-
-

Skellefteå kvitterade i slutsekunderna

Skellefteå gjorde sin första match i Elitserien på 16 år i kvällens möta mot det anrika Brynäs. Och som vanligt när Skellefteå är inblandade så blev det dramatik in i det sista då Richard Lintner kvitterade med endast sex sekunder kvar.

De senaste dagarna har precis allting handlat om hockey i Skellefteå. Först blev Jason King klar, sedan besökte den förlorade sonen Jonathan Hedström staden med sitt Timrå, och nu i helgen steg tempen ytterligare då backen Drake Berehowsky ryktades vara på väg tillbaka till klubben. Men allt detta har stått i skuggan av premiären mot Brynäs, till och med riksdagsvalet har kommit helt i skymundan.

Trots att intresset i Skellefteå ofta skrivs av olika medier så är det oerhört svårt för den utomstående att förstå hur stor hockeyn faktiskt är i staden. Minns förra året, i Kvalseriens åttonde omgång då Malmö gästade en fullsatt Skellefteå Kraft Arena och SVT:s Johan Tornberg och Chris Härenstam satt de fem första spelminuterna och var helt tagna av den grymma stämningen, det var också Malmöspelarna som var oerhört hårt tillbakapressade i början av matchen.

Trevande inledning
Precis en sådan start var vad de för dagen vitklädda Brynäs förväntades få uppleva. Riktigt så blev det dock inte, visserligen ägde Skellefteå mycket puck hela första perioden igen men den där riktigt hårda anstormningen som vi vant oss vid att se såväl på Hardy Nilssons tid, som på Pär Mikaelsson och Magnus Wernbloms uteblev. Istället höll Richard Lintner på att ställa till det rejält för sig när han snöpligt tappade pucken i egen zon. Den här gången var det dock ingen fara på taket.

Annars satt man mest och väntade på den första utvisningen, vilken också kom ganska snart. Det var Brynäs Mads Hansen som mycket onödigt trippade Fredrik Lindgren i offensiv zon. Det bästa läget under spelet 5 mot 4 skulle dock Brynäs få då Anders Söderberg slog en helt galen passning i gapet på Mikael Lind som tillsammans med Ove Molin stormade mot Andreas Hadelöv i Skellefteåkassen dock med Richard Lintner i hälarna. Lintner tog en såkallad smart utvisning och drog ner Lind, vilket lika gärna kunnat resultera i straff. Strax efter Lintners utvisning fixade så Fredrik Lindgren Brynäs andra utvisning för dagen, även den här i offensiv zon då han var på väg att trampa ifrån Nicklas Bäckström.

Genom hela den första perioden skulle Skellefteå få mycket spel med en man mer dock utan att komma till egentligen någonting. När så Brynäs en bra bit in i perioden så för första gången ordentligt fick chansen med en man mer så skapade man mer än vad Skellefteå dittills gjort under alla sina Powerplay.

Wernblom historisk
Skellefteå skulle dock få utdelning för sitt spelövertag, målet skulle även komma att beskriva matchbilden ganska bra. Efter många om och men lyckades Skellefteå med Magnus Wernblom och Richard Lintners hjälp hålla fast pucken i egen zon trots att den studsade på ett flertal klubbor hit och dit. Lintner la in pucken in mot mål, där Anders Söderberg påpassligt var framme på returen, Kristan klarade första gången, men andra gången rullade pucken över den liggande slovenens rygg och Magnus Wernblom kunde stående i målgården skyffla in pucken i mål. Och det kunde knappast vara en mer passande målskytt än Wernblom som skrivs in i historieböcker som Skellefteås första målskytt i Elitserien på 16 år, med ett riktigt gris mål a lá Wernblom.

Och det är så man kan summera den första perioden, dålig spel från båda sidor, men Skellefteå vill mer och vinner därför dessa ströpuckar. Brynäs spelar kyligt, för kyligt. Man står och tittar på då Skellefteå trampar gasen i botten och därför drar man på sig för många onödiga utvisningar. Skellefteå å andra sidan vill oerhört mycket, ibland för mycket. Marcus Kristofferssons första byte är ganska talande då han först sätter in en rejäl propp i mittzonen på en Brynäsare som flyger som en vante, sedan är han för ivrigt och åker offside med nästan två meter innan han stöter på Mathias Månsson och börjar gruffa.
Sammanfattningsvis är det en traditionell premiärperiod vi ser spelet är långa stunder under all kritik, men Skellefteå är det laget som vill mer och åker mer skridskor, därför vinner man också perioden. Förövrigt så är det också ganska talande att Skellefteå slår bort massor av avgörande passningar, ofta i gapet på Brynäsare som dock inte är nog på tårna för att utnyttja det. Noterbart är att det tog över halva första akten innan Brynäs åstadkom sitt första avslut på mål.

