Tre röster om Lee Goren
Tre röster om nyförvärvet Lee Goren kommer från Tomas Ros, Janine Pilkington och Isabella King.
Tomas Ros
Aftonbladet
Lee Goren är för mig urtypen av en kanadensisk forward. Som så många andra kanadensare åker han skridskor med nästan raka ben och det ser ut som han knappt kan hålla balansen. Men med råstyrka och imponerande kraft i överkroppen är Lee Goren mycket svår att ta pucken av. Sedan gör Goren det som alla nordamerikanare gör så bra - går rakt på mål, utan att passera sarghörnen. Goren kan bli årets nykomling i elitserien, den inofficiella sådan eftersom han är diskad från titeln årets rookie av åldersskäl.
Janine Pilkington
Hockeysfuture.com/Boston Bruins
Lee Goren var en dominant målskytt- och powerforward under juniortiden då hans representerade University of North Dakota. Han besatt då ett kraftfullt skott och var även giftig nära motståndarmålet. Numera är Goren en spelare med bra storlek som är väldigt svår att försvara sig mot då han är bra med pucken och även vinner det flesta närkamperna kring sarghörnen. Han är varken en kvick eller kraftfull skridskoåkare, någonting som han kunde jobba runt på Collegenivå men hämnade honom mer på professionell nivå.
I Boston Bruins organisation spenderade han mestadels tiden i farmarlaget Providence Bruins. Väl där förbättrade han skridskoåkningen väsentligt. Något som gjorde att han lyckades mycket bra i AHL och fortsatte att hitta nätet. Detta gav honom ett flertal chansen i NHL men han lyckades aldrig nå samma produktion som i Providence vilket gjorde att han sedermera tradades till Vancouver Canucks
Isabella King
Stickinrink.ca
Goren har under sin tid i Canucks sällan kallats upp från farmarlaget Manitoba Moose och är ett mysterium för oss fans. När han väl fått chansen i NHL har han till stor del inte imponerat och mest spelat i fjärdekedjan vilket till stor del beror på hans bristande skridskoåkning. Han hade mycket svårt att hitta nätet – tre mål på 28 matcher den senaste säsongen. Men om man kollar på hans statistik från Manitoba så har han producerat nästan en poäng per match och dessutom nätade han i de två sista slutspelsmatcherna.
Jag tror att misslyckandet i Canucks beror mycket på den bristfälliga speltiden medan han i Moose fick mycket speltid med bra kedjekamrater. Också är förstås NHL ett par snäpp bättre än AHL. Spelarna i NHL är mycket bättre, speciellt målvakterna.
Efter den här säsongen varnade Gorens agent att han möjligen skulle lämna för Europa så det kom inte direkt som någon chock. Förmodligen skulle Goren aldrig bli en fast medlem i Canucks laguppställning så jag är glad att han nu går till en klubb som låter honom spela det spel han vill spela. Samtidigt så förstår jag hans frustration med Canucks.