Almtuna orkade inte
Återigen fick vi i Skellefteå Isstadion se ett motståndarlag som helt enkelt inte orkar spela mot Skellefteå i 60 minuter. Redan i slutet av andra perioden börjar Almtuna krokna och den tredje perioden blir bara en transportsträcka till tre poäng.
Skellefteå ställde mot Almtuna upp tjugo utespelare och Ville Koivula i mål. Tillbaka i laget var B-O Karlsson där även David Holmqvist fick chansen att spela från start istället för Nicklas Westerlind.
I den första perioden visar Almtuna varför man snuvat så många lag på poäng. Laget spelar en offensiv och skridskostark ishockey utan onödigt griseri. Man kontrar livsfarligt i de gapande hål som Skellefteå lämnar i sitt försvar. Fredrik Abrahamsson må vara en liten spelare till växten men på isen är han en gigant och har flera chanser att göra mål i dessa snabba anfall. Skellefteå har svårt att slå hål på Uppsalalaget som spelar misstänkt 1-3-1.
Periodens enda mål blir dock AIK:s. David Holmqvist ligger bakom det då han åker djupt ner i anfallszon och slår en puck längs den förlängda mållinjen, genom målgården och till Pekka Poikolainen som enkelt slår in den.
Den andra perioden inleds med att David Holmqvist återigen hamnar i rampljuset. Han kommer in i zon på målvaktens högra sida, avlossar ett skott från tekningscirkeln som går rätt upp i målvaktens bortre kryss.
När Johan Åkerman sen blir utvisad för interference i offensiv zon får Almtuna med sin extremt giftiga förstafemma chansen i powerplay. Man har ett antal fina kombinationer och till slut ger en av dessa resultat. Ett pass från Fredrik Abrahamsson ner till motståndarmålet där förre Nyköpingscentern Fredrik Zetterling möter upp och slår in en puck som i stort sett är otagbar för Koivula. Ett riktigt snyggt mål!
Kvitteringschansen låter sedan inte vänta på sig. Skellefteå drar på sig utvisningar och Almtuna får chansen i fem mot tre i en och en halv minut. Men Skellefteå reder ut situationen mycket tack vare hårt jobbande Potvin och Nilimaa.
Istället blir det Skellefteå som gör nästa mål. Jimmie Ericsson gör 3-1 på ett skott som Niklas Sjölund nog borde ha tagit om det eventuellt inte ändrade bana på försvarande back. Efter detta mål börjar Almtuna också dala på intensitetsskalan. Man drar under periodens sista minuter på sig två tvåminutersutvisningar som gör att man får slita hårt i två sekvenser med powerplay för hemmalaget. Under, mellan och efter dessa har Skellefteå gratis parkering i Almtunas zon men som så ofta förr bränner man målchanser på löpande band. Perioden bjuder inte på några fler mål men bortalaget luktar tröttkört.
Detta visar sig också vara fallet i den tredje perioden. Almtunas spelare går stundtals på knäna och isen i Skellefteås zon nyttjas inte ofta. Efter 6.30 gör Ramstedt mål i tom kasse sedan Potvin skapat en målchans och på så sätt bundit upp målvakten på ena sidan målet. Pucken ramlar över till andra sidan där Ramstedt inte kan missa målet som är lika gapande som Mick Jaggers mun.
Efter målet handlar det bara om att spela klart matchen. Almtunas förstafemma som spelat så bra i två perioder syns nu inte längre lika ofta. Slutresultatet blir till slut 5-1 vilket väl får anses beteckna matchen någorlunda. Bortalaget spelar riktigt bra i den första perioden men sedan tappar man alltmer. Skellefteå bränner som vanligt otroligt många målchanser men kan ändå skyffla in fem trissor.
Almtuna faller till stor del också på en målvakt som inte ser speciellt stabil ut. När man hemma spelar med Petter Rönnqvist måste det betyda en hel del. Laget spelar dock en riktigt fartfylld ishockey där man använder kroppen istället för att hålla i och haka fast. Nyss nämnda förstafemma är livsfarlig där Fredrik Abrahamsson dyker upp överallt och skapar chanser. Tyvärr är det något tunt bakom dessa vilket gör att man ikväll inte riktigt orkar hålla emot samtidigt som Ville Koivula i Skellefteås mål spelar bättre än på länge. Ville har dock fortfarande stora problem med att kontrollera puckar runt kassen. Med lite mindre tur så kommer det att ramla in några i vinter.
I Skellefteå handlar det återigen om en lagseger. Steve Potvin och Tomi Hirvonen har en otrolig arbetskapacitet och båda har dessutom ett spelsinne och målkänsla som laget väl behöver. Daniel Hermansson fick återigen lämna Petterström för att nu spela med Mikaelsson och B-O Karlsson. En hyfsad kombination även om Daniel fortfarande inte får allting att stämma.
Jimmie Ericsson inleder matchen bra men kliver av till den tredje perioden efter att ha fått ont någonstans i ena benet och linkat av banan i period två. Förhoppningsvis ingen allvarlig skada och med över en veckas matchuppehåll ska det väl hinna bli bättre.
Riktigt roligt är det att David Holmqvist får göra en bra match i laget. Han har inte precis fått mängder av speltid men efter dagens insats kan det förhoppningsvis bli mer. Det vore synd om Skellefteå återigen "förstör" en ung spelare.
Skellefteås seger måste till som avslutning sägas vara en dag på jobbet. Publiken sitter mest tyst och tittar på och North Power måste ha tagit ledigt. Men detta får väl accepteras då man inte kan vara på topp jämt!
