AIK föll mot Leksand
Skellefteå AIK tog emot Leksand i den första matchen i en same-cup som Boden anordnar. Hemmalaget hade för dagen borta Riku Varjamo, Johan Åkerman, Fredrik Lindgren, Fredrik Näsvall, Matthias Nilimaa, Pär Mikaelsson och Andreas Nyberg; dessa ersattes med oväntat bra resultat av juniorer, CRIF-spelare och en try-outande finländare.
Publiken hade knappt hunnit plocka fram sina banjor innan Mikael Karlberg i Leksand kunde göra 1-0 efter 54 sekunder på en retur efter skott från Jens Nielsen. AIK föll dock inte ihop efter det utan kunde resa sig och kämpa emot på ett bra sätt. Leksand var tydligt ett nummer större än AIK, men de senare spelade med stort hjärta och spelmässigt var det hyfsat jämnt. Dock hade AIK problem att komma till riktiga avslut och riktiga farligheter i Leksands zon. Leksand hade betydligt lättare att komma till avslut när de väl anföll, bland annat tvingades Johan Backlund till en fin plockräddning när leksingarna kom i ett två-mot-en-läge där AIK:s "en" bestod av från CRIF inlånade Petter Forsgren. AIK:s första riktigt heta målchans kom efter ungefär fjorton minuters spel, då Johan Ramstedt var igenom fri mot Sean Gauthier. Ramstedt väntade dock väl länge med avslutet och hann hakas upp lite lagom av en LIF-försvarare för att komma till något riktigt avslut, dock fick AIK matchens första powerplay efter LIF-grisandet på returen som följde Ramstedts chans. Power playet sög dock den gången för AIK, vilket det även gjorde resten av matchen.
2-0 kunde Mikael Pettersson göra efter 17.13, även denna gång en retur där backarna lyste med sin frånvaro. AIK hämtade sig snabbt dock och reducerade 47 sekunder senare genom Patrik Ekholm. Den try-outande finnen. Juha Joenväärä, fick assist på målet och visade där prov på sin klass; han lurade först en dalmas med en kroppsfint, för att sedan avancera med pucken och lägga in den mot mål, där Ekholm efter visst grisande kunde lyfta in den i nät.
Dalai Rama fick i den andra perioden ett snarlikt läge som han haft i första perioden, men även nu blev han upphunnen i sista momangen, detta utan att domare Gillblad till publikens missnöje dömde någon utvisning.
Utvisad blev dock Gary Matuchkin efter 17.58 då hans klubba for upp i den så kallade "fejjan" på en LIF:are. Garys klubba såg ut att fara upp av misstag, men utvisningen var inget att snacka om. 48 sekunder i power play behövde Leksand då på sig för att utöka sin ledning; Mikael Pettersson vid ena tekningscirkeln hittade Johan Rosén i slottet som klippte till direkt. Sidledsförflyttning och direktskott - Backlund var chanslös.
Patrik Ekholm gav i tredje periodens sjunde minut Skellefteåpubliken nytt hopp genom att ännu en gång reducera. Förspelet var finfint då en hårt uppvaktad Andreas Stenberg i mittzon fick fram en bra passning till Joenväärä som tog sig in LIF:s zon med bra fart, spelade över pucken till Ekholm som alltså kunde göra sitt andra mål för kvällen. 84:an Stenbergs och try-outande Joenvääras delikata förspel var väl ingenting som försämrade deras chanser att synas i AIK-tröjan även i seriespel.
Närmare än så kom dock aldrig AIK och matchen slutade 2-3. Leksand var skapligt ordinarie och behövde väl inte vara helt taggade för att kunna kontrollera matchbilden. AIK:s insats var dock glädjande och mycket hedervärd, då de genom främst bra skridskoåkning och bra inställning klarade att hålla siffermässigt jämna steg med LIF, trots flera tunga jobsposter.
