Krönika: Parallellen mellan Harkins och Öberg
Den tilltänkte förstacentern Fredrik Öberg har allt annat än imponerat i början av säsongen. Det har inte alls lossnat för en av Bodens största hockeysöner och reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Öberg har stundtals fått rätt stark kritik för sitt loja uppträdande och sina onödiga utvisningar. Jag vill då be er rikta era blickar tre år bakåt i tiden.
Hösten 2002 anlände transatlanten Brett Harkins till Skellefteå AIK. Han var värvad som lagets bästa spelare och skulle dominera stort i Allsvenskan. Hans statistik ungefär vid den här tiden låg på nio matcher, fem mål, sju assists och en +/-statistik på +10. Tekningsstatistiken låg på 53 %. Det såg ju trots allt inte så tokigt ut rent statistikmässigt, men det var ändå många negativa röster om honom. Man menade att han var otränad, stod stilla på isen, var allmänt loj och helt oduglig i defensiven. På skridskorna var han en smärre katastrof. Dessutom, när såg man honom gå in i en närkamp eller vinna en sargduell?
Fredrik Öberg satt i ungefär samma sits när han kom till Skellefteå i början av hösten. Han hade inte spelat ishockey i Sverige sedan säsongen 2000/2001 när han spelade i Elitserien med HV71. Han är dessutom i samma ålder som Harkins var när han kom hit. Dessutom har Öberg haft det rätt tungt i början. Efter tio matcher har Öberg gjort fyra mål och fyra assists, +/-statistiken ligger på +2 och tekningsprocenten på 49. Han har alltså rent poängmässigt producerat sämre än Harkins, trots att han har en bättre omgivning. Men ha då i åtanke att man nu inte möter lag som Vallentuna och vinner med 11-0. Nu är det tuffa matcher hela tiden och det gör det svårt att spela sig igång. Harkins behövde inte kämpa för att få det att lossna, han visste vad han kunde och när han började producera mot sämre lag så fortsatte det mot de bättre lagen. På så sätt blev han en av Skellefteå viktigaste spelare det året. Öberg måste nu istället försöka jobba sig i form, för en formsvacka är vad det är. Även om det inte lossnat framåt så jobbar Öberg hemåt mycket bra och är en stor del i defensiven i förstafemman där det vore fel att säga att Magnus Wernblom och Anders Söderberg tar på sig mycket ansvar hemåt.
Det kommer att lossna även framåt för Öberg. Det är jag övertygad om. Men jag skulle vilja att Tommy Samuelsson flyttar om lite grand i femmorna. Öberg ska spela med Söderberg och Wernblom, vilket är en självklarhet - men endast i powerplay. I spelet fem mot fem skulle jag vilja se att Falk tar platsen mellan Wernblom och Söderberg. Öberg bör spela med defensivt skicklige Welser och Johan Ramstedt, i alla fall så länge Harkins är skadad. På så sätt slipper han att inrikta sig alltför mycket på det defensiva, det tar Welser hand om. Dessutom hamnar han bredvid spelskicklige Ramstedt och då kan det tunga skottet komma av avlossas oftare.
En annan som haft det lite tungt är Andreas Paulsson, jag tycker det är mycket intressant att han placerats i Johan Ramstedts femma i matchen mot Bofors. Det kommer även lossna för "Pålle", det gäller bara att kämpa på och göra nytta för laget fram till dess och det tycker jag att han gör förträffligt.
Andreas Hadelöv gick för någon dag sedan ut med ett uttalande i Expressen om att han var en av Sveriges bästa målvakter och att han inom några år tänkt vara med och konkurera om en landslagsplats igen. Det kan man tolka på två olika sätt. Naturligtvis så har Skellefteå hittat en guldklimp i Hadelöv, vassare plock för du leta efter, och det är bra att han vill uppåt i karriären. Han är inte nöjd med den höga nivå han trots allt håller. Det är mycket positivt. Men baksidan på myntet är om inte Skellefteå går upp i Elitserien, låt oss säga inom de två närmaste åren... då lär Hadelöv återigen försöka konkurrera om en plats i Elitserien och då är det bara att börja söka efter en ny målvakt igen. Frågan är om Skellefteå återigen orkar resa sig och bygga om sitt lag? Jag tror att vi kommer få se Fredrik Öberg spela sitt sista år i Skellefteå Kraft Arena i Elitserien och att han kommer avsluta sin sejour i klubben. Om inte lika uppskattad som Harkins, så näst intill.
