Skellefteå missade Elitserien igen
Skellefteå förlorade hemmamatchen mot Brynäs med 1-6, vilket innebär att Brynäs är klara för Elitserien nästa säsong. Dessutom vann Leksand mot Nyköping och Skellefteå har i och med detta ingen teoretisk möjlighet att ta en elitserieplats.
I kväll hade AIK sin sista chans att hålla drömmen om att få spela i Elitserien i höst vid liv, tyvärr räckte man inte till mot Brynäs, utan matchen slutade med Brynässeger. Siffrorna skrevs till sist till klara 1-6 och AIK fick erfara att det inte räcker att spela bra i en halv match mot ett så pass starkt lag som Brynäs. Publiktrycket var enormt i ett fullsatt Skellefteå Isstadion så länge som AIK var med i matchen, men på slutet kom missnöjet från publiken i form av inkastade saker på isen och många lämnade hallen trots att det återstod en halv period.
Jag tänkte lägga upp den här matchrapporten lite annorlunda än vanligt. Efter det här misslyckandet känns det inte speciellt intressant att sitta och redogöra för matchen i detalj. Istället tar jag en snabb genomgång av matchen och lägger istället till en sammanfattning av Kvalserien som - trots att en match återstår mot Oskarshamn på torsdag - i praktiken är slut för Skellefteå.
I AIK saknades långtidsskadade Andreas Falk samt sparkade Chad Hinz, vilket också innebar att Sean Gauthier fick ta plats i truppen för första gången i Kvalserien som reserv till Mike Dunham. Trots den senaste tidens enorma turbulens kring AIK såg laget rejält piggt ut inledningsvis. AIK styrde spelet och skapade chanser med rätt täta mellanrum, medan Brynäs såg en aning överraskade ut och inledningsvis slog icing flera gånger innan man lyckades komma in i matchen. Stödet från publiken var också enormt, jag kan nästan lova att publiken i ladan aldrig levt om så mycket tidigare. Utdelningen målmässigt kom också snabbt. Efter knappt två minuters spel drabbas Brynäs av matchens första utvisning och - precis som han gjort flera gånger tidigare under Kvalserien - tar Jimmie Ericsson några skär in i banan från blålinjen och placerar ett slagskott i mål. Enormt skönt mål och publiken vrålar. I de kommande minuterna fortsätter AIK att spela bra. Fredrik Sundin får matchens första AIK-utvisning efter att hans klubba träffat ansiktet på en Brynässpelare, men AIK spelar bra boxplay. En minut efter att AIK blivit fulltaligt kommer ändå kvitteringspucken. Efter ett vansinnigt uppspelsförsök kommer Ove Molin fri från blå med Fredrik Lindgren flåsande i nacken och sätter en snygg backhand bakom Dunham. Resten av perioden är spelmässigt jämn, men inget av lagen kommer riktigt till avslut. Skotten i perioden slutar 7-6 och matchen är än så länge helt jämn.
Den andra periodens första halva ser ut som slutet av första, spelet är jämnt och matchen är ordentligt spännande. Lagen spelar var sitt powerplay, men lyckas inte göra mål. Efter 11.20 kommer dock kallduschen. AIK spelar återigen powerplay, men gör det ordentligt dåligt. Speciellt Drake Berehowsky ser riktigt vilsen ut då han ger bort pucken flera gånger i egen zon. Till sist resulterar detta usla powerplay i att Andreas Dackell kommer fri från mittlinjen med en man mindre på banan och sätter 1-2. Målet gör att Brynäs kommer igång ordentligt och spelet tillhör fortsättningsvis Brynäs nästan uteslutande ett bra tag. 1-3 kommer nästan omedelbart. Det hinner bara gå ett par minuter, sedan trycker Björn Danielsson in ett slagskott bakom Dunham och hemmapubliken börjar se uppgiven ut, speciellt eftersom att Leksand dessutom ryckt ifrån mot Nyköping. AIK tar timeout, men matchen tillhör Brynäs resten av perioden. Skotten i perioden slutar 11-12. Under den halva den sista perioden försöker AIK ta sin sista chans att komma tillbaka, men efter halva perioden går ridån ner. Vesa Viitakoski styr in ett skott från blålinjen och matchen är avgjord. AIK försöker kämpa vidare, men ser helt slut ut. Brynäs lyckas innan matchens slut sätta två till puckar och matchen slutar 1-6. Publiken visar tydligt sitt missnöje genom attt kasta in sittdynor och dylikt på isen och väldigt många lämnar hallen. Redan vid 1-4 försvinner många och sedan vid 1-5 och 1-6 försvinner hundratals.
Det är svårt att vara annat än otroligt besviken i dag, men jag ska ändå försöka sammanfatta AIK:s insats i årets kvalserie. Efter förra årets insats kändes det som att det var AIK:s år i år, men när det sedan blev klart att NHL-säsongen inte skulle starta trodde jag inte själv längre att det skulle gå. Jag lyckades svänga ytterligare en gång efter att halva Kvalserien spelats. AIK spelade otroligt bra och Mike Dunham i målet såg omutbar ut. Den sista svängen kom sedan förra veckan. Först förlust mot Nyköping och sedan utskåpning mot Malmö som var närmast genant att se på TV och plötsligt hade de flesta AIK-anhängare inklusive mig själv i princip gett upp. Nu gick det ju också åt skogen, men jag hävdar ändå att AIK förtjänar ett godkänt betyg om man ser till hela Kvalserien. Den första halvan var så gott som felfri, poäng mot Leksand borta är bra, förlust mot Brynäs borta är inget att säga om och vinst i övriga matcher är lysande. Visst kan man vara besviken på hur andra halvan gick, men förlust mot Malmö borta är jag nog inte ensam som hade räknat med. Förlust mot Nyköping och Brynäs hemma är trist, men jag kan ändå inte se det som någon jätteskandal. Full pott mot Nyköping och Oskarshamn och hälften av poängen mot Brynäs hade självklart varit trevligt, men det är knappast något som man kan kräva.
Frågan är nu vad som händer till i höst... AIK satsar rimligtvis vidare mot Elitserien och kommer tveklöst att få ett bra lag även nästa år. Frågan är om truppen kan bli lika stark som årets? Nyckeln ligger i att kunna behålla spelare som Jimmie Ericsson, Jörgen Sundqvist, Fredrik Lindgren, Anders Söderberg med flera, vilket kan bli svårt. Om dessa spelare försvinner behöver vi riktigt bra ersättare för att behålla vår slagkraft. Många hade naturligtvis hoppats på en återkomst av Jonathan Hedström, men i och med missen av eliten lär det inte hända. Kanske dyker Johan Backlund upp i laget igen, det skulle i alla fall jag välkomna mycket. En så bra målvakt som Backlund som dessutom är fostrad i Skellefteå vore en kanonvärvning. På nätet har det ryktats om att Färjestads Daniel Henriksson skulle vara klar för AIK, men det känns inte riktigt troligt. Till hösten får vi alltså inrikta oss på spel i den nya Allsvenskan, där vi lär bjudas på avsevärt bättre matcher än föregående års i grundserien och förhoppningsvis sitter man nästa år vid den här tiden och är betydligt nöjdare än vad man är nu.
Jag hoppas verkligen att det kommer hyfsat med folk till den avslutande och tyvärr betydelselösa matchen mot Oskarshamn på torsdag. AIK har jobbat hårt i år och förtjänar att hyllas, även om vi misslyckades med årets målsättning.
