Bodens motivation räckte till oavgjort
8400kr hade blivit dina om du på expekt.com satsat 10kr på matcherna Skellefteå-Boden, Vallentuna-AIK och Hammarby-Nyköping och fått in alla slutresultat. Med andra ord en skrällomgång utan dess like där Boden genom två riktigt udda mål såg till att sälla matchen till skrällsällskapet.
Boden var det lag som såg mest taggat ut i kvällens match och gjorde med sin skridskoåkning också matchen något jämnare än vad den borde ha varit. Skellefteå var omotiverade och handlingsslöa när det gällde det mesta. Att Boden lyckas ta poäng är dock mest beroende på tillfälligheter då bortalagens mål mer är resultat av slumpens nyck än av hårt arbete.
I den första perioden tar Skellefteå alls inte tag i spelet på det sätt vi är vana vid utan Boden är med sin intensiva skridskoåkning det lag som vill mest. Skellefteå har dock ett grundspel som gör att målchanser för motståndare kräver enorma arbetsinsatser eller tur. Boden erfar också detta och kommer aldrig riktigt till några farligheter. Ville Koivula är dessutom en målvakt som har för vana att rädda svåra lägen medan han vid enklare lägen inte verkar fullt motiverad och därför ibland handlar utifrån felaktiga värderingar.
Med 13-8 i skott är den första perioden också den jämnaste spelmässigt. Trots detta är det Skellefteå som tar ledningen med både 1-0 och 2-0. Matchens första mål ramlar in i powerplay efter att Patrik Bäärnhielm utvisats för att ha stängt vägen alltför väl för en svartgul spelare. I fem mot fyra ger man B-O Karlsson alldeles för mycket tid och plats vilket inte är ett bra drag. Den förre Mr.BIK kan glida ner från blålinjen allt närmare mål tills han bestämmer sig för att från slottet prickskjuta in pucken bakom Ottosson
Skellefteå får strax efteråt åter en chans i numerärt överläge och hinner ställa upp innan B-O nu blir syndabock genom att blockera vägen för en försvarare och får sätta sig på en plats där han sällan vistas, i utvisningsbåset.
Chansen till en utökning av ledningen rinner därmed ut i isen och istället blir nästa numerära överläge bortalagets. Men detta verkar inte vara Bodens specialitet och man skapar i stort sett inte mer än ett eller två relativt ofarliga skott på Ville Koivula.
Med ynka nio sekunder kvar av perioden hinner dock Skellefteå göra 2-0. Målet ska helt och hållet märkas Andreas Nyberg som inne i anfallszon kämpar stort, tappar pucken men tar tillbaka den och bryter in framför mål där han lägger den vid ena stolpen. Ottosson når den inte med benskyddet trots att den inte såg otagbar ut. Ett bra exempel på den otroliga vilja som Kirunas Skellefteåspelare Nyberg, Nilimaa och Krekula besitter.
I den andra perioden ökar Skellefteås spelövertag något men Boden sticker upp då och då genom otroligt skridskostarka angrepp. Matchens känns tyvärr fortfarande väldigt avslagen och man sitter allt oftare och följer matcherna på resultattavlan istället.
Istället för att Skellefteå planenligt ska utöka sin ledning blir det Boden som gör periodens enda mål. Direkt på en vunnen tekning lägger Janne Vuorela ett slagskott från blålinjen. Med två-tre spelare i vägen ser inte Koivula pucken utan den åker rakt mellan benen på honom. Om Ville Koivula bara haft klubban i isen hade detta inte hänt men nu blir det istället en riktig Picasso.
Perioden avslutas med att Fredrik Lindmark i sitt försvarsarbete slashar Jimmie Ericsson över näsan vilket ger den förstnämnde 5-20 och den sistnämnde en anledning att tvätta sin tröja. Skellefteå skapar dock aldrig några riktiga farligheter i de följande fem powerplayminuterna. Vare sig i slutet av period två eller början av nummer tre.