Förbättring av Brynäs
Till den andra perioden såg det ut som det var ett nytt Brynäs vi såg på isen, man kom ut med bra fart på skridskorna och snurrade långa stunder friskt i den svartgula zonen, detta när man i över fyra minuter fick spela med både en och två man mer. När så Skellefteå blev fulltaliga tog man återigen över matchen igen. Man trampade runt frisk i anfallszonen och när man så fick chansen i powerplay så stämde det faktiskt också där. Det var finländaren Markku Tähtinen som intog Brett Harkins position på den högra sidan av planen strax överför tekningscirkeln, Tähtinens samarbete med Antti Virtanen som befann sig mitt i boxen påminde långa stunder om det så framgångsrika samarbetet mellan Brett Harkins och Fredrik Näsvall, det var bara ogjort att pucken sitter bakom nät. Istället tog Brynäs återigen över spelet, och när så Gävlelaget fick chansen i powerplay, ja då kom kvitteringen Björn Danielsson la in pucken hårt efter isen och Jörgen Sundqvist styrde in pucken i Andreas Hadelövs vänstra kryss. Otagbart.

Efter målet är Brynäs verkligen på gång men så sticker Skellefteå upp i ett anfall och gör ett mycket lägligt mål bara två minuter efter kvitteringen. Det är Richard Lintner som skjuter från den offensiva blålinjen men missar, pucken studsar i sargen till Fredrik Öberg som efter både en, två och tre försök tillslut får pucken i nät efter att den upprepade gånger tagit på skridskor, klubbor och i målramen. Ett riktigt skitmål för att tala klartext.

Brynäs ska dock innan pausvilan hinna kvittering än en gång, återigen i powerplay och den här gången är det Peter Norlander som påpassligt fyller på från sin backposition och lyckas på så sätt få Skellefteåförsvaret ur balans. Norlander sätter pucken otagbart bakom Hadelöv efter att Mathias Månsson kyligt lagt in pucken framför kassen från en position bakom mål. Den här gången var det Brynäs tur att göra ett mycket lägligt mål, då det nu inför pausvilan plötsligt var ett likaläge mellan lagen.

Den andra perioden måste beskrivas som betydligt bättre spelmässigt än den första. Detta mycket på grund av att Brynäs nu vaknat upp lite grand från första periodens koma. Dessutom kunde man bara räkna till en eller möjligtvis två helt galna Skellefteåpassningar till skillnad från första perioden där kvoten kom upp till närmare ett dussin. Överlag var det också mycket färre lösa puckar och mer ordnat spel.

Naivt spel i tre mot fem
Den sista perioden skulle även den liksom den andra mer gå i Brynäs tecken än i Skellefteås. När Skellefteå efter dryga fjärdedelen spelad av perioden drog på sig två utvisningar tätt inpå varandra ringde klockan. Fredrik Krekula blev lite överambitiös i spelet med två man mindre och tappade sin position så att Mathias Månsson och Nicklas Bäckström i ett två mot ett läge med Fredrik Lindgren. Lindgren som i sin tur verkligen bjöd in Månsson till att lägga den där dödande passningen tvärsöver banans mitt så att Andreas Hadelöv tvingades göra en lång sidledsförflyttning och Nicklas Bäckström kunde elegant sätta pucken över Hadelövs axel. Trots att spelet var i tre mot fem var det en riktigt brysk hälsning från Brynäsarna; Welcome to Elitserien.

