Crawley Town - Scunthorpe3 - 1
Utjämnat i semifinalen
Skellefteå lyckades efter mycket möda och besvär kvittera i serien mot Linköping och serien är nu tillbaka där den startade.
Vikten av att kvittera serien istället för att hamna i ett underläge med två matcher kan inte föringas. Kvällens seger satt långt inne och det var verkligen inte en enkel seger, Linköping bjöd på ett ruggigt bra motstånd och kunde lika gärna stått som segrare när röken lagt sig.
Inledningsvis var Skellefteå det klart bättre laget och pressade Linköping tidigt. Detta till trots var det Linköping som tog ledningen efter att Mattias Bäckman fått in pucken bakom Joacim Eriksson. Efter detta följde ett powerplay för Skellefteå, ett powerplay där det skulle falla två mål. Första målet skulle tilldelas Linköping som satte sitt femte mål i numerärt underläge.Självklart var det Carl Söderberg som tilldelades målet. Vid det här laget hade Joacim Eriksson släppt in två av fyra puckar, knappast ett imponerande facit men det var heller inte mål som han kan lastas för. Bara minuten senare skulle reduceringen komma efter att Oscar Lindberg satt pucken högt över Engstrands axel i samma powerplay, en otroligt viktig reduceringen. Sett till matchbilden var det helt klart fördel Skellefteå i den första akten.
Andra perioden gick lite mer i omgångar där lagen turades om att vara spelförande. Det måste nämnas att det var en otroligt underhållande match med bra fart och knappt någon dipp i tempot. Trots att inga mål föll i den andra perioden var det den kanske spelmässigt bästa och jämnaste. Oroväckande var att Jimmie Ericsson fick en smäll i den andra perioden och bara hade dryga nio minuters speltid sett till hela matchen. Utöver detta drog även Bud Holloway på sig lite skavanker kring nacke och knä/fotled. Holloway som inte alls gör ett lika bra slutspel som förra året, det är en spelare som måste kliva fram om Skellefteå ska bärga ett guld.
Den sista perioden skulle bli en otroligt spännande historia med avgörande i sista minuten. Spelmässigt var även denna perioden mycket bra och innehöll det mesta. Bland annat var forna Skellefteå AIK spelaren Lee Goren och Joakim Lindström nära att göra upp, helt klart intressant även om utgången knappast hade varit till vår favör. Att tappa Lindström för Goren vore inte en bra deal, speciellt när Lindström förmodligen hade haft svårt att göra en jämn match av fighten. Men som sagt bjöds det på väldigt mycket bra hockey, tacklingar, passningar och allt vad man kan önska. Kanske var detta den bästa matchen sett till två lag jag sett under hela säsongen. Det känns som en final, inget mindre.
När Skellefteå låg under med två minuter kvar och hade spelat sin offensivaste femma i egen zon utan att få ut pucken kändes det ganska avgjort. Men skam den som ger sig, och någon som aldrig verkar ge sig är Viktor Arivdsson. På egen hand tog han först in pucken i offensiv zon, krigade fast den och ställde sedan upp till kvitteringen. Ett skott från backposition som letade sig in bakom Engstrand och förlängning var ett faktum.
En förlängning där avgörandet skulle falla snabbare än senast. John Klingberg, en av matchens bästa spelare prickade in avgörande 3-2, samma resultat som i första matchen fast för Skellefteå denna gång. Kul att se från bägge lag var hur de satsade på offensiv hockey även i förlängningen och inte backade hem som de flesta lag brukar göra.
Matchfakta:
Linköping HC - Skellefteå AIK
Period 1:
1-0 (07:34) Mattias Bäckman (Pär Arlbrandt, Magnus Johansson)
2-0 (09:24) Carl Söderberg (---) SH1
2-1 (10:33) Oscar Lindberg (Melker Karlsson, John Klingberg) PP1
Period 2:
---
Period 3:
2-2 (59:28) Viktor Arvidsson (---)
Period 4:
2-3 (66:43) John Klingberg (Joakim Lindström, Erik Forssell)
Skott: 19-33
Utv. min: 18-14
Publik: 8386
Domare: Ulf Rönnmark, Mikael Sjöqvist