Grisigt Bofors chanslöst när det gällde ishockey
Bofors hade ingen chans när det gällde att spela ishockey mot Skellefteå. Istället var det enda område man behärskade konsten att utöva regelvidrigheter. Skellefteå behöll dock koncentrationen och vann enkelt matchen med siffror som ändå hölls nere av domare Björn Larsson.
Efter det förra mötet mellan lagen skyllde konstigt nog många av Bofors supportrar förlusten på domaren, detta trots det egna lagets otroliga ineffektivitet i de många numerära överlägen man tilldelades. Även i denna match klagade lagets supportrar på en domare som gjorde allt annat än att motarbeta Bofors, ett lustigt sätt att se på en match där det egna laget spelar så fult att Bodens spel för några år sen legat väl i lä bakom dessa lietränade giganter.
Åter i Skellefteå ikväll var nu nyblivne pappan Matthias Nilimaa som garanterat var spelsugen. Detta innebar också att David Holmqvist ställdes utanför truppen eftersom Victor Edström ingick i "startelvan".
Skellefteå tar tag i händelserna direkt efter första nedsläpp och den här gången ser man till att inte få ett baklängesmål mot sig innan man själv gjort mål. Bofors har klara problem att hänga med och hänger sig istället åt att försöka spela så fult man kan vilket också domare Larsson verkar njuta av eftersom utvisningarna inte precis haglar tätt trots ett konstant slashande och efterslängande på hemmalagets spelare.
Skellefteås effektivitet i powerplay har lyst med sin frånvaro under de senaste hemmamatcherna och så skulle det även vara ikväll. Istället kommer målen i spel fem mot fem och efter sju minuters spel smäller det för första gången. Robert Nordberg har inga problem att slå in pucken i öppet mål efter ett genialiskt pass av Jimmie Ericsson.
2-0 kommer tre minuter senare när Pär Holmqvist bryter fram genom anfallszon och får på ett skott som Mikael Andersson i Boforskassen lämnar retur på. En retur som Fredrik Krekula slår in efter att Boforsförsvaret misslyckats med att rensa.
Skellefteå har sedan bud på fler men resten av perioden går istället i bråkandets tecken där Bofors uppvisar en talang utan like. Att Oscar Steen skulle vara en framtidsman i svensk ishockey ser man inte många tecken på då han istället går i bräschen för sitt lags riktigt fula spel som inte beivras av en totalrutten Björn Larsson. När Jimmie Ericsson i ett helt byte jagas av Juha Viinikainen och till sist märks genom att köras in i sargen renderar detta i fåniga två minuter för boarding istället för minst 2+10 för tackling bakifrån. När Pontus Petterström blir fasthållen i ett nackgrepp för att sedan bli avriven hjälmen och fortsatt fasthållen renderar detta i.ingenting.trots att han själv inte försöker göra någonting annat än att ta sig lös för att kunna byta.
I den andra perioden verkar Bofors ha skärpt till sig och försöker spela ishockey. Efter slarv i egen zon ställer Skellefteå till det för sig och Erik Wikström tar vara på läget som uppstår och får in en reduceringspuck. Funderingen kring Skellefteås nerver uppstår nu men laget fortsätter kriga och håller huvudet kallt trots att Bofors nu ligger på mer men fortsätter med den både vidriga och regelvidriga ishockeyn.
Bofors förtjänar inte en kvittering och istället blir det mål för hemmalaget. 3-1 signeras Andreas Nyberg som krigar sig fram genom hela anfallszon och lämnar över pucken till Daniel Ström som från backposition avlossar ett skott som via Mikael Anderssons benskydd går in i mål.
Efter 3-1-målet blir det allt stökigare på banan och ett större slagsmål känns inte speciellt avlägset och domaren kan inte precis skylla på någon annan eftersom han själv försatt spelet i ett läge som skapar denna irritation. Slashing i knäveck, över armar och avslagna klubbor åtgärdas inte och till slut börjar Skellefteå ge igen. När den s.k. domaren dessutom dömer bort 4-1-målet för att pucken enligt honom aldrig är inne kan man inte annat än förvånas. Repriser visar det som alla utom Larsson också såg, nämligen att pucken är ordentligt inne i mål. Ett matchavgörande läge för hemmalaget förgörs istället av att domaren antingen har drabbats av Incompetentis Maximus Horribilis eller helt enkelt inte är bättre.
I den tredje perioden jagar båda lagen första målet eftersom matchbilden då förändras radikalt. Bofors ges den bästa möjligheten genom 1.30 i spel fem mot tre men skapar inga riktigt farliga chanser.
Tiden rinner till slut ifrån Bofors och när man i ett desperat försök tar ut sin målvakt med drygt två minuter kvar kommer Pär Mikaelsson relativt ren med öppen kasse. Men högt huggande Boforsklubbor gör symptomatiskt sitt jobb och hugger ner Mr.AIK. Resultatet blir ett straffslag men borde kanske ha dömts till mål direkt eftersom Bofors inte hade någon målvakt mellan stolparna. Hur som helst så gör Fredrik Krekula mål på straffen genom det sedvanliga skottet i krysset. Matchen är därmed definitivt avgjord även om Johan Ramstedt snyggar till siffrorna genom ett mål han genom matchen samlat ihop till.
Skellefteå vinner sålunda rättvist och siffrorna skulle ha kunnat vara större. En inkompetent domarinsats gör att Bofors tillåts spela på ett sätt som inte bara är fult utan idiotiskt och tyvärr helt patetiskt. Jag hoppas verkligen att detta var ett undantag och att Bofors kan spela någon form av verklig ishockey för annars är det en skam för hockey-Sverige att denna typ av ishockey kan lyckas. Det är inte bara svårt utan omöjligt att hålla sig för skratt när den lilla Boforsklacken som kämpat sig upp genom hela Sverige klagar på domaren.
I Bofors är det svårt att hitta positiva insatser då allt förmörkas av den inställning som laget uppvisar. Målvakten Mikael Andersson spelar bra men görs kanske ändå bättre av Skellefteås spel. Annars är det unge Marius Holtet som imponerar mest även om även han ramlar in i vedhuggandet. Tyvärr för laget så utgick Per Sveder under matchen med en trolig knäskada.
Skellefteå gör sin bästa insats på hemmais i Superallsvenskan. Med högt tempo och ett nu någorlunda fungerande passningsspel spelar man sig runt motståndet. Jimmie Ericsson som puckförande center är fantastisk att se och till sist har Robert Nordberg också börjat visa vad han kan. Pekka Poikolainen är en gigant i Skellefteås försvarsspel vilken inte många motståndare passerar med puck och kroppskontroll i behåll.
Andreas Nyberg som från och med andra halvan av matchen mot Sundsvall bytt omgivning och spelat tillsammans med Potvin och Mikaelsson glänser nu till allt oftare och kan förhoppningsvis börja producera än mer ju längre mot vårkanten vi kommer.
På dagens ryck-upp-dig-lista hamnar idag B-O Karlsson som hamnat i en riktig svacka och slarvar alldeles för mycket. Johan Åkerman har fortfarande en bit kvar till formen och bör kanske sluta spela i fyra mot fem för att spara honom till resterande del i matcherna. Toppar denna lista gör till sist dock Bofors som verkligen gör ett bottennapp då jag inte kan tänka mig att det är så här man spelar ishockey i vanliga fall. Att man förlorar med 5-1 är inte bara rättvist utan också rätt åt laget som ikväll inte ville spela ishockey utan istället hade en yx- och lieorgie som à la carte.
