Tyngd tur och kärlek
Just tur, tyngd och domarens kärlek bidrog starkt till att Nyköping lyckades ta med sig tre poäng i bagaget från Skellefteå Isstadion. Förutom det så har Skellefteå ett otroligt missflyt där pucken inte en enda gång studsar rätt. Det hela avslutas också med att Johan Åkerman råkar ut för en galen finne som i värsta fall förstör en stor del av Johans höstsäsong.
Skellefteå inledde matchen precis som väntat. I ett högt tempo och med press långt upp i banan. 1-0 i powerplay var helt rättvist och fler mål låg också i luften. Men Nyköping forcheckar högt och river åt sig pucken. Bjarne Hurtig kommer nästan fri med Ville Koivula och drar på ett av dom värsta skotten jag sett i ”ladan”. Pucken går i ljusets hastighet upp i Koivulas plockhandskryss. Ville är helt chanslös på skottet och hade han fått plocken på pucken så hade det nog inte hjälpt då den säkerligen följt med in i målet.
Målet kom alltså efter att Skellefteå pressat på och Nyköping får kontra. Situationen upprepar sig efter bara en minut då nu Mikka Männikö kommer in i AIK-zonen på ett liknande sätt och avlossar ett skott. Likt en andra kryssningsmissil åker också den här pucken upp i plockhandskrysset och är lika otagbart som det första. 1-0 har alltså helt plötsligt blivit 1-2 efter kontring. Det luktade nu Huddinge lång väg…
Skellefteå för spelet i perioden men Nyköping checkar högt och hugger på det mesta. Man har också stora spelare som gör det svårt för hemmalaget att komma igenom. Med fem minuter kvar av första perioden så lyckas Nyköping etablera lite press i anfallszon och hemmalaget tappar markering varpå effektiva Nyköpingsspelare kan hänga dit tredje pucken.
Det måste påpekas att Ville Koivula inte kan beskyllas det minsta för något av målen. I vanlig anda så tar Pasi en stund efter 1-3-målet en time-out för att rätta till linjerna.
Till den andra perioden så kommer AIK ut som ett starkare lag och pressar ner Nyköping ännu längre i zonen. I powerplay kommer en stilren reducering av Andreas Nyberg. Man skapar nya powerplaychanser då Nyköping inte hänger med, men Skellefteå bränner över en minut i fem mot tre utan att skapa riktiga chanser. Men i fem-mot-fyra-sekvensen strax efteråt lyckas man kvittera matchen till 3-3.
Skellefteå fortsätter att skapa chanser i perioden och har bland annat ett trippelläge där Nyköpings målvakt åker bort sig men räddar själv ett skott varpå två efterföljande skott räddas på mållinjen av utespelare. Inga fler mål i den andra perioden.
I den tredje perioden sitter man och väntar på ett ledningsmål för Skellefteå när man istället börjar spela alldeles för krångligt och spelar ner sig själv i egen zon där Nyköping får tag i pucken och Niko Halttunen som står omarkerad kan hänga in puck nummer fyra bakom Koivula.
AIK försöker sätta press på Nyköping som nu spelar på resultatet. Man skapar en hel del chanser men Nyköpings Stefan Lindquist verkar ha änglavakt så som så många gånger förr i ”ladan”. Pucken vill helt enkelt inte in i Nyköpings mål. Trots att man i slutet av matchen får spela 2.19 i numerärt överläge så lyckas man inte. Tyvärr så spelar man detta powerplay utan Johan Åkerman som fult och totalt idiotiskt rappats över handen av Janne Salpa som väl knappast är känd för sin schyssta ishockey.
Nyköping vinner alltså matchen om kanske inte välförtjänt så heller inte helt orättvist. Förstafemman med Omark, Jönsson och Männikkö uppbackade av Hillström och Hurtig spelar en bländande ishockey som väger upp resten av lagets tveksamma kapacitet. Sista perioden rullar man på väldigt lite folk medan Skellefteå kör på med fyra femmor. Mjölksyra vinner dock den här gången mot kvantitet.
Skellefteå förlorar sin andra match i rad. Ingen av matcherna har man dock förlorat på grund av spelmässiga problem. Istället handlar det om att målskyttet saknas och att pucken inte studsar rätt väg. Studsar gör den alldeles för mycket!
Man bör inte vara orolig redan då ALLA Skellefteås femmor skapar tryck i anfallszon. Lundgren, Ericsson och Stenberg var bland de bättre ikväll och vem ska man egentligen ställa åt sidan när Harkins kommer??? Alla förtjänar nämligen att stanna. Patrik Lundgren kanske ser lite loj ut på isen men blixtrar till ibland och hans enorma tackling på Hillström i den tredje perioden skapar nog fortfarande vibrationer i plexiglaset. Jimmie Ericsson som haft en trög säsongstart gjorde nu sin klart bästa match och fick också priset som matchens lirare. Andreas Stenberg glimrar till med skridskoskicklighet men väger kanske ännu lite för lätt. Trots det ett otroligt framtidslöfte.
Jag har sett att det på många håll klagas över förstafemmans inkapacitet att göra mål. Ekholm bränner chans efter chans och Näsvall gör inga mål. Jag vill här försvara Näsvall då han faktiskt har ett otroligt spelsinne som skapar massor av målchanser. Sex assists och gudomliga passningar tillför mycket. Problemet är kanske istället att han spelar med fel spelare. Att sätta Näsvall med en riktig målskytt istället kanske skulle ge bättre resultat. Kan Lundgren vara ett alternativ?
I övrigt gör Skellefteåspelarna en stabil insats där det är backsidan som måste få dagens ris. Man stöter offensivt lite för ofta där särskilt Ström behöver agas. I tidigare matcher har det också släppts till bakåt men idag blev det förödande och kanske är det dags att göra något åt alla de kontringar man faktiskt släpper till.
Dagens ros går till ynglingen Petterström som har farten och fläkten och lite mer. Han vågar gå rakt på mål om han ser chansen och Pasi verkar återigen ha fingertoppskänslan där den ska vara.
Jag är inte den typen som skyller en förlust på domaren men dagens insats av Martin Karlsson kan ifrågasättas. Uppsalabon tillät väldigt mycket hakningar och fasthållningar av Nyköpingtyp. Jag säger inte att Skellefteå spelade renare men stora, sega NH-iter använde för ofta klubban som hjälpmedel för att hålla fast hemmalagets formel 1-bilar. Tveksam insats alltså och förtjänar man verkligen sina höjda löner när det ser ut så här??
Om nu inte förlusterna satt sig i huvudet på AIK:arna så kommer Björklöven att bli en riktig underhållande matchmotståndare, för trots två förluster så har AIK inte varit i närheten av att spela dåligt. Däremot spelar man över och kanske borde försöka ta fler avslut. Men det är inte min uppgift att coacha laget så därför tackar jag för mig.
