Örebro - Skellefteå3 - 2
Skellefteå måste slå på strömbrytaren från start – annars blir slutspelet en nattsvart historia.
Skellefteå har satt sig i en knivig sits efter två matcher där spelet under långa perioder kortslutit sig. Med 2–0 i matcher till Örebro finns inte tid för ytterligare perioder där säkringarna går och mörkret sprider sig. Nu finns inte längre tid att bjuda på misstag, dåliga perioder, eller underkända matcher. Vad är det då felet?
Är det formen, spelsystemet, matchningen, eller ett lag byggt för en lång grundserie istället för ett jämförelsevis kort slutspel? Jag ställer frågorna, men känner mig osäker på svaren. Men jag är villig att nysta i frågorna ...
Formen
Ja den tycks definitivt haft sin topp på både höjden och bredden under grundserien. Faktum är att jag tycker Skellefteå bara gjort en bra match över 60 minuter i slutspelet, i match sex mot Rögle.
Formen den är inte dålig - men inte heller bra, och där jag vill se den, när jag vi blev bortskämda under stora delar av grundserien med ett lag som stundtals var obevekliga. Men nu saknas både spetsen framåt, och säkerheten bakåt.
Spelsystemet
Att spela med pucken i varje situation i varje moment i varje skede av matchen är den råda tråden i Skellefteås spelfilosofi.
Men i ett slutspel där motståndarna gärna går på hårt på både puck och spelare ter sig stundtals Skellefteås ovilja att chippa puck, eller slå en icing för att bryta ett negativt momentum, som dumdristigt.
Jonathan Pudas har fått blivit rejält forecheckad och påkörd så fort läge finns
Skellefteå blir fastcheckade och får långa perioder i egen zon – där laget ”skvätter med pucken” i tid och otid.Men tycks forsätta att vara orubbliga i sin spelide, som inte anpassas det minsta efter dagsform eller motstånd, eller läge i matchen.
Matchningen
Skellefteå har en fjärdefemma som har problem i egen zon – och det har fått kännbara problem i detta slutspel. Den solidariska speltiden har inte gett det utslag som man vill uppnå. Skellefteå har kapacitet att både rulla på forwards och gå ner på folk.
Anmärkningsvärt är det att Melker Karlsson, Albin Sundsvik, och Linus Lindström har tillsammans -11 i protokollet för +/- statistiken. I gårdagens match var denna trio inne på samtliga tre mål. Så frågan är om Skellefteå bör gå hårdare på tre kedjor?
Där finns tre anledningar till att Skellefteå satt sig i baksätet och nu har en uppförsbacke. Men jag tror Skellefteå har insett att de kommit till vägs ände i hur långt laget kan gå med undermåliga prestationer. Just därför tror jag Skellefteå vänder detta till 4-3 i matcher.