Patrik Ekholm spelade utan sina båda kedjekamrater Näsvall och Mikaelsson, men ledde ändå laget på ett sätt som anstår en förstecenter. Förutom att han gjorde lagets båda mål båda mål slet han i sedvanlig ordning hårt även i det defensiva och var navet i den formation som på riktigt lyckades sätta press på LIF några gånger och hålla i pucken i deras zon.
Nye Joenväära spelade med Ekholm och gjorde det bra, speciellt med tanke på att det var hans första match för säsongen. Han är snabb på skridskorna och visade sig också spela ganska tufft. Han var inte framstående kreativt matchen igenom, men hans klass glimtade till då och då, som vid framspelningarna till Ekholms båda mål. Av det han visade i dag finns det ingen anledning att tro att Joenväärä inte skulle vara en stor tillgång för AIK.
Daniel Ström visade upp ett härligt komplett backspel matchen igenom, stabilt och allt sånt i försvarsarbetet och med vissa individuella prestationer av hög elitklass, som flera av hans uppåkningar och då han på blålinjen i power play stoppade en rensning genom att gå ner på knä, i knästående läge dra en LIF-spelare och sedan slå en bra passning till en lagkamrat som fick en målchans. Fortsätter Ström som han spelat i de två hemmamatcherna nu på försäsongen kommer han utan tvivel bli en av allsvenskans absoluta toppbackar, i klass med Åkerman, Holmström och sådana namn.
Johan Ramstedt går även han mot en bra säsong, gjorde förvisso inget mål på sina två genombrott i dag, men gjorde det bra som överhuvudtaget skaffade sig dom lägena och skojade friskt med LIF-försvaret även i övrigt.
Fredrik Krekula är nyttig som slitvarg men spelade för svårt i dag, flera bra dribblingar förstördes av att han då försökte dribbla en gång till, alternativt misslyckades med passningen.
Victor Edström spelade i Andreas Nybergs #17 och visade sig vara en stjärtsparkare av stora mått. Edström spelade underbart intensivt i dag i sin A-lagsdebut och överglänste båda sina genaration 84-kamrater, Sundqvist och Andreas Stenberg, utan att de senare för den skull gjorde dåliga insatser. Av övriga som slåss om den sista rollen i fjärdekedjan så gjorde Patrik Lundgren för många misstag, som att dumpa ner pucken att åka på i LIF:s zon en halvmeter innan han passerade mittlinjen och allmänt tveksamt passningsspel. Peter Stenberg gjorde en habil insats, inte så synlig framåt men svarade för bra tacklingar och en underbar backchecking där han genom att slänga sig kunde ta pucken ifrån den LIF:are som annars varit fri med Backlund.
Stefan Klockare och David Lundqvist skötte sig bra bland backarna. Gary Matuchkin ramlade snöpligt på blålinjen vid ett tillfälle men spelade i övrigt stabilt. Anton Sandlén får svårt att knipa en backplats i vinter men gjorde inte alls bort sig i dag. På hans plussida noterar vi också hur han slängde sig och täckte skott i box play.
Johan Backlund hade inte mycket hjälp på målen och gjorde en i övrigt bra match och visade att det är långtifrån givet att Ville Koivula är förstavalet. Backlund har dessutom snyggare benskydd än Koivula.
LIF:s laguppställning var man tvungen att betala för att få ta del av, vilket proletärerna på Hockeykultur såklart vägrade, så omdömen om deras lag får ni hitta någon annanstans. Mikael Pettersson blev dock utsedd till deras bäste spelare av Mats Lindgren, vilket nog var välförtjänt. I AIK gick priset till Patrik Ekholm.
Bland det mer bisarra som hände i Isstadion var hur den normalt sett så hatiska Skellefteåpubliken sportsligt applåderade LIF:s spelare under line-upen.
Skellefteås fem stjärnor:
5. Daniel Ström
4. Patrik Ekholm
3. Johan Ramstedt
2. Johan Backlund
1. Victor Edström
