hamnade längst ner i offensiv zon när man tappade puck, vilket gav IKO ett gyllene kontringsläge 3 mot 1 och inte heller denna gång missade man ett sådant läge utan Juha Uotila kunde göra matchvinnande 3-1 målet. Bofors replikerade visserligen snabbt genom Linus Persson efter 14:24 av tredje perioden, bara 23 sekunder efter 3-1 målet men närmare kom man inte. Detta trots att man fick ett gyllende tillfälle sedan IKO dragit på sig en utvisning med 1:32 kvar på klockan. Bofors satsade på spel 6 mot 4 och tom kasse, men i stället för kvittering så spelade man med alldeles för små marginaler, slarvade bort pucken och gav Oskarhamn fritt fram till 4-2.
Så summeringen är att Bofors just nu spelar för snällt och för omständligt, att man är oskärpta i avsluten och inte känns vassa alls. Man vårdar puck, spelar finessrikt men pricken över i saknas. Jag skande verkligen Martin Thelanders backspel och Calle Berglunds energi i kväll. Calle har som bekant en knäskada, Martin Thelander värmde upp men spelade sedan inte. Enligt uppgift tränade han inte heller igår, men orsaken är för mig okänd. Därmed inte sagt att ersättarna gjorde ett dåligt jobb. Robert Bergh, Myggan Nilsson och Adam Björklund spelade riktigt bra. Däremot känns de nya kedjeformationerna inte helt 100, och Eetu Qvist är ett mysterium - det är inte många passningar som hamnar rätt just nu från spelgeniet Qvist som dessutom verkar ha begåvats med gummiarmar och inte vinner många dueller. Aja, nya tag... det här var också sista hemmamatchem för Bofors IK och finito för Bobcatten - nästa match hemma mot Rögle den 27 är det premiär i nya dräkter med nytt intro och dessutom fri entré. Innan dess dock en tuff vecka med matcher mot SSK och Malmö på bortais - två matcher där Bofors gärna får överraska och ta poäng. Kanske är just vad man behöver nu - två matcher där man kan vara lite underdog.
Bilder ja... jo, tog några. Men något strular, så jag får inte över dem till datorn. Tyvärr! Nåja, over and out från mig för ikväll, och glöm inte att klubbens målsättning fortfarande är att bli sämst sjua!
Vi syns!