Resterande del av matchen försökte Skellefteå komma till men Brynäs försvarade sig framgångsrikt och mer än en gång blev de svartgula för ivrigt och drog på sig onödiga utvisningar som följd. Sedan fjolårets säsong har dock Skellefteå en vinnarmentalitet inpräntat i pannan, man ger sig aldrig förrän slutsignalen är kommen och så var fallet också nu. Fredrik Öberg låste effektivt fast pucken i anfallszonen och slog sedan en magnifik passning till Richard Lintner som befann sig mitt i slottet och drog på med ett direktskott som satt som en strut bakom Kristan i Brynäsmålet, då återstod endast sex sekunder av ordinarie matchtid.

Till förlängningen var det ett Skellefteå med vind i ryggen som kom. Det skulle dock endast uppkomma en målchans och även den var i slutsekunderna då Fredrik Lindgren byggde upp ett anfall som Jimmie Ericsson avslutade med ett tungt slagskott. På den efterföljande returen var sedan Magnus Wernblom ytterst nära att sätta pucken bakom nät.
I det hela taget ska nog Skellefteå var rätt nöjda med ett få med sig en poäng, visserligen var man bättre under hela första perioden men trots allt kändes Brynäs snäppet vassare när man kom till. Skellefteås alla tre mål var riktiga kämpamål medan Brynäs tre kom efter riktigt snyggt spel då det stämde.

Öberg i en klass för sig
I den individuella spelarkritik är det svårt att plocka fram någon som var riktigt bra i bortalaget. Om det är någon så ska Nicklas Bäckström nämnas då hela Brynäs kom igång samtidigt som Bäckström kom igång. Även oömme Mathias Månsson gör ett riktigt bra jobb, liksom rutinerade Tommy Sjödin och Mikael Lind som båda matchades riktigt hårt.

I Skellefteå står Fredrik Öberg i en klass för sig, Öberg är oerhört nyttig båda vägarna och fick även han oerhört mycket speltid i såväl boxplay som powerplay. Att han dessutom har en riktig vinnarskalle visar han då han tvingar till sig pucken i slutskedet av matchen och passningen till Lintner är av den högre skolan. Just Lintner berömdes mycket i Canal+ av Anders ”Ankan” Palmström. Visserligen ligger slovaken bakom mycket framåt men frågan är inte om han kunnat göra lika mycket skada som nytta idag. Istället vill jag ge min ros till backkollegan Kari Haakana som håller uppe försvarsspelet i backparet med en mäktig fysik och en oerhört fin placeringssäkerhet. Inte heller är han så långsam på skridskorna som många vill påstå och faktum är att han förmodligen satte fler förstapassningar än vad kollegan Lintner gjorde. Vidare måste Hadelöv i kassen anses som helt okej då han var chanslös på alla tre målet. En annan spelare som fick mycket beröm i Canal+ var Fredrik Lindgren. Förvånande? Knappast, om man följt Lindgren närmare de senaste åren så vet man att han hållt den klassen ett bra tag nu. Först nu kommer övriga hockeysverige att få upp ögongen för det. Nyförvärvet King var rätt så osynlig i afton förutom ett bra avslut på pass av Antti Virtanen. Den bleka insatsen har dock sina förklarliga skäl och det måste ändå ses som en bra genomkörare för kanadensaren som säkert kommer att göra en betydligt mer framträdande insatts redan mot Luleå i nästan match.

Hur som helst bör båda lagen vara relativt nöjda med en poäng, kanske ett litet plus till Brynäs.

Matchfakta:

Skellefteå - Brynäs 3-3 (1-0, 1-2, 1-1, 0-0)

Första perioden:
1-0 (18.09) Magnus Wernblom (Anders Söderberg) spel fem mot fyra.

Andra perioden:
1-1 (32.17) Jörgen Sundqvist (Björn Danielsson, Andreas Dackell), 2-1 (34.24) Fredrik Öberg (Anders Söderberg), 2-2 (39.19) Peter Nolander (Mathias Månsson, Mikael Lind).

Tredje perioden:
2-3 (48.10) Nicklas Bäckström (Mathias Månsson) spel fem mot tre, 3-3 (59.54) Richard Lintner (Fredrik Öberg) spel sex mot fyra.

Skott: 32-27 (8-5, 12-14, 9-7, 3-1)
Utvisningar: SAIK 24 min, Brynäs 30 min
Domare: Robert Lahti
Publik: 4 232

Matchens tre stjärnor:
3. Fredrik Öberg
2. Mathias Månsson
1. Kari Haakana