Handlingskraftig sportkommitté i Skellefteå
Att komma från ett annat land för att spela för Skellefteå AIK är en av hockeysveriges mest otacksamma sysselsättningar. De senaste säsongerna har den ena spelaren efter den andra med ett icke-svenskt pass fått lämna stan. Ibland beroende på prestationerna på isen men ibland också p.g.a prestationerna vid sidan om isen.
Den senaste spelaren att drabbas av de höga kraven och förväntningarna är amerikanen Jason McBain. Drygt två månader fick han och landsmannen Brett Harkins på sig innan de ansvariga för värvningarna kallade dem till ett möte om deras framtid i klubben. Där förklarades det att ingen av dem motsvarat den prestationsbild som föreningen haft på dem. Hårda men egentligen rättvisa krav på förbättrade prestationer efterlystes. Det slutgiltiga resultatet av mötet blev nog däremot inte riktigt vad sportkommittén hade tänkt sig.
Harkins visade nämligen tecken på ett gott självförtroende och psyke när han antog utmaningen att börja visa upp ett bättre spel under Superallsvenskan. Med tillägget att han minsann studerat serieupplägget och att det var efter jul och nyår som allvaret verkligen började. Om han har ett större spel än han visat ställer jag mig däremot mycket tveksam till. Den enda men viktiga delen av spelet som han verkligen kan påverka och börja göra bättre är att visa bättre vilja i kampsituationer samt att börja röra sig bättre. Men enligt förhandsrapporter från redan innan hans ankomst så har just detta alltid varit hans svaghet. Att det skulle blivit bättre av att han, under juluppehållet, fått i sig lite bakteriestinn näring i form av ris ála malta är högst osannolikt. En Harkins som spelar lika tempofattigt som i grundserien kommer helt klart att få problem att producera poäng i de tätare matcher som nu stundar. Däremot så tycker jag att det var mentalt starkt att inte brista ut i gråt och lämna staden med första bästa flyg. Är det kanske det som kallas för proffsig inställning och som föreningen egentligen betalar honom för?
Det som överrumplade sportkommittén var nog att det var just McBain som valde att bryta sitt kontrakt. Han har inte imponerat, men har i alla fall spelat mer resolut och gediget än vad hans landsman Harkins gjort. Dessutom så sägs det att han är en riktigt sympatisk kille som verkligen vill och vågar offra hörntänder för att hans lag ska vinna. En sympatisk snubbe både på isen och vid sidan om isen helt enkelt. Kanske är det också p.g.a dessa personliga egenskaper som han väljer att tacka för sig. Att komma till ett lag med stjärnstämpel i pannan för att omedelbart upptäcka att Åkerman skjuter hårdare, Klockare passar precisare och Lindgren åker snabbare kan inte vara enkelt. Att han då väljer att ta av sig kepsen och tacka för sig är på sitt sätt ett klart bevis på en proffsig självinsikt. Kanske var det för denna insikt som föreningen avlönade honom?
Mitt antagande summerat är att föreningens sportligt ansvariga hade hoppats på att Harkins skulle bryta sitt kontrakt men att McBain skulle anta utmaningen och bli kvar i klubben. Nu blev det precis tvärtom och man måste nu snabbt försöka hitta en ny försvarsspelare till en redan skadedrabbad och därigenom försvagad försvarslinje. Dessutom tvingas man även i fortsättningen dras med en Brett Harkins som möjligtvis kan komma att floppa under den resterande delen av säsongen. Att sparka honom utan att hitta en ny klubbadress gör ju att man riskerar att dras med hans lönekostnader under resten av säsongen. En knivig situation där troligtvis John Blund även fortsättningsvis kommer att lysa med sin frånvaro i Gunnar Ericssons sovrum.
Att döma av det som skrivits om händelseutvecklingen kring McBains drop-out så har i alla fall klubben redan en reservplan för att kunna ersätta amerikanen. Om de lyckas knyta upp någon vettig spelare innan seriespelet startar på nytt återstår att se. En svår och otacksam uppgift så här under den delen av säsongen där andelen lediga spelare är tämligen lätträknat. Troligtvis kommer man annars att plocka upp backen Petter Forsgren från Clemensnäs. En väldigt otacksam inställelseorder eftersom Forsgren tidigare bara gjort en match på allsvensk nivå. Även den unge Anton Sandlén är fortfarande bildligt talat för tunn för att kastas in i den Superallsvenska hetluften. Så länge som Klockare är skadad riskerar man alltså att dras med en tunn uppsättning av försvarsspelare. Dessutom så är det ju osäkert hur det långa skadeuppehållet påverkat formen för just Klockare. Redan innan skadan hade han en klart nedåtgående trend på denna formkurva.
Andra spelaralternativ som media redan presenterat är att spelare från ett skuldtyngt Nyköping skulle kunna vara aktuella. Backen David Ytfeldt har nämnts. En 23-åring med meriter från spel i både den svenska och den finska högstaligan. Lustigt nog så var man också tvungen att nämna centern Pär Holmqvist som sägs vilja flytta norrut igen. En spelare som tidigare ratats av Skellefteå och som i samband med detta sägs ha gjort sig allmänt ovän med allt vad föreningen och dess medarbetare står för. Ytfeldt tycker jag däremot skulle kunna vara ett bra alternativ. Han har fått goda vitsord av anhängare till NH90 och är i en bra och utvecklingsbar ålder.
I samarbete med Hockeykultur.com