I den tredje perioden ska Skellefteå bara spela av matchen och ta hem de tre poängen, eller så var det tänkt. Men vid ett av få utfall från Bodens fästning läggs ett skott som går över och studsar i plexiglaset bakom mål. Till allas förvåning kommer pucken tillbaka över målet och ner framför målet. Koivula försöker ta pucken i plocken men lyckas inte utan den ramlar efter viss kalabalik in i mål. För andra gången i matchen gör Boden ett tillfälligheternas mål och helt plötsligt har det blivit 2-2. Skellefteå kvicknar nu till men man kan inte avgöra matchen genom att spela fram ett vinstmål utan det hela måste avgöras på straffar.
För första gången den här säsongen kliver då Fredrik Krekula in som straffskytt. Alla minns nog hans straffteknik från förra säsongen där bland andra Boden drabbades. Han blir ende målskytt genom sitt skott upp i målvaktens vänstra kryss. Övriga straffar är riktigt usla och även om bodensarna ser ut att försöka lägga pucken mellan Koivulas benskydd där det brukar ramla in saker så går inte ens det. Skellefteå vinner matchen med 3-2.
Matchen som helhet är en riktigt avslagen tillställning där stundtals heta känslor och ett antal snygga spelsekvenser är det enda att njuta av. Boden visar att man på allvar lagt ner vedhuggarhockeyn och nu spelar en riktigt frejdig skridskostark ishockey. Man har dock svårt att forcera hemmalagets försvar men man försöker verkligen vilket är huvudsaken.
Som så ofta förut tilldelas bästapriset i bortalaget målvakten. Markus Ottosson gör en bra match även om Skellefteå gör honom ännu bättre. Många ispuckar är precis vad Ottosson vill ha och puckar mot plockhandskrysset är alltid bekväma när man ser precis vad som händer. Det förringar dock inte på något sätt hans insats.
Framåt har man som nämnts lite svårt att skapa giftiga chanser. Men den gamle Skelleftespelaren Joakim Gunler spelar ovanligt mycket ishockey vilket är kul att se. Backen Janne Vuorela visar prov både på offensiva och defensiva kunskaper och förtjänar poäng även om hans mål var lite turligt. Med skicklige Sami Idris i laget hade denna match kanske kunnat gå ännu bättre för Bodens IK.
Om Karl Marx hade bott i Skellefteå hade han varit stolt över kollektivet Skellefteå AIK och Ulf Taavola hade nog hetat Friedrich Engels. Men nu behöver man inte vara kommunist för att gilla Skellefteå AIK och politik hör ändå inte hemma i vår värld. Positiva överraskningar idag tycker jag främst är Robert Nordberg och Matthias Nilimaa i Skellefteås boxplay. Dessa herrar kan inte vara roliga att möta och när de dessutom arbetar i var sitt skift gör de otrolig nytta.
Andreas Nyberg har en liknande spelstil även om frenesin inte är lika framstående. Men istället har han ett målsinne som kommer till pass då och då. Jimmie Ericsson och Pär Mikaelssons uppoffringar för laget bör lyftas fram och dessa kan komma att bli livsviktiga i de täta matcher som kan väntas efter nyår.
Men till sist så var det nog ändå på resultattavlan som de roligaste resultaten infann sig. Piteå gör en plattmatch samtidigt som AIK förlorar mot sopgänget Vallentuna. Nyköping slår ett Hammarby som levt i efterskalv ända sedan förlusten i Skellefteå Isstadion. Så om man inte hade haft något som helst hockeykunnande och spelat på den mest idiotiska raden man kunnat komma på så hade man suttit här med minst 840 kr på en satsad enkrona. Men nu får man istället sätta sig ner och vänta på att tomten krockar med en plogbil, nyårsraketer avfyras inomhus och på ett datum som aldrig vill komma närmare, nedsläppet i Superallsvenskan.
