Krönika: Det är nu det gäller
Så var det dags igen, säsongspremiär. Oftast brukar det vara en start i allsvenskan med målet att i år då jävlar, men nu är det helt andra saker som gäller. Det är snart dags för den första elitseriepremiären i Skellefteå på 16 långa år, den långa väntan över… Det är dags för Elitserien 2006-2007!
Jag minns som många andra kvällen den femte april, kvällen då Skellefteå AIK slog Bofors på bortaplan med 7-4 efter en hög dramatisk match. Efter matchen så fick Norrans journalister jobba på högvarv, spelarna visste inte vad de skulle ta sig till…än mindre supportrarna och Skellefteå blev en stad i ljus som Norrans Roger Lindström skrev i sin krönika.
Det var:
Stunden då man inte kände annat än glädje när slutsignalen i Nobelhallen ljöd, och man delade den glädjen med många, många andra människor på denna jord.
Kvällen då det beryktade kvalspöket besegrades, kvällen då livet kändes att ha en mening, ja, kvällen då jag grät glädjetårar för första gången i mitt liv.
Natten då flera tusen lyriska Skellefteå AIK supportrar samlades i templet och hyllade spelarna där de kom och trodde att det bara var några hundra från klacken…
Firandet och glädjeruset höll i sig ett bra tag och efter det så kom den spännande Silly Season.
Som Skellefteå AIK supporter har man lärt sig att ha tålamod, det var tur det när Peo Larsson började jakten på en ny tränare och förstås nya skickliga spelare. Minuter blev till timmar, timmar blev till dagar, dagar blev till veckor, veckor blev till m… nåja, det hann inte gå en hel månad innan det började hända saker.
Per-Erik Johnsson, SM-guld med Färjestad den senaste säsongen blev Skellefteås nye tränare och efter det lossnade det rejält.
Tiden därefter så presenterades flera intressanta nyförvärv. Många av spelarna från förra säsongen stannade kvar och det var väldigt viktigt för den där nödvändiga stommen som jag pratat om tidigare. Skellefteå tappade tyvärr också några riktigt viktiga spelare och tränaren Tommy Samuelsson som nog snart står som en staty någonstans i Skellefteå. Man kommer att sakna Johan Åkermans ruskiga skott från blå, Daniel Brandas fina mål och några andra spelare som inte kommer att spela mer för Skellefteå, i alla falla denna säsong.
Snacket om Jonathan Hedström tog aldrig slut men till slut så gav han beskedet att han i n t e ville spela för Skellefteå. Då var det bara för Peo Larsson att ta fram sina sista ess in rockärmen och försöka få fram några andra spelare av klass, man kan hoppas att han lyckades med det i sista minuten värvningen av Jason King.
När det gäller chanserna för Skellefteå denna Elitseriesäsong som väntar så kan man spekulera på många olika sätt. Efter spelarmaterialet, efter publiken, efter optimismen, eller lika väl som pessimismen.
Det vore fel att säga att Skellefteå har det bästa laget någon har ställt upp med i en Elitseriestart, lika fel att som att säga att det är det sämsta.
Det är ett lag utan en massa stjärnor men med många fighters och spelare som inte kommer att ge upp i första taget och verkligen göra allt de kan för laget. Ett lag behöver nödvändigtvis inte vara fyllt av stjärnor, ibland kan det till och med göra det ett lag sämre när det kan finans en typ som tro sig vara bättre än hela laget. Ishockeyn är ett lagspel och det gäller att hålla ihop och ställa upp för varandra, det kommer att bli viktigt i vinter.
Skellefteå AIK må ha en tunn trupp men om spelarna bestämmer sig för att visa vad de går för och inte drar på sig en massa utvisningar finns det en chans.
Laget har kanske inte de absoluta spetsarna som det skulle ha behövt i t.ex. Jonathan Hedström, men det finns istället en hel del spelare som är skickliga med bra spelförståelse och kanske kan någon spelare överraska och bli den spetskompetens som skulle behövas. Det är svårt att veta eftersom nyförvärven har en del att bevisa, det har de alltid än vilket lag de kommer till.
Det vore också väldigt fel att säga att det kommer att bli en dans på rosor i Elitserien och att allt bara kommer att flyta på.
Det kommer att bli en mycket tuff säsong, det gäller att spelarna är mentalt inställda på hårda och matcher mot HV 71, Färjestad och Frölunda m.fl., oftast med förlust som utgång och tuffa fighter mot Mora, Luleå och Modo m.fl. Jag är inställd på det och hoppas att fler också är det eftersom det är sanningen att det kommer att bli en hård kamp om poängen för så är det alltid i Elitserien. Skellefteå kommer nog mestadels ligga i botten av ligan och till slut utkämpa en ännu hårdare fajt om de platser som säkrar spel nästa säsong.
Skellefteå AIK är nederlagstippat av alla journalister och tidningar, ni vet de som kallar sig ”experter”. Jag är inte någon expert och kommer aldrig att kalla mig själv för en, men jag har ett stort sportintresse med hockey som det främsta. Jag vet att experter kan ha fel och det kan även jag ha. Men jag säger så här:
Det blir nog kvalserien som det ser ut nu men om allting går rätt och vi får lite flytt, lite tur och en positiv anda i laget likt 70-talets glansdagar så kan det gå vägen och laget kan knippa en plats ovanför kvalstrecket.
Det kan gå! Bara spelarna och vi supportrar vill och ställer upp för laget i med och motgång, det gäller alltid att ha viljan och sedan förstås kunskapen. Det gäller att aldrig ge upp, något som vi supportrar i alla fall inte vill göra i första, andra eller femtielfte taget.
Det gäller att vara med från första nedsläppet mot Brynäs till sista tekningen mot HV71 och inte ge upp en enda millimeter på isen.
Får Per-Erik Johnsson ihop ett lag som spelar med en bra, tuff och defensiv hockey med anfall framåt då och då som resulterar i skapade chanser och till slut mål, ja då kan det bli en riktigt rolig vinter trots allt.
Det kommer att bli en fajt om de fyra sista platserna och klaffar allt så kan det bli en nionde eller tionde plats, då skulle i alla fall jag vara väldigt nöjd.