Lagbanner
Skellefteå AIK-redaktionens slutspelspanel
Redaktionen är enig om att Skellefteå AIK:s interna poängkung Bud Holloway kommer att steppa upp ytterligare i slutspelet.

Skellefteå AIK-redaktionens slutspelspanel

Skribenterna på Skellefteå AIK-redaktionen svarar på åtta aktuella frågor och redogör och analyserar kring Skellefteå AIK:s möjligheter i SM-slutspelet.

På lördag drar SM-slutspelet igång. Som uppladdning inför slutspelet synar Skellefteå AIK-redaktionen Skellefteås förutsättningar och möjligheter i vårens slutspel i denna omfattande slutspelspanel.

Gör dig beredd på en rejäl artikel med många frågor och långa och djupgående svar.

OBS: Notera att frågorna är ställda, och av vissa besvarade, innan den sista omgången spelades. Det var därmed i vissa fall oklart vilka Skellefteå AIK skulle ställas mot i kvartsfinalen när frågorna besvarades.

Skellefteå har under grundserien haft en del problem mot topplagen och har faktiskt minus-statistik på samtliga topplag om man tittar på inbördes möten. Vad betyder det i slutspelet - där man ju möter just topplag?

Martin Magnusson:
Nja, jag tror inte det betyder så jättemycket. Visst, resultaten är ju vad dom är, och man kan ju som inte snacka bort dom. Men spelmässigt har det ändå sett ganska bra ut mot topplagen. Ska man säga nånting så är det väl att defensiven inte riktigt har varit där i vissa matcher, och när man då möter "topplag" så straffas man naturligtvis hårdare när defensiven sviktar. Och visst, ska AIK gå bra i slutspelet så måste försvarsspelet sitta. Men får man då till det defensivt, vilket man ju måste, så är jag inte orolig för "topplagen" som sådana.

Cecilia Lenman:
Man kan kolla på statistiken så mycket man vill men faktum är att i slutspelet brukar det sällan spela roll. Visst hade man kanske önskat att det var tvärtom om valet fanns där i nuläget, men jag tror knappast att Skellefteå kommer ligga sömnlösa om nätterna. Jag förväntar mig att de problem man haft mot de s.k. topplagen är historia för visst är det så att återupprepar man misstagen man har gjort i en del matcher mot topplagen så kommer man att få det svårt.

Anton Rosendahl:
Jag tror inte att det har så stor betydelse i slutspelet. När slutspelet börjar är det nya förutsättningar och oftast höjer sig lagen en nivå när det blir viktiga matcher. Dessutom brukar spelet bli mer tillknäppt och mer strukturerat än i grundserien, så jag tror inte att resultaten mot topplagen i grundserien har någon betydelse när slutspelet drar igång. Ett exempel på detta är ju kvartsfinalserien mot Linköping säsongen 08/09. Då hade ju Skellefteå inte vunnit en match mot östgötarna under grundserien men slog ju som bekant ut LHC i kvartsfinalen med 4-3 i matcher.

Anders Lundqvist:
Till att börja med är det väl inte huggit i sten att man möter "topplagen", jag anser att serien är oerhört jämn och att det knappt skulle vara en skräll om lag 4-8 skulle vinna sina matcher. Men om man utgår från att vi kommer tvingas möta topplagen så anser jag inte att tidigare historia spelar så stor roll. Det handlar ofta om temporära formkurvor, skadelägen och andra tillfälligheter. När två lag ställs mot varandra, bäst av sju omgångar så kommer inte slumpen avgöra, då vinner det bättre laget helt enkelt. Och jag hoppas att vi i slutet av slutspelet har rätten att kalla oss för det bästa laget i Sverige.

Magnus Lindberg:
Att vi har minus på resten av topplagen i Slutspelet anser jag vara ett plus. Vi är riktigt bra på att slå underifrån, och även om vi är i Slutspel och kanske kommer att sluta på plats nr 2 så kan man inte blunda för inbördesmöten. Nu ska man väl inte dra för höga växlar över inbördesmöten heller, för det är en helt annan del av säsongen som börjar nu, och då är det ju på sätt och vis från noll igen.

Backsidan var det stora frågetecknet inför säsongen, och backarna har haft problem i en del matcher under säsongen i egen zon, framförallt runt det egna målet. Klarar Skellefteås backar verkligen av att vinna den viktiga kampen i egen zon i allmänhet och runt om och framför eget mål i synnerhet, nu när det hettar till i slutspelet? Håller backarna defensivt?

Martin Magnusson:
Det finns ju tendenser till riktigt bra och rejält backspel i AIK. Alm och Granberg (som ju båda lär spela, i alla fall i kvartsfinalen där Edström inte är med ännu) har ju alla verktyg, alla förutsättningar för att kunna vinna sina "matcher i matchen" mot tunga motståndarforwards i egen zon. Hannu Pikkarainen är i mina ögon stabil och säker utan puck i egen zon, han vet vad han håller på med. Och Lindgren är ju säker han med, precis som Skogs. Burström kan han också. Men vad gäller det fysiska backspelet i egen zon så är Alm, och framförallt Granberg väldigt viktiga. Jag hoppas att Granberg kliver fram och använder sin storlek som han kan göra, i så fall känns backsidan ändå hyfsat säker.

Cecilia Lenman:
Backsidan är i mina ögon, liksom förra året, det kanske största orosmolnet inför slutspelet. Skellefteås backar har sällan de senaste åren varit fruktade för sitt rejäla defensiva spel, men slutspelet kräver ofta just det. Det brukar ju sägas att offensiven vinner matcher, medan defensiven vinner mästerskap och visst ligger det någonting i det. Tittar man endast på backsidan tycker jag att det är naivt att säga att de håller guldklass, däremot inte sagt att de inte kan vinna guld.

Anton Rosendahl:
Jag är inte orolig över Skellefteås backsida eller defensiv. Man fick ju mycket kritik över backsidan inför säsongen, men jag tycker att backarna har visat tvivlarna att de håller på den här nivån. Jämför man med förra säsongen så är ju Skellefteås defensiv bättre denna säsong, vilket ju också är ett tecken på att backarna har gjort varit bra. Skellefteås defensiv bygger på aggressivitet och understöd, så jag tror inte att det blir några problem att vinna kamperna framför det egna målet i slutspelet.

Anders Lundqvist:
Det här är onekligen en ytterst svår fråga, jag vill tro och vill hoppas att de gör det, men jag tvekar. Ska Skellefteå lyckas vinna den åtråvärda Le Mat-pokalen tror jag att laget måste kunna genomföra sin spelidée där vi ska tillbringa så lite tid i vår egen zon som möjligt, för där är vår svaghet. Nu finns det vissa riktigt bra rutinerade backar, Skogs och Lindgren som exempel, de kommer få dra ett stort lass ifall Skellefteå ska kunna gå hela vägen.

Magnus Lindberg:
På egen hand så håller inte vår backsida defensivt, men jag kan även på sätt och vis tycka att det är orättvist att bara "beskylla" för det ibland skrala defensiva spelet. Forwards har även en del i det spelet och gör det inte sitt jobb så blir det ju inte enklare. Det som gäller är att våra backar spelar smartare och använder sin fart istället för att spela fast varandra, och man får fan slå en sarg ut ibland oxå.

Skellefteå AIK:s unga målvakt, Joacim Eriksson, är säsongens stora AIK-succé, han har legat i den absoluta toppen bland målvakterna vad gäller statistik hela säsongen, och han har också konkurrerat ut den rutinerade kollegan Andreas Hadelöv och tagit förstaspaden i Skellefteå AIK. Men Jocke är fortfarande ung, och det här är hans första riktiga säsong i Elitserien, och framförallt hans första riktiga slutspel. Håller han verkligen i ett slutspel? Fixar han pressen?

Martin Magnusson:
Det hoppas jag. Min känsla kring Eriksson är att han är ganska oberörd, och ganska kall. Han funderar inte så mycket, så jag tror inte att han kommer att påverkas så jättemycket av att det är slutspel. Men sen räcker det ju faktiskt inte med att bara "hålla" i ett slutspel, han måste ju spela BRA också. Vinna målvaktsmatcher. Och det är ju tufft målvaktsmotstånd i slutspelet. De unga kollegorna Andersen och Gustafsson känns också som två målvakter som verkligen kan hantera ett slutspel. Och sen finns det ett gäng rutinerade målvakter som Larsson, Honken, Fasth och Nihlstorp som man redan vet håller i ett slutspel. Så det blir tuffa målvaktsmatcher för Jocke, det ska man ha klart för sig. Men jag tror på Jocke. Målvaktsspelet blir nog inte AIK:s problem i slutspelet.

Cecilia Lenman:
Joacim Eriksson har fått jobba sig in i Elitserien i sin egen takt och det har gynnat honom. Hade det varit första eller andra året i Skellefteå och Elitserien hade känslan inte varit lika trygg. Denna säsongen har han gått från klarhet till klarhet och jag ser egentligen ingenting som pekar på att han kommer falla under pressen i slutspelet. Eriksson är i nuläget lagets bästa målvakt och har förtjänat att ha förtroende inför slutspelet. Konstigt nog har Eriksson knappt fått verka i landslaget, trots hans landslagsmässiga statistik och spel, men målvaktssidan är ingenting jag anser man bör känna oro över.

Anton Rosendahl:
Det är jag övertygad om att han gör. Joacim är en mycket ambitiös och vad jag förstår, också en mycket stabil målvakt mentalt, vilket inte minst är viktigt i ett slutspel. Någon gång ska han ju göra slutspelsdebut, vilket han av allt att döma kommer att göra i år. Jag är säker på att han kommer att vara minst lika bra i slutspelet som han varit under grundserien.

Anders Lundqvist:
Att sätta sig in i en ung killes psyke så som Jocke är inget jag kan göra, men jag tycker att han har agerat lugnt och metodiskt i kassen, klarar han det håller han absolut för ett slutspel, han är trots allt en av Elitseriens bästa målvakter. Men, det är klart att jag gärna hade sett att Hadelöv som besitter mer rutin haft en bättre säsong, men det är inget att göra åt nu, vi lägger vårt hopp till Jocke.

Magnus Lindberg:
Jag tror att han kommer att klara Slutspelet på ett bra sätt, och jag tror även att han kommer att få bra hjälp av Hadelöv att hantera det som han kommer ställa inför. Man får inte heller glömma bort att Jocke var med i Slutspelet förra året oxå, visserligen från backup men han kommer inte in i årets Slutspel helt rutinlös.

I år känns det som att det är väldigt många lag som slåss om guldet. Vilka lag ser du som Skellefteås största och tuffaste motståndare i kampen om SM-guldet?

Martin Magnusson:
Alla, egentligen. Det känns väldigt öppet. Men ska man ändå ha fram några som sticker ut extra mycket så är det ju svårt att blunda för Luleå och Frölunda. Luleå vann ju serien och var därmed bäst i Elitserien. Dom är riktigt svåra att slå, särskilt över sju matcher. Frölunda har allt som krävs för att gå långt. Allt. Framförallt har man Frederik Andersen, som känns väldigt, väldigt svårslagen. Så Frölunda och Luleå säger jag. Men samtidigt så kan det, till exempel, lika gärna bli Brynäs mot HV71 i SM-finalen. Det är väldigt öppet, som sagt.

Cecilia Lenman:
Denna säsongen känns det om möjligt ännu mer jämt än förra året. Luleå får väl ses som den största guldfavoriten efter seriesegern men jag skulle inte bli förvånad om något annat lag ror hem guldet. Faktum är att hela topp fyra ser jag som potentiella guldmedaljörer och det gör det såklart extra spännande att det inte finns någon överlägsen favorit.

Anton Rosendahl:
Alla slutspelslagen kan vinna SM-guld, men naturligtvis finns det lag som ses som favoriter till Le Mat. Luleå har imponerat och visat upp ett stabilt spel under hela säsongen hittills. De är absolut en av de tuffaste motståndarna i kampen om SM-guldet. Även Brynäs, HV71 och Färjestad ser starka ut och framför allt de två sistnämnda lagen brukar bli bättre när slutspelet börjar. Det blir med andra ord ett spännande SM-slutspel att följa.

Anders Lundqvist:
Alla, och det säger jag utan att vara politiskt korrekt. Nu finns det lag som jag anser har lite större chans, HV71 tror jag kan gå långt det här året. Men sen har vi alltid Färjestad, Frölunda och inte minst seriesegrarna Luleå som tuffa motståndare, men som sagt, alla i slutspelet är helt klart kapabla till att stå som segrare.

Magnus Lindberg:
Det finns bara ett lag jag riktigt räds för och det är Färjestad. Det spelar ingen roll vart de hamnar i serien, hur deras form ser etc, för deras typ av spel passar inte det sättet som vi spelar hockey. Nu verkar vi klara oss utan att möta dem direkt i Kvarten och jag hoppas att de ä'r utslagna då det drar ihop sig till Semifinal. Som farligaste utmanare till titeln så ser jag Brynäs, även om de spelat ner sig på senare delen av serien, och det får bli mitt svar.

Tittar man på Skellefteås lag inför det här slutspelet och jämför med fjolårsupplagan så känns lagen ganska likvärdiga. Det är en viss skillnad på årets lag, men rent kvalitetsmässigt känns båda lagen ganska jämna. Eller? Vad talar för att Skellefteå gör ett bättre slutspel i år?

Martin Magnusson:
Ifjol orkade man inte hela vägen. Därför har man medvetet lagt upp det på ett annat sätt i år, och försökt pricka in formen när slutspelet startar, snarare än för tidigt som ifjol. Man har lagt upp träningen på det sättet, och man har matchat spelare mer sparsamt än under fjolåret. Så man känns mer redo i år. Dessutom så har man tänkt slutspel när man har värvat inför säsongen. Lee Goren, med sin tuffhet och styrka saknades ifjol, och han blir en stor tillgång i årets slutspel. Och Bud Holloway är en spelare som alltid brukar lyfta sig när det blir slutspel - till skillnad från fjolårsspetsen Mikko Lehtonen som snarare tappade när det hettade till. Man har dessutom bättre bredd i år, med fler kedjor som kan kliva fram och producera. I fjolårets slutspel var det ju nästan bara Jimmie Ericssons kedja som producerade, när förstaformationen inte fick det att funka. Och framförallt så har man fått ännu mer erfarenhet nu. Hela föreningen egentligen, men framförallt tränarstaben och spelarna (de flesta var ju med ifjol) och det betyder så klart mycket.

Cecilia Lenman:
Skellefteå har tagit ett steg framåt i princip varje år men ju längre man kommer desto svårare blir det att överträffa sig själv året efter. I fjolårets lag var förstakedjan den onekligen mest framstående under större delen av säsongen och om än Skellefteås förstakedja är bra i år också så känns det som att kedjorna är otroligt jämna. Bredden på forwardssidan är helt otrolig och konkurrensen bör ta ut sin rätt på spelarna. Det som talar för att Skellefteå gör ett bättre slutspel i år är att man har varit i finalen. Man vet vad det handlar om. Det sägs att man måste förlora en gång för att vinna. Titta bara på Pittsburgh för några år sedan och det finns mer exempel att ta ifrån. Finalyran blir långt ifrån lika överväldigande och det enda man kan göra för att ta ytterligare ett steg framåt är att vinna guld.

Anton Rosendahl:
Det är alltid svårt att jämföra lag från olika säsonger, men jag håller med. Skellefteå har lyckats att fylla tomrummen efter fjolårets tongivande spelare, som Rundblad, Lehtonen, Warg, m.fl. på ett mycket bra sätt, man har visat tvivlarna att man hör hemma i toppen av elitserien. Dessutom har några spelare blommat ut och fått genombrott. Jag tänker på exempelvis Joacim Eriksson och Pierre-Edouard Bellemare. Den sistnämnde gör sin bästa säsong sedan han kom till Skellefteå.

 
Ifjol kändes Skellefteå "mätta" och relativt slutkörda i slutspelet. I år tror och hoppas jag att man har lärt sig från fjolåret, att det gäller att vara som bäst när det gäller som mest, dvs. i slutspelet. Man har dessutom trappat upp träningsnivån något för att inte bli tröttkörda som man blev i slutspelet ifjol. Det som också talar för Skellefteå är att man har fyra femmor som kan producera, vilket inte minst är viktigt i ett slutspel.

Anders Lundqvist:
Ser man det till en helhet håller jag med påståendet att laget är likvärdigt, vi har en bredare offensiv med vad jag hoppas fler slutspelskaraktärer. Sen är backsidan helt enkelt inte lika bra, man ersätter inte Larsson, Erixon och Rundblad enkelt. Det som egentligen talar för Skellefteå det här året är väl rutinen av en final ifjol, samt då en ökad offensiv bredd.

Magnus Lindberg:
Det som talar för att vi gör ett bättre Slutspel i år än förra året är det att vi har ett jämnare lag och att de som var bra förra året har tagit större kliv denna säsong och är nu giganter.
Sedan så tycker jag att vi inte har fått ut max av vissa spelare än heller, så vi har bra med sparkapital som måste tas ut nu och det är en skillnad mot i fjol. Där hade vi spelare som presterade på topp från start, och sedan dalade i kurva, vilket gjorde det lite rörigt.

Vilken eller vilka spelare vill du se kliva fram i slutspelet? Vilka måste lyfta sig?

Martin Magnusson:
Jag vill att alla höjer sig det obligatoriska snäppet när det blir slutspel. För det behövs. Men ska man peka ut några enskilda spelare så vill jag att Möller ska få ut det han har i sig. För han har mycket i sig. Där kan det smälla riktigt ordentligt. Petter Granberg är också viktig med sin storlek och styrka, som han måste utnyttja här i slutspelet. Det är en spelare som kan dominera runt eget mål, och det behöver Skellefteå verkligen. Vidare så gjorde Oscar Lindberg ett sanslöst bra slutspel ifjol och är ju så mycket bättre än vad han har presterat under säsongen. Han känns som en spelare som trivs bra i tuffa slutspelsmatcher, så där har jag höga förväntningar.

Cecilia Lenman:
Jag förväntar mig att samtliga spelare höjer sig ett snäpp nu när det ska spelas om guldet. Bud Holloway är ju erkänt en bättre spelare när det gäller och Skellefteås bäste poängplockare i högform blir givetvis en av Skellefteås viktigaste spelare. Kapten Jimmie Ericsson är en annan som brukar trivas i slutspelet och nu med C:et på bröstet är hans spel ännu viktigare. Som nämnt tidigare är det ett måste samtliga backar höja sig spelmässigt. Där finns som jag ser det Skellefteås akilleshäl i kampen om guldet.

Anton Rosendahl:
Naturligtvis vill man se att de mer rutinerade spelarna kliver fram och höjer sig spelmässigt under slutspelet. Då tänker jag exempelvis på en veteran som bland andra, Anders Söderberg, som ju har stor erfarenhet från slutspel. Förhoppningsvis kan han kliva fram och visa vägen i slutspelet. Annars är det ju viktigt att försöka få alla spelare i laget att vara som bäst i slutspelet. Det räcker inte att några enstaka spelare kliver fram, utan hela laget måste göra det.

Hela laget måste höja sig spelmässigt under slutspelet om det inte ska bli en snabb sorti för Skellefteå. Jag anser inte att någon spelare i dagens Skellefteå har underpresterat, men givetvis kan man hoppas på att en kille som Joakim Lindström lyfter sig spelmässigt under slutspelet.

Anders Lundqvist:
Holloway är ju en erkänd slutspelslirare, så jag hoppas att han fortsätter på det inslagna spåret. Sen behöver våra tuffare spelare kliva upp ett snäpp, kanske inte då minst Martin Lundberg som måste sätta lite skräck i motståndarna. Om Lee Goren skulle ta en fight skulle jag inte heller protestera. De som måste lyfta sig är väl de flesta, Forsberg, Lindberg, Hynning, Crippe, Antos, ja listan är lång, ska ett guld hem till Skellefteå krävs det att alla är på topp.

Magnus Lindberg:
Jag vill se att Holloway står upp för sina ord om att "his time is now". Har höga förväntningar på hans Slutspel, och jag hoppas att han drar med sig Möller på vågen, för det är en spelare som inte nått upp till förväntningarna ännu och därmed ser jag honom som en Joker i leken. Annars förväntar jag mig att Lundberg kliver upp nu, för det är nu hans typ av matcher ska spelas.

Vad krävs för att Skellefteå AIK ska gå hela vägen i årets slutspel?

Martin Magnusson:
Förutom tur med skador, sjukdomar och god form på nyckelspelarna krävs det att man lyckas spela den där "totalhockeyn" som man ju har gjort när man har varit som allra bäst. Forwards som är väldigt delaktiga och aktiva i försvarsspelet, och backar som är väldigt delaktiga i anfallsspelet. Att man anfaller med hela laget och försvarar med hela laget. Spelar ett bra och starkt lagspel. Och håller uppe farten. När man har varit som allra bäst, och spelat den där "totalhockeyn" så är man riktigt svårslagna. Och så måste man kontinuerligt spela i slutspelet. Farten är nyckeln, som jag har varit inne på tidigare. Håller man bara uppe farten så klickar det mesta. Motståndarna kommer att försöka dra ner på AIK:s fart, och man måste lyckas hitta vägar till att dra upp tempot i sådana situationer. Det måste man om man ska gå hela vägen.

Cecilia Lenman:
För det första krävs det tur med skador, det säger sig självt. Sedan gäller det att samtliga spelare köper sin roll i laget och jobbar för varandra. Det fungerar inte att bara lita på att poängplockarna gör poäng eller att backarna tar hand om defensiven helt på egen hand. Hårt jobb är såklart en klyscha, men det är nyckelorden för att gå långt.

Anton Rosendahl:
Ett stabilt målvaktsspel, en stark defensiv och ett effektivt anfallsspel. Det låter som klyschor, men oftast är det dessa detaljer som avgör slutspelsmatcher. Det krävs också att alla spelarna drar åt samma håll, och är som bäst under slutspelet.

Anders Lundqvist:
Tolv raka segrar ;) Skämt åsido, som jag nämnt tidigare krävs det att hela laget levererar ifall de vanliga poängplockarna inte klarar att producera över en period. Forre visade ju prov på det ifjol då han sänkte Luleå i Semifinalen.

Magnus Lindberg:
Jag ska ge ett riktigt tråkigt svar, men som jag ser det så är det bara ett hinder på vägen mot SM-Guld, och det är att vi på ett eller annat sätt måste ta oss förbi Brynäs.

Slutligen, om Skellefteå AIK nu lyckas återupprepa fjolårets slutspelsframgång och når en SM-final i årets slutspel, vilket lag är då din drömmotståndare i SM-finalen?

Martin Magnusson:
Går man nu till final så blir det roligt och mäktigt oavsett vilka man möter. Men visst hade det ju varit något alldeles extra med en finalserie mot Luleå. Det är en kittlande tanke. Men jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen: Jag slipper gärna möta Luleå i slutspelet. Dom är väldigt besvärliga att och göra med där ute på isen, och samtidigt är väl inte hockeyguden så orättvis att han låter Skellefteå vinna två derby-slutspelsserier i rad? Jag är ytterst ambivalent. Jag både vill och vill inte möta Luleå i en final. Annars då? Brynäs kanske? Det har varit riktigt bra och fartfyllda matcher i grundserien Skellefteå och Brynäs emellan. Skulle vara en ganska underhållande finalserie det också.

Cecilia Lenman:
Jag har en förkärlek till matcherna mellan Skellefteå och HV71, som alltid lyckas bli kampfyllda, jämna och underhållande. För det är väl det vi vill ha? Få matcher har engagerat så mycket de senaste åren som mötena med HV71 och förutom att vara riktigt heta har det för det mesta varit välspelade matcher mellan två bra lag. Därför placerar jag Jönköpingslaget högst upp på listan över drömmotståndare i årets SM-final. På andra och tredje plats på listan hittar vi Luleå och Brynäs. Luleå är såklart laget att slå då man visat att man är bäst genom 55 omgångar och norrlandsderbyna engagerar alltid.

Anton Rosendahl:
Oj, det var en svår fråga. Jag vet inte om jag har någon direkt drömmotståndare, men en finalserie mot Luleå skulle ju inte minst vara en stor framgång för Norrlandshockeyn och säkerligen en stor publikfest också, så mitt svar får bli Luleå.

Anders Lundqvist:
Jag vill säga Luleå, men är lite för feg för det. En finalseger mot Luleå skulle smaka ordentligt gott, men en förlust skulle vara för mycket helt enkelt. Om vi vinner, Luleå, om inte, alla utom Luleå.

Magnus Lindberg:
Även om jag räds Brynäs så tror jag att det skulle bli bäst matcher mot dem, då det är två lag som spelar offensiv hockey och som i Grundserien gjort riktigt bra matcher mot varandra.

REDAKTIONEN2012-03-07 21:22:00
Author

Fler artiklar om Skellefteå